Hoppa till huvudinnehåll

Östeuropeisk man jobbade heltid för knappa 8 000 euro om året - usla löner allmänna inom restaurangbranschen

Hand rör om i soppa med en slev.
Fyra utlänningar av tio som jobbar på restaurang får rätt lön vid inspektioner som görs av Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Hand rör om i soppa med en slev. arbete

Långa arbetsdagar och låg lön. Det var vardagen för en bulgarisk man som kom till Västnyland för att jobba på restaurang. Endast fyra utlänningar av tio får den lön de har rätt till vid inspektioner som görs av Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Mannen, som vi väljer att kalla Boris, fick tips om restaurangjobbet i Västnyland av en bekant. Han kom till Finland från Bulgarien år 2015.

– Jag fick en biljett och besked om att jag kan börja jobba genast, så jag tänkte att jag provar, säger han.

Boris är utbildad bagare och konditor. Men han har främst jobbat i byggbranschen eftersom hans släkting har ett stort byggbolag i Bulgarien.

Han visar upp det första kontraktet han fick år 2015 på restaurangen i Västnyland. Timlönen är 6,50 euro i timmen.

Enligt kollektivavtalet för restaurangbranschen är minimilönen 10,06 euro. En praktikant kan betalas 80 procent av den här summan under en viss tid.

Jag hade samma lön i Bulgarien― Boris

Men i Boris kontrakt stod inget om arbetsuppgifter eller praktik. När han började jobbet ifrågasatte han inte lönen.

– Jag hade samma lön i Bulgarien. Men jag litade på att personen som anställde mig skulle göra det rätta, säger han.

12 timmars dagar

Han började som diskare och hjälpreda i köket. Arbetsdagarna var cirka sex timmar långa. Efter tre månader blev han kock. Mera lön fick han inte, men dagarna blev längre.

– I snitt skulle jag säga att arbetsdagarna var 12-13 timmar långa, men lönen var densamma.

Att jobba långa dagar var inget problem för honom.

– Jag var van vid det från Bulgarien, där kunde dagarna bli ännu längre när det var bråttom, berättar han.

Reklam som anger att företag betjänar kunder.
Arbetsdagarna blev långa på restaurangen Reklam som anger att företag betjänar kunder. skylt

I praktiken jobbade han sex till sju dagar i veckan.

Han hade fått uppfattningen att företagaren kunde göra honom till delägare i något skede. Det sporrade honom att jobba vidare.

– Jag hade kanske 20 lediga dagar under ett år. Det var när restaurangen var stängd på grund av någon långhelg, säger han.

Efter en tid fick han ett nytt kontrakt, nu var månadslönen 750 euro. Enligt kontraktet var arbetstiden 30 timmar i veckan, så timlönen var fortfarande nästan densamma som tidigare.

I praktiken fortsatte han arbeta lika långa dagar som förr.

– Sedan fick jag ibland pengar för cigaretter eller för sim-kort till telefonen. Jag delade också lägenhet en tid med arbetsgivaren, säger han.

I arbetsavtalet sägs inget om naturaförmåner. Enligt kollektivavtalet är minimilönen 1 599 euro i månaden.

Senare har jag hört vad lönenivån borde vara― Boris

Hans beskattningsbara inkomster för 2016 var drygt på 8 400 euro.

Varför gick du med på det?

– Jag visste inte vad nivån var i Finland och jag hade ingen att riktigt att fråga i början av min tid här. Senare har jag hört vad lönenivån borde vara, säger han.

Företagaren sade att lönen kan stiga när det börjar gå bättre för restaurangen.

– Vi måste se hurdan försäljningen är nästa månad, sade han till mig, men det fanns alltid andra viktigare utgifter, säger han.

Bekanta förklarade läget

Ju längre tiden led desto tydligare blev det att den månad då hans lön skulle stiga aldrig kom. Även delägarskapet kändes avlägset.

Under tiden hade han lärt känna några finländare som berättade om arbetsmarknaden i Finland.

De förklarade att han var kraftigt underbetald och att han jobbade för långa dagar. Han började tvivla på om hans situation skulle bli bättre.

– I något skede konstaterade jag att det är bättre att sluta jobba än att få mer och mer problem, säger han.

En tallrik med kniv och gaffel
En tallrik med kniv och gaffel tallrikar

En tid efter att Boris slutade bytte restaurangen ägare.

Svårt att reda ut läget

Nu försöker Boris reda ut vilka rättigheter han har. Hittills har det inte gått speciellt bra.

Han gjorde en polisanmälan men den ledde inte till någon förundersökning.

I beslutet sägs att ”gällande uteblivna löner m.m. så är processen att man som arbetstagare i första hand kommer överens med arbetsgivaren”. Om det inte lyckas kan ärendet behandlas som civilrättsligt mål i en domstol.

Regionförvaltningsverket (RFV) har granskat Boris fall. I inspektionsberättelsen konstateras att lönen som han har fått är betydligt mindre än vad kollektivavtalet förutsätter. Tillägg för övertid, kväll- och helgarbete har inte betalats.

Dessutom har inte hela lönen som nämns i kontraktet betalats. I praktiken fick han inte ens 6,50 euro i timmen.

Men RFV kan endast ge en anvisning till arbetsgivaren.

Företagaren: Det handlade om partnerskap

Enligt företagaren ville han se arbetstagare som delägare med vilken han skulle dela allt jämt.

– Jag såg det som ett slags partnerskap, förklarar han i en telefonintervju.

Han säger att han kände till att det finns löneklasser i Finland, men för en liten restaurang där uppgifter varierar är det svårt att följa dem.

– Under en dag kan du vara diskare, kock och servitör som måste ha tillstånd att servera alkohol. De här uppdragen kan höra till olika löneklasser. Därför kan det vara svårt att placera en person i rätt löneklass, berättar företagaren.

Men den lön han betalade var i vilket fall som helst långt under minimilönen.

– Jag försökte tidigare betala enligt riktlinjerna. Men tyvärr var det inte möjligt med den försäljning jag hade. Då gällde det att betala mindre och fortsättningsvis ha en person anställd eller upphöra med verksamheten och göra en person arbetslös, förklarar han.

Själv anser han att han kompenserade arbetstagare med extra förmåner.

– Arbetstagaren fick dryck och mat. Jag ordnade transporter och bostad, så jag anser att det nog överskrider minimilönen.

Enligt företagaren är regelverket i Finland krävande för företagare.

– Ett kontrakt görs mellan två parter som är överens. Att ha en lag som bestämmer vad två människor kan komma överens om kan vara kontraproduktivt. I mitt fall ledde det till att jag tvingades upphöra med min verksamhet, säger han.

Nu har han stora skulder efter tiden som restaurangägare.

Vanlig historia, men ovanligt låg lön

Katja-Pia Jenu jobbar som inspektör på RFV i södra Finland och granskar villkoren för utländska arbetstagare.

Inspektör Katja-Pia Jenu vid Regionförvaltningsverket i södra Finland granskar arbetsförhållanden för utländska arbetstagare.
Katja-Pia Jenu säger att det är vanligt med underbetalda utlänningar inom restaurangbranschen. Inspektör Katja-Pia Jenu vid Regionförvaltningsverket i södra Finland granskar arbetsförhållanden för utländska arbetstagare. Bild: Yle/Patrik Skön Regionförvaltningsverket i Södra Finland,katja-pia jenu

Hon har jobbat med frågan i tolv år och ser att väldigt lite har förändrats under den tiden. Arbetsgivare utnyttjar utländska personers okunskap.

– Det är inte så att läget har förändrats till det bättre i varje fall. Det kommer hela tiden nya arbetsgivare som vill utnyttja personer och det kommer nya arbetstagare som inte vet vilka rättigheter de har, säger hon.

Det är i restaurang- och städbranschen som utländska arbetstagare har störst problem. Också byggbranschen bevakas men där är problemen mindre.

– Av arbetsplatserna vi granskade inom restaurangbranschen år 2016 var det endast 46 procent som inte hade några problem med lönerna. Siffran för år 2017 är lägre, bara 39 procent har allt i ordning, säger hon.

Det handlar inte alltid om allvarliga förseelser. I vissa fall kan det handla om mindre förseelser som beror på okunskap.

Det är ovanligt att till exempel lönerna är väldigt mycket lägre än vad kollektivavtalet stipulerar.

Löneklass noll

Det är inte Katja-Pia Jenu som har granskat Boris fall.

När Jenu ser kontraktet konstaterar hon att det inte är ett sakligt kontrakt.

Bland annat hör han till löneklassen noll, den säger ingenting om hurdana uppgifter han förväntas ha.

– Det finns ingen löneklass noll. Och 6,50 är mycket lågt.

Ser du ofta en timlön på 6,50 euro?

– Det är nästan hälften mindre än vad det borde vara. Lyckligtvis är det inte ofta vi ser så här låga löner.

Det som förvånar henne är att allting har skrivits ut så tydligt.

– Det är sällan man ser svart på vitt att timlönen är låg. Ofta ser allt bra ut på pappret, men i praktiken kan lönen gå till ett konto som arbetstagaren inte vet om, säger hon.

Om en person får extra betalning i form av kontanter eller bostadsförmån så borde det finnas med i kontraktet.

– Lönen kan även delvis bestå av naturaförmåner, men det borde stå i kontraktet och lönespecifikationen. Pengar borde betalas ut som lön, inte som någonting annat, säger hon.

Regionförvaltningsverket har bara begränsade möjligheter att agera när de upptäcker brister i arbetsförhållanden.

– Vi kan ge anvisningar i vår inspektionsberättelse. Vi kan göra en brottsanmälan till polisen om vi misstänker arbetsdiskriminering eller andra brott, men vi kan inte gå till rätten och driva lönefrågor, säger hon.

Osäker på vad nästa steg är

Boris är osäker på vad han ska göra nu. Han har kontaktat myndigheter, men inte blivit klokare över vad han kan göra.

– Visst skulle jag gärna få en kompensation för det arbete jag gjorde. Frågan är om det är möjligt. Det gäller att vända på alla stenar och se vad jag kan göra, säger han.

Hans mål är att stanna kvar i Finland.

– Jag trivs här. Jag skulle gärna jobba inom byggbranschen, för jag har mycket erfarenhet från den branschen, men det kräver sannolikt någon form av utbildning, säger han.

Men i och för sig säger han att allting går, restaurangbranschen också. Nu vet han i varje fall vilka regler som gäller.

– Arbete är arbete. Visst kan jag jobba på en restaurang också. Jag vill göra någonting vettigt, säger han.

Läs mera:

Det är inte olagligt att betala för låg lön

Underbetalning är inget brott i Finland. Men det kunde vara värt att reda ut vad en kriminalisering skulle innebära, anser en forskare som Svenska Yle har talat med.