Hoppa till huvudinnehåll

Pohjalainen: Rivningen av silorna i Vasa fördröjs av besvär

Silorna i dagsljus en vårvinterdag. Bilden är tagen på isen utanför silorna.
Arkivbild. Silorna en vårvinterdag 2017. Silorna i dagsljus en vårvinterdag. Bilden är tagen på isen utanför silorna. Bild: Yle/ Jukka Tyni Vasa,silorna

Än är sista ordet inte sagt om silorna i Vasa. En grupp Vasabor har besvärat sig till Vasa förvaltningsdomstol. De hävdar att det saknas förutsättningar för att häva skyddsmärkningen av silorna.

Den offentliga debatten om Vasa Ångkvarns gamla betongsilor intill Academill i Vasa kan med fog kallas för en långkörare. Silorna har inte använts sedan i början av 1990-talet, och diskussionen kring dem har böljat fram och tillbaka alltsedan dess.

Den senaste vändningen i frågan kom i november då Vasa stadsfullmäktige enhälligt godkände stadsstyrelsens förslag att riva silorna och arrangera en arkitekttävling för att finna bästa möjliga lösning för en helt ny byggnad på museistranden.

Den processen kommer nu sannolikt att fördröjas då besvär har lämnats in till förvaltningsdomstolen, enligt Pohjalainen.

Hävdar bristande sakkunskap

Enligt det besvär som nu lämnats in till förvaltningsdomstolen har allt ändå inte gått rätt till vid planläggningsavdelningen i Vasa stad.

Antti Koski är en av sammanlagt sju personer som undertecknat besväret. De övriga är Lasse Starck, Riitta Kankaanpää-Waltermann, Juha Tolonen, Pirkko Tammi, Raija Koivisto-Rasmussen och Kirsti Sundback.

Koski säger i en intervju för Pohjalainen att planläggningsavdelningen har vilselett beslutsfattarna. Enligt Koski finns det inte förutsättningar för att häva skyddsmärkningen av silorna.

Koski har tidigare arbetat som direktör för studentbostadsstiftelsen VOAS och varit delaktig i flera av stadens planläggningsprocesser. Koski är besviken på det som han anser är bristande sakkunskap inom planläggningsarbetet.

Planläggarna har i sin beredning fäst vikt vid argument som inte är relevanta anser Koski, och på så vis vilselett beslutsfattarna.

Koski säger att beslutsfattarna själva har en förutfattad mening om silornas framtid och att man därför inte analyserat ärendet tillräckligt noggrannt.

När det gäller planläggning måste man vara noggrann, den kan inte basera sig på oväsentligheter och felaktiga slutsatser, säger Koski till Pohjalainen.

Antti Koski står i en korridor och ser rakt in i kameran.
Antti Koski Antti Koski står i en korridor och ser rakt in i kameran. Bild: Yle/Sofi Nordmyr koski

Vill se silorna byggas om till studentbostäder

Koski lyfter i sin rättelseyrkan fram tio punkter där han anser att planläggarnas beredning är bristfällig eller felaktig.

Planläggarna skriver att silorna enligt utredning har ett kulturhistoriskt värde. Men om man vill skydda dem måste man även ta i beaktande skicket och de byggnadstekniska möjligheterna att använda dem för andra ändamål i framtiden.

Enligt den rättelseyrkan som ingår i besvärsskriften kan man i enlighet med den konditionsgranskning som konsultföretaget Ramboll gjort grundrenovera silona till bostäder på ett förmånligt sätt.

Antti Koski lyfter fram att man exempelvis gjort så i Oslo.

Koski uppger för Pohjalainen att norrmännen har bjudit in representanter från Vasa stad för att bekanta sig med motsvarande byggnader i Oslo, men att ingen har reagerat på inbjudan.

Silorna fortfarande i gott skick

Av bilagorna framgår det att ledningen för ett norskt bolag skriftligen meddelat att den är redo att konsultera och hjälpa Vasa med att iståndsätta silona.

Koski säger att det inte finns några grunder för att häva skyddet av silorna. Det är lagen om skyddande av byggnadsarv som trädde i kraft 2010 som ligger till grund för vilka byggnader som ska skyddas och här uppfyller silorna villkoren, menar Koski och de andra som undertecknat besväret.

Stadsplanen som omfattar Strandkvarnen godkändes i mitten av 1990-talet och förutsättningarna har inte förändrats sedan dess.

Koski anser att beslutet att riva silorna tagits på magkänsla, inte med stöd av lagen. Byggnaderna är enligt honom fortfarande i gott skick och skyddsvillkoren uppfylls. Strandparken i Vasa är en historiskt betydelsefull miljö som finns med på Musieverkets lista över byggda kulturmiljöer av riksintresse, säger Koski.

Enligt tidigare utredningar är bevarandet av silorna ekonomiskt ett dåligt alternativ. Enligt beräkningar skulle en sanering av silorna kosta 4,5 miljoner euro.

Ett nybygge skulle kosta närmare tre miljoner euro. En rivning av silorna skulle kosta en dryg miljon euro.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten