Hoppa till huvudinnehåll

Varje dygn ökar vår medellivslängd – hur kommer vi då att dö i framtiden?

man i tunnel
Vi vinner tid för varje dygn vi lever. Och medicintekniken avancerar i en rasande takt, vilket gör att sannolikheten för att vi snart kan komma att bli 150 år är stor. man i tunnel tunnel

Medellivslängdens utveckling sker otroligt snabbt. Vi kommer att dö allt senare och av andra orsaker än i dag. Att leva tills vi är 150 år kommer vara möjligt inom en överskådlig framtid.

För varje dygn vi lever så ökar vår medellivslängd med fyra timmar.
Den tid det tar för dig att läsa igenom denna artikel är alltså "gratis".

I dag står hjärt- och kärlsjukdomar för cirka fyrtio procent av dödsorsakerna i vårt samhälle, men de kommer sjunka drastiskt i framtiden. Den här prognosen gäller för de typ av samhällen vi lever i här i Norden.

Den näst vanligaste dödsorsaken i dag är cancer, ungefär en fjärdedel dör av det. Cirka tio procent dör i lungsjukdomar och sedan följer övriga dödsorsaker i fallande grad.

Men innan vi gör en djupdykning i framtiden, bör vi för jämförelsens skull blicka tillbaka på hur vi dog förr i tiden.

- Om vi går riktigt långt tillbaka i tiden kan vi konstatera att en fjärdedel, alltså lika många som i dag dör i cancer, blev ihjälslagna.

Det säger framtidsanalytikern Anders Ekholm som är vice vd vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och en mycket anlitad talare och föreläsare.

anders ekholm
Anders Ekholm är framtidsanalytiker och spår att medicintekniska framgångar kommer att öka avsevärt redan inom de närmaste åren. anders ekholm Framtidsstudier,framtidsforskning

Mortaliteten i förändring

Förr dog kvinnor i hög grad i barnasängen och spädbarnsdödligheten var mycket hög. Barndödligheten var överlag väldigt hög ända upp till tioårsåldern, efter det planade den ut.

Medellivslängden på 1700-talet var 34 år. Det var den höga spädbarns- och barnadödligheten som drog ner medellivslängden.

Nästa milstolpe var industrialiseringen med sin urbanisering och modernisering. I början av industrialiseringen, alltså i slutet av 1800-talet, började dödligheten att sjunka.

Samtidigt levde och överlevde folk i allt större utsträckning och även spädbarnsdödligheten minskade.

Efter det sjönk den dramatiskt fram till 1950-talet och efter det har spädbarnsdödligheten legat på väldigt låga nivåer i de samhällen vi lever i.

I tredje världen ser siffrorna betydligt dystrare ut.

En gammal bondgård på ett foto från 1900-talets början
På 1700-talet var dödligheten stor ändå upp till tioårsåldern. Därefter planade den ut. Då moderniseringen och urbaniseringen slog igenom minskade dödligheten radikalt. En gammal bondgård på ett foto från 1900-talets början Bild: Anders Ohls Gård,bondstuga

Lösning: tvål och vatten

Det som fick ner dödligheten i början av 1900-talet var den förbättrade hygienen, tillgång till vatten- och avlopp och färre olycksfall.

Arbetsplatserna blev mycket tryggare och säkrare.

Vissa yrken hade tidigare väldigt låg överlevnadsgrad. Exempelvis fiskare drunknade ofta eftersom många av dem inte kunde simma.

Medicinteknologin utvecklades nu snabbt men stod enbart för tio procent av förbättringen i medellivslängd under hela 1900-talet.

I dag ligger medicintekniska framsteg bakom cirka 25 procent av förbättringen i medellivslängd och den siffran kommer att öka i framtiden.

Vikarierande dödsorsak

Hur kommer vi då att dö i framtiden?

- Vad vi kan se sjunker hjärt- och kärldödligheten radikalt. År 2000 dog ungefär hälften av hjärt- och kärlsjukdomar. Det minskar hela tiden och utvecklingen går fort.

Ekholm berättar att det vi däremot ser en ökad dödlighet i är alzheimer- och demenssjukdomar och psykisk ohälsa.

Beroende på hur långt in i framtiden man tittar, så får man givetvis olika svar på hur vi kommer att dö. En del tror att ungefär tio procent av de som föds i dag kommer att leva tills de är hundra år.

Annan internationell forskning visar att så många som hälften av de som föds i dag kommer att leva tills de fyllt hundra.

Litet barn skriker i händerna på vuxen.
Av de som föds i dag kommer fler än någonsin tidigare att uppnå en ålder av hundra år. Vissa menar att till och med hälften av de som föds i dag kan bli ett helt sekel gamla. Litet barn skriker i händerna på vuxen. Bild: Most Photos/Aleksandr Davydov nyfödda,kolik (barnsjukdomar),Baby

Oxford-genetikern Aubrey de Grey menar att den första person som kommer att fylla tusen år har just fyllt femtio.

Logiken bakom lyder som så att om vi kan skjuta upp döden med ett år varje år så kan vi ju i princip då leva för evigt ifall vi inte drabbas av sjukdomar eller olyckor.

de Gray tar inte ställning till i vilket tillstånd en sådan gammal människa skulle vara - vi kan lika väl leva i koma.

- Detta kräver visserligen nya och bitvis okända medicintekniska framsteg men det finns en del som pekar på att vi skulle kunna komma dit.

Ekholm nämner i detta sammanhang vissa djur- och växtarter som inte dör av ålderdom.

Vi innehåller redan receptet för att skapa nytt liv

Humrar, till exempel, bara fortsätter att växa och åldras. De dör av sjukdom, olyckor eller för att de blir uppfiskade, men om de har tur och får leva ifred så växer de och åldras utan att dö av ålderdom.

Värt att påpeka är dock det faktum att ju äldre man blir desto mer osannolikt är det att man inte råkar ut för en olycka, sjukdom eller som i hummerns fall, att man blir uppfiskad.

- Det är därför väldigt osannolikt att man blir tusentals år gammal som hummer.

Regenerativ medicin

Det nya inom medicintekniken i dag är så kallad regenerativ medicin som strävar efter att ersätta kroppsvävnad eller kroppsdelar med ny, ung vävnad.

Den här förmågan finns redan hos vissa djurarter, som till exempel salamandrar eller bläckfiskar: om de blir av med en arm så växer det ut en ny igen.

Även vi människor har en liknande förmåga, påpekar Ekholm.

- Två människor kan ju redan skapa liv som börjar om från noll igen. Det betyder att vi redan innehåller receptet för att skapa nytt liv.

Man har redan fått resultat inom den regenerativa medicinen där man lyckats skapa ny kroppsvävnad.

- Man har sprutat in ny hjärtvävnad på möss efter en hjärtinfarkt. Det funkar inte optimalt ännu men inom sextio år kommer vi att kunna lösa det här.

Forskare granskar provrör i laboratorium.
Att ersätta ny kroppsvävnad eller nya kroppsdelar med hjälp av så kallad regenerativ medicinteknik kommer vara möjligt inom kort. Forskare granskar provrör i laboratorium. Bild: YLE/Goodshoot.com/Ludovic Di Orio laboratorier,smältpunkt

Cancern då?

Hur ser det då ut med cancerdödligheten i framtiden?

Ekholm konstaterar att dödligheten hos de vanligaste cancerformerna som exempelvis lungcancer redan sjunkit.

Ekholm berättar om ett amerikanskt läkemedelsföretag som nyligen fått en ny behandling godkänd.

Behandlingen går ut på att man hos leukemipatienter plockar ut celler från ryggraden, skickar dem till ett laboratorium där de manipuleras genetiskt för att sedan sprutas in i patientens ryggrad igen.

Efter tre månader är tre fjärdedelar av patienterna friska.

- Genom en enda spruta blir man alltså helt frisk från en blodcancerform som tidigare var så gott som omöjlig att bota.

Ekholm säger att man allt mer börjar tala om cancer som en kronisk sjukdom än som en dödlig sjukdom, även om dödligheten hos vissa cancerformer fortfarande är väldigt hög.

Ljusmikroskopibild på U2 osteosarkomaceller som behandlats med SM253, en möjlig inhibitor av värmechockprotein-90.
Ett amerikanskt läkemedelsföretag har fått mycket goda resultat i behandlingen mot leukemi. Cancerforskningen går snabbt framåt och i framtiden kan cancern komma att ses som en kronisk sjukdom istället för en dödlig sjukdom. Ljusmikroskopibild på U2 osteosarkomaceller som behandlats med SM253, en möjlig inhibitor av värmechockprotein-90. Bild: Åbo Akademi/Linus Lindholm celler,cancer,cancerceller,Åbo Akademi,biokemi,osteosarkom

Döden i framtiden

Så om vi inte dör av de vanliga sjukdomarna, vad kommer vi då att dö av?

- Om vi tar bort de stora sjukdomarna kommer olyckor att bli den stora dödsorsaken.

I dag dör vi dock väldigt lite i olyckor jämfört med förr.

Det dör till exempel årligen väsentligt fler i överdos av narkotika än vad det dör i trafik- eller bilolyckor.

Tar vi bort de stora sjukdomarna kommer olyckor att bli den stora dödsorsaken

Det betyder inte att olyckorna kommer att öka väsentligt, det är statistiken som förskjuts då vi slutar dö av de sjukdomar vi dör av
i dag.

Ekholm förutspår också att självmord och assisterad dödshjälp kommer att öka.

Gratis förmiddag

Medellivslängdsutvecklingen är otroligt snabb just nu, den har faktiskt aldrig varit så här snabb. För varje dygn vi lever ökar nämligen vår medellivslängd med fyra timmar.

- Den här förmiddagen är alltså gratis. Vi får en förmiddag till för varje dygn vi lever.

Det här innebär att befolkningen ökar väldigt snabbt vilket får en massa andra konsekvenser.

- Cirka 4 000-5 000 färre personer dör per år (i Sverige) trots att befolkningen ökar. Det här spelar en roll för till exempel bostadsbyggandet. Vi måste bygga en massa nya bostäder bara på grund av det faktumet att folk inte dör.

Det här kommer i sin tur att leda till förändrad livsstil.

- Om en 70-åring dog för femtio år sedan så sade man ”ja, men hen var ju gammal och hade levt ett bra liv”. I dag tycker vi att 70 år är tidigt, att en sjuttioåring har ganska lång tid kvar av sitt liv.

Jämför då detta med att vi i framtiden kommer att bli 150 år.

- Ifall någon då dör som nittioåring kommer vi tycka att hen dog mitt i livet.

två händer
Medellivslängden ökar snabbt - att med dagens mått mätt bli riktigt gammal kommer att vara en realitet snarare än vi kanske kan tro. två händer Bild: AP Graphics bank ålderdom

Räddhågsna och isolerade?

Kostnaderna för död ökar ju högre medellivslängd vi har.

I framtiden kommer vi att lägga mycket krut på att undvika risker.

- Vi ser redan i dag att vi är beredda att betala mer för en säkrare bil, allt flera använder cykelhjälm. Vi använder även hjälm då vi åker slalom vilket man inte gjorde för bara något årtionde sedan.

Vi kommer alltså i allt högre grad att undvika sådant som anses farligt.

Då någon dör som nittioåring kommer vi i framtiden tycka att hen dog mitt i livet

Det här kan i sin tur leda till ett väldigt statiskt samhälle där vi inte är så innovativa eftersom vi inte vågar ta några risker.

Vi kanske undviker att gå ut och träffas istället bara på sociala medier.

Samhällskulturen ändras alltså i och med att vi blir allt äldre.

- Det kan ju innebära att vi inte kommer att känna oss särskilt lyckliga.

Hjälp vårt jordklot, någon!

Men överbefolkningen då? Om vi dör allt senare och blir allt fler, hur ska då jorden överleva?

Ekholm påminner om att vid varje tidpunkt, under nästan hela 1900-talet, så har det funnits folk som varnat för överbefolkning.

Men hittills har problemet lösts med hjälp av bättre teknologi som exempelvis effektivare jordbruk.

Å andra sidan ser vi stora negativa konsekvenser av det industriella jordbruket. Till exempel insekterna har minskat mycket, i Tyskland med hela trettio procent på ungefär lika många år.

Detta är med andra ord inte en hållbar utveckling.

Ekholm säger att man kanske måste börja öppna upp för diskussion om eutanasi och antalet barn som föds.

Det går inte att öka befolkningen så som hittills.

- Vi kan inte öka exponentiellt i ett ändligt system. Även om teknologin blir bättre så kommer vi till en gräns när resurserna inte längre räcker till.

Jorden är ju ändlig, påpekar Ekholm, medan en exponentiell utveckling av befolkningen är oändlig.

En renderad bild av jorden gjord i programmet Blender
Jorden är ändlig, men vår förmåga att föröka oss är oändlig. Det är en ekvation som inte håller, oavsett teknologins snabba framsteg. En renderad bild av jorden gjord i programmet Blender Bild: Alexander Granholm jorden,Blender

Ska vi vara oroliga för framtiden?

Lugn, bara lugn. Här kommer Ekholm med goda nyheter: all data visar att det faktiskt hela tiden blir bättre.

- Våldsam död minskar, hälsan ökar, vi blir både rikare och lyckligare. Så all data pekar på att framtiden kommer att bli lite bättre än vad den är i dag och än vad den var i går.

Vi har en förmåga att göra några avgörande tankefel då vi tänker på framtiden. Det resulterar i att vi tänker väldigt negativt kring det som komma skall.

- Vi värderar de dåliga nyheterna lite högre. Vi kommer ihåg de dåliga nyheterna lite längre och intensivare, vi berättar om de dåliga nyheterna åt vänner och bekanta lite oftare än vi berättar om de goda nyheterna.

Det här gör att vi värderar nuet som lite sämre än vad det egentligen är.

Jag tycker att vi kan vara positivt inställda till framtiden

Typiskt är också att då vi tänker tillbaka på vår barndom eller ungdom så tenderar vi att glömma bort tråkiga saker och istället försköna historien så att den blir lite bättre än vad den i själva verket var.

- Om vi då kombinerar vår syn på att det var bättre förr med att nuet är sämre än vad det faktiskt är, då får vi ju en nedgång som visar att framtiden ser väldigt mörk ut.

Men i själva verket är alltså utvecklingen, mätt med olika slags barometrar, på väg åt ett bättre håll.

- Jag tycker att vi kan vara positivt inställda till framtiden. Men vi kommer alltid att gå runt och oroa oss för framtiden och tänka att det är på väg att bli sämre. Men i själva verket är det tvärtom, det blir allt bättre.

Tre personer i silhuett som hoppar med en solnedgång i bakgrunden.
Framtiden är ljus! Tre personer i silhuett som hoppar med en solnedgång i bakgrunden. Bild: Mostphotos \ BlueOrange Studio familj,välmående,solnedgång,glädje,lycka,gemenskapsanda,människor,Silhuett,silhuetter

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle