Hoppa till huvudinnehåll

Hela familjen flyttade efter sonens ishockeyintresse till Vasa – " Nog skulle jag vilja bli proffsspelare"

Jere, Kimmo, Jare och Arja Pernu
Jere, Kimmo, Jare och Arja Pernu. Jere, Kimmo, Jare och Arja Pernu Bild: Yle/ Terhi Varjonen ishockey

För familjen Pernu var beslutet att flytta från Uleåborg till Vasa för att stöda den 15-åriga sonen Jeres hobby sist och slutligen enkel. Juniorhockeyspelarna söker för det mesta större utmaningar med byte av lag.

Den vintriga eftermiddagen börjar redan skymma då 15-åriga Jere Pernu kommer hem från skolan. Han har ungefär en timme på sig innan har ska iväg till ishallen på C-juniorernas träningar.

Jere har den här tisdagen redan hunnit vara på de första träningarna vid sju tiden på morgonen. C-juniorerna har fyra träningar i veckan.

Jere som spelar som försvarare tillbringar ganska många timmar i ishallen i veckan. Dessutom har han egna träningar dagligen. På veckosluten är det matcher.

Vasa Sport c-juniorer
Jere Pernu tränar fyra gånger i veckan. Vasa Sport c-juniorer Bild: Yle/ Terhi Varjonen ishockey

Men Jere stör det inte att livet är fullt av ishockey. Han har redan haft hockey som hobby i tio år och förhåller sig allvarligt till ishockeyn, men också realistiskt.

- Första tiden är det alltid lite svårt att börja lära känna ett nytt lag. Men småningom går det framåt och jag utvecklas. Jag skulle vilja ha det här som yrke, men vi får se vad jag räcker till då jag blir äldre, säger Jere.

Nog kan man leva här också

Jere och hans familj flyttade i slutet av sommaren från Uleåborg till Vasa. För familjens far, Kimmo, erbjöds en möjlighet att flytta sitt jobb till Vasa.

Familjens mor, Arja, är ännu hemma med Jare som är ett och ett halvt år. Ishockey spelade en stor roll i flytten.

Jere Pernu med familj
Familjen Pernu trivs i Vasa. Jere Pernu med familj Bild: Yle/ Terhi Varjonen ishockey

När Jeres möjligheter att utöva sin hobby verkade bli klart bättre i Vasa var familjens beslut att flytta sist och slutligen ganska lätt.

- Livet fortsätter och nog kan man leva för fullt här också. Här finns trevliga människor, säger Kimmo Pernu.

Innan Jere flyttade till Vasa spelade han i Haukiputaan Ahmat och den naturliga fortsättningen skulle för hans del ha varit i Oulun Kärpät.

Så varför blev det Vasa?

- Varje spelare utvecklas olika och i det här skedet var det ett bättre alternativ för Jere att flytta till Vasa. Här blir det sannolikt mera speltid än i Uleåborg. Där hade Kärpät en stor skara 02 födda pojkar och att bryta sig fram där och få speltid skulle vara svårare. Det viktigaste i den där åldern är att få spela, för det är via det man utvecklas, säger Pernu.

Ishockeyförbundets föreningssamarbete

Det sker en del flyttar mellan juniorhockeyspelare. De flesta av de som byter orter är B och A juniorer, det vill säga 17-19 åringar.

Yngre juniorers byte hänger för det mesta ihop med annat. Till exempel att familjen flyttar efter jobb och på samma gång byts då också barnets idrottsförening.

En rundringning till junioransvariga för Oulun Kärpät, Turun Palloseura, Tampereen Tappara och Vasa Sport avslöjar att det sker en del flyttar juniorer emellan, men att det inte är frågan om många.

De större lagen skulle nog ha intresserade, men de senaste åren har i praktiken visat att det inte är önskvärt att man byter lag i tidig ålder.

I ishockeyföreningarna är man i allmänhet av den åsikten att ishockeyförbundets föreningssamarbete har lugnat ner intresset bland unga att byta lag.

Det är frågan om ett så kallat paraplysamarbete där större föreningar har ett tätt samarbete med mindre föreningar på orten. Till samarbetet kan till exempel höra utbildning och tutorverksamhet.

Varför vill man flytta?

Ibland kan en flytt hänga ihop med att spelare inte kommer överens med tränaren eller annars bara vill byta till ett större och mera känt lag.

Om man bortser från de här orsakerna vill juniorer som byter lag ofta få mera fart i sitt spelande. Det är också ett steg mot ett seriösare idrottsliv.

Ari-Pekka Pajuluoma
Ari-Pekka Pajuluoma. Ari-Pekka Pajuluoma Bild: Yle/ Merja Siirilä ishockey

Ari-Pekka Pajuluoma från Junior Sport säger att nivån på spelet spelar en stor roll.

- Om vi talar om B-juniorer så söker man utmaningar och en viss nivå på spelet. Man söker till exempel FM-nivå. Men ett byte av lag får inte bara vara ett infall utan det ska nog föregås av noggrant övervägande, säger Pajuluoma.

En sak som är viktig när det gäller unga som byter lag är samarbetet mellan hemmet och föreningen.

Att bemästra vardagen med allt vad det innebär av hushållsarbete och tillräcklig sömn kan vara svårt för en ung människa. Förra säsongen flyttade en handfull B-juniorer till Sport från landskapet.

Situationen för Jere Pernu är en annan eftersom hela familjen kom med. Grundorsaken till flytten för hans del är ändå den samma som för de flesta andra lite äldre juniorer.

- Jag hoppas att jag får mera erfarenhet och att jag får träna. Det är förstås roligast att spela och det att man får pröva sina gränser, säger Jere.

Vasa Sports juniorer spelar på FM-nivå.

Inget prutande på skolgången

Familjen Pernu trivs bra i Vasa. Nu bor de på hyra, men tanken är att i något skede börja bygga hus. Ett rätt nytt hus blev kvar i Uleåborg som de till en början inte hade tänkt sälja. De la ändå ut det till försäljning som ett test och det såldes genast.

Familjen Pernus flytt till Vasa var snabb eftersom man inte ännu i juni visste att Jere börjar skolan och spelandet i Vasa på hösten.

Familjen tackar Junior Sport eftersom samarbetet mellan skolan, föreningen och hemmet har löpt så bra.

Jere fick börja på en idrottsbetonad klass vilket han drömt om redan tidigare. Skolgången och tränandet har gått att planera så att inte skolgången blir i fötterna på i hockeytränandet.

Familjen prutar inte när det gäller skolgången. Det är ändå Jeres huvudsakliga uppgift enligt Jeres föräldrar även om ishockeyn tar mycket tid.

Att Jere fick komma till en idrottsklass gav också mer skjuts åt beslutet att flytta till Vasa. Familjen betonar betydelsen av att ha en hobby, men en framtid som ishockeyproffs är inte det huvudsakliga målet.

- Inte är det någon som drömmer om proffsförening. En bra hobby är det. Skolan är viktig och på den satsas det mera, säger Kimmo Pernu.

Arja Pernu påminner också om andra goda sidor med ishockeyintresset.

- Vi har en sund livsstil. Det är en satsning på framtiden att man haft hockey som hobby. Det har medfört många slags upplevelser för både pojken och föräldrarna, säger Arja Pernu.

Terhi Varjonen - Yle Pohjanmaa. Översättning: Malin Hulkki

Läs också

Österbotten

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Österbotten