Hoppa till huvudinnehåll

Baltikum minns hundra år av självständighet

Litauens, EUs, Estlands och Lettlands flaggor.
Litauens, EUs, Estlands och Lettlands flaggor. Litauens, EUs, Estlands och Lettlands flaggor. Bild: Yle/Gustaf Antell flaggor,Litauen,Europeiska unionen,Estland,Lettland,Rail Baltica

2018 är ett synnerligen viktigt år i de baltiska länderna. Det har gått hundra år sedan Estland, Lettland och Litauen utropade sin självständighet, och året kommer att firas på en mängd olika vis.

Precis som Finland uppstod Estland, Lettland och Litauen som nationalstater efter det ryska kejsarrikets sönderfall 1917-18. Litauen förklarade sig självständigt den 18 februari 1918, och Estland den 24 februari. Lettlands självständighetsförklaring utfärdades först den 18 november.

I alla länderna var frigörelsen en svår process. Till skillnad från Finland, som under ryskt styre var en färdig politisk enhet, ett storfurstendöme med omfattande autonomi, skapades de baltiska staterna av områden som sedan mer än hundra år varit integrerade delar av det ryska riket. Inget av länderna hade en genom allmänna val utsedd folkrepresentation likt den finländska riksdagen.

Folk vid människokedjan i Litauen 23 augusti 1989.
Vid en landsväg i Litauen. Folk vid människokedjan i Litauen 23 augusti 1989. Bild: Wikimedia Commons / Kusurija baltiska kedjan

Efter att självständigheten utropats följde i hela Baltikum strider mellan borgerliga nationalister och revolutionära krafter, stödda av Lenins Ryssland.

Estland och Lettland måste dessutom slåss mot balttyska friskaror, som strävade att göra regionen till en tysk vasallstat. De nationalistiska styrkornas seger över de revolutionära påverkar än i dag ländernas relation till Ryssland och till de egna ryskspråkiga minoriteterna.

Flera år av festligheter

Litauen är det enda av länderna som redan 1918 hade ett förflutet som statsbildning att anknyta till. Enligt den vanliga versionen uppstod Litauen som stat i och med kung Mindaugas' kröning år 1253.

I det officiella formuläret för det pågående feståret talas det mycket riktigt om 100-årsminnet av Litauens återupprättande (Atkurtai Lietuvai). Året 1918 betecknas som en bro mellan det första Litauens födelse för över 750 år sedan och den återvunna självständigheten från Sovjetunionen 1990.

Människokedja i Litauen den 23 augusti 1989.
En del av människokedjan i Litauen. Människokedja i Litauen den 23 augusti 1989. Bild: Wikimedia Commons / Kusurija molotov-ribbentrop-pakten

Men oavsett vad man kallar händelserna 1918 - nu hundra år efteråt uppmärksammas de i alla de tre baltiska länderna, och det på hundratals olika vis.

Firandet inleddes så smått redan i fjol, och ska i Estlands fall fortsätta till februari 2020, i Lettland ända till 2021.

Sång- och dansfestivalen i Tallin den 4 juli 2009.
Sång- och dansfestival i Estland 2009. Sång- och dansfestivalen i Tallin den 4 juli 2009. Bild: Wikimedia commons/ Egon Tintse sång- och dansfestivalen

Bakgrunden är historisk - det var först 1920 som den estniska republiken erkändes av omvärlden, och för Lettland dröjde erkännandet ytterligare ett år.

Estland, Lettland och Litauen har alla skapat officiella webbplatser för sekelfirandet, där tillställningarna följer i en strid ström. Det ordnas konserter, film- och teaterfestivaler, konst- och fotoutställningar, sportevenemang och kulinariska festligheter.

Det arrangeras historiska seminarier och exkursioner, det publiceras böcker om ländernas strapatsrika förflutna.

Piffa upp närmiljön med färg

Speciella program för barn och ungdomar ska det naturligtvis bli, och gräsrotsaktivitet inom de mest skilda områden stimuleras.

I Estland uppmanas folk bland annat att återupptäcka färgerna i sina hemorters gamla folkdräkter, och den 5 maj stryka de här färgerna på busskurer och andra grådaskiga objekt i hemknutarna.

Nätskribenter har getts det ärofulla uppdraget att förse estniskspråkiga Wikipedia med en miljon artiklar till och med år 2020.

Skärmdump från Wikipedias första sida på estniska.
Skärmdump från Wikipedias första sida på estniska. Skärmdump från Wikipedias första sida på estniska. Bild: Skärmdump från Wikipedias första sida på estniska. Wikipedia

Ur det lettiska programmet kan man läsa om ett storstilat projekt för utplantering av ekar, ett träd med stor roll i den folkliga kulturen. I Litauen tar arrangörerna fasta på de tre färgerna i nationalflaggan, som ska representera årets tre aktivitetsformer: rött för lärande, grönt för firande och gult för skapande.

Jubileumsåret firas också i andra delar av världen. Ett uttalat syfte är att få estniska, lettiska och litauiska utvandrare och deras ättlingar att öppna upp ögonen för sina anfäders hemland, och få dem att känna stolthet över sina baltiska rötter. Man vill också ge de tre små staterna lite synligare för världen, inte minst för andra EU- och Natoländer.

Att turistnäringen i Baltikum hoppas på fler utländska besökare i år är självklart.

Påvligt besök i höst

Trots sin skiftande kulturella bakgrund vill nationerna i år också minnas sin historiska ödesgemenskap i skarven mellan stormakternas intressesfärer. Ländernas riksbanker har lanserat ett gemensamt tvåeurosmynt.

Hoppa över Twitterpostning

Myntet är utformat av den litauiska konstnären Justas Petrulis, och dess flätmönster ska symbolisera de tre republikernas nära relationer i det förgångna, i nutiden och i framtiden.

Årets mest uppmärksammade gäst i de baltiska länderna är påven Franciskus, som ska besöka dem alla tre vid en ännu icke fastslagen tidpunkt, eventuellt i mitten av september. Litauens president Dalia Grybauskaitė talar om en "stor gåva" som infaller "vid ett fint ögonblick".

De baltiska länderna är allt annat än homogena i religiöst hänseende. Litauen är ett övervägande katolskt land. I Estland är merparten av befolkningen konfessionslösa, men omkring en åttondel tillhör den evangelisk-lutherska eller rysk-ortodoxa kyrkan. I Lettland finns både protestantiska, katolska och rysk-ortodoxa trosbekännare.

Läs mera här om hur Estland, Lettland och Litauen firar.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes