Hoppa till huvudinnehåll

Det digitala språnget är ett faktum – men en miljon finländare står utanför

Tangentbord med lås som tangent.
Det digitala språnget är ett faktum. Tangentbord med lås som tangent. Bild: Mostphotos / Imilian datasäkerhet,datasekretess,digitalisering

Hur går det då en 12-årig pojke ska åka hem från Hyvinge till Riihimäki? Inte särskilt smidigt.

Kiosken på järnvägsstationen i Hyvinge har stängt för dagen, så det går inte att köpa biljetten med kontanter. Då behöver vi alltså en mobilbiljett och för det en mobiltelefon.

Pojken har förvisso en telefon, men inget nätbanks- eller kreditkonto att köpa biljetten med. Och utan biljett går det inte att stiga på tåget, det ser konduktören till. VR:s senaste reform innebär att konduktören inte längre säljer biljetter ombord på tåget, till följd av att VR ”förbättrar sin service” och hänvisar kunderna till nätet.

Det här exemplet visar hur begränsat informationssamhället kan vara trots alla elektroniska tjänster. Å ena sidan borde digitaliseringen förbättra servicen – å andra sidan gör den dem sämre.

Nästan en femtedel av befolkningen lever på digisamhällets gränser

Med informationssamhälle avser vi dagens samhälle med elektroniska tjänster. Men med flytten av tjänster till nätet har också en del av samhällets medborgare blivit utanför. Oftast tänker vi oss att de hör till de äldre i samhället, vilket delvis stämmer, men också många unga står utanför.

Forskaren Sakari Taipale sitter framför en lila vägg och ser oroad ut.
Den digitala brytningstiden varar längre än vi tror, säger akademiforskaren Sakari Taipale vid Kompetenscentret för åldrande och omsorg vid Jyväskylä universitet. Forskaren Sakari Taipale sitter framför en lila vägg och ser oroad ut. Bild: Yle / Mårten Lampén forskare

Finansministeriet har tillsatt projektet AUTA som ska hjälpa dem som behöver stöd med att använda digitala tjänster. Projektet har kartlagt vilka grupper som med största sannolikhet behöver hjälp med att använda tjänster digitalt.

250 000 unga vuxna finländare är marginaliserade eller har språkproblem i Finland. Lika många finländare har nedsatt funktionsförmåga på grund av någon fysisk skada.

Dessutom är ungefär hälften av en halv miljon finländare som är födda och uppvuxna med sociala medier inkapabla att kommunicera med myndigheter: det är inget fel på deras IT-kunskaper, men de förstår inte myndighetsspråk.

Som socker på botten kommer den äldre generationen. Enligt Statistikcentralen fanns det en halv miljon finländare över 65 år som inte använde internet år 2015.

Marginaliserad i samhället ofta också marginaliserad digitalt

Det är svårt att avgöra exakt hur många finländare som behöver stöd eller hjälp för att klara sig i den digitala världen. Å ena sidan överlappar problemgrupperna varandra, å andra sidan är det sällan alla i en grupp som behöver stöd.

Akademiforskare Sakari Taipale vid Kompetenscentret för åldrande och omsorg vid Jyväskylä universitet räknar ihop de siffror som vi tidigare lyft fram. Taipale uppskattar att minst en miljon människor i Finland mer eller mindre står utanför det digitala samhället, eller åtminstone på gränsen till det.

- Förutom den äldre generationen kan man säga att de som löper risk för marginalisering i samhället överlag också faller utanför det digitala samhället. Problemen hopar sig också här, säger Taipale.

Hjälp finns att få – på frivillig basis

Det är vanligt med så kallad halvdan användning av nättjänster. Det innebär att en person är medveten om att det finns digitala tjänster och kanske har en bild av hur de fungerar, men inte kan använda dem själv. Det här leder ofta till att någon anhörig hjälper till.

Att sköta andras ärenden digitalt blir allt svårare

Enligt Taipale är det här en ohälsosam utveckling. Det är samhällets uppgift att se till att alla klarar sig, säger han.

- Ju mer de digitala tjänsterna utvecklas, desto strängare blir reglerna kring hur kunden ska identifiera sig. För tillfället är det mest effektiva sättet att identifiera sig genom bankkoder, vilket gör det svårt att sköta ärenden för andra, konstaterar Taipale.

När en människa mister sina kredituppgifter är hen oftast så medellös att hen inte kan köpa sig en dator, mobiltelefon eller mobilabonnemang, påminner Taipale. Det innebär att det samtidigt blir avsevärt svårare att uträtta ärenden i nätbanken eller att identifiera sig elektroniskt.

Digitaliseringen väller fram

Redan för flera år sedan började företagen göra sina tjänster elektroniska och nu följer den offentliga administrationen samma exempel. Det digitala språnget är ett av regeringens spetsprojekt, där målet är att effektivera servicen och spara pengar.

Nättjänsten Suomi.fi, med offentliga tjänster och information för olika situationer, har precis tagits i bruk. Också Folkpensionsanstalten och skattemyndigheterna skyltar med sina elektroniska tjänster.

En åldring med en rollator.
Alla hinner inte med i den hetsiga digitaliseringstakten. Bland annat äldre hotar falla utanför och marginaliseras. En åldring med en rollator. Bild: Henrietta Hassinen / Yle äldreservice,Äldreomsorg,äldrearbete,åldringar,äldre,pensionärer,pensionssystem,pensionsålder,pensionsfonder,pension,pensioner

Och tanken är god: målet är att skapa tjänster som går att använda när som helst, oberoende av öppethållningstider, köer eller hemort. Men alla hinner inte med i den hetsiga takten, säger akademiforskaren Sakari Taipale.

Enligt Taipale är frågan hur högt samhället kan lägga ribban för digitalt kunnande och hur omfattande de alternativa, traditionella sätten att uträtta ärenden på ska vara. Det verkar ligga i tiden att försöka få alla att sköta sina ärenden digitalt.

- Marknadsföringen av digitala tjänster är kraftig och samtidigt faller det faktum att det fortfarande går att få service på andra vis i skymundan. Det stärker bilden av att du är gammal, utomstående och på sätt och vis inkapabel om du inte använder dig av digital service, säger Taipale.

För en person som lider av problem ökar det känslan av att inte höra till samhället. Den känslan underlättas inte av att majoriteten av stödet, hjälpen och råden erbjuds på nätet.

Tiden läker inte alla digisår

Övergångsperioden och växtvärken som det digitala språnget orsakar beskrivs gärna som en förbigående fas. Enligt Sakari Taipale är det ändå fråga om en brytningstid som varar längre än vad många tror.

Det digitala språnget och brytningstiden kring det varar längre än många tror

- Då bankerna stängde sina kontor och vi var tvungna att lära oss att betala räkningar i automater var det en stor grej. Än i dag, tjugo år senare, finns det människor som tycker att det är svårt att använda betalautomater – och i dag har automaterna nästan försvunnit och föråldrats, konstaterar Taipale.

Baserat på en artikel av Harri Palmolahti för Yle Uutiset

Hur digitränad är du? Testa här!

Läs mera:

En pojke sitter på en skateboard med ryggen mot kameran.

Rapport: Marginalisering hot mot Finlands inre säkerhet

I regeringens strategi för inre säkerhet vill man att Finland ska vara världen säkraste land. Polarisering och inkomstklyftor hör till de största hotbilderna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes