Hoppa till huvudinnehåll

Gymnasieelever frågar: Vad händer med klimatet?

Gymnasieeleven André Martinez.
André Martínez, som studerar på IB trean i Vasa övningsskolas gymnasium, säger att man borde respektera allas åsikter om klimatförändringen men att man också borde motverka den. Gymnasieeleven André Martinez. Bild: Yle/Johan Urrutia gymnasister,vasa övningsskolas gymnasium

59 procent av finländarna anser att klimatförändringen är ett allvarligt problem. Vid Vasa övningsskolas gymnasium är man också oroliga över vad som kommer att hända med klimatet.

Jordens klimat har alltid förändrats och vår jord har varit både varmare och kallare än den är nu. Tidigare har klimatförändringar tagit flera tusen år, men nu ökar medeltemperaturen mycket snabbare än normalt.

Medeltemperaturen i hela världen har stigit och stiger fortfarande i rekordfart. Jordens medeltemperatur har stigit från 13,6 °C år 1850, då man började använda tillförlitliga mätmetoder, till 14,4 °C år 2005.

Grafik över finländarnas åsikter om klimatförändringen.
Så här svarade finländare på Yles enkät. Grafik över finländarnas åsikter om klimatförändringen. Bild: Yle/ Harri Vähäkangas Grafik,klimatförändring

Det kanske kan verka som bara en liten ökning men eftersom det handlar om genomsnittligt värde för hela jorden kan det betyda en hel del.

Temperaturökningen har alltid varit ojämn och medeltemperaturen har under vissa perioder stått stilla eller sjunkit.

Det har troligtvis funnits perioder i historien då klimatet har varit lika varmt eller varmare än det är nu, men det har aldrig funnits en period då medeltemperaturen har stigit lika snabbt som den har gjort de senaste 50 åren.

- Klimatförändringen är något som bara finns, det är fakta, säger André Martínez som studerar vid IB-linjen vid Vasa övningsskolas gymnasium.

Han undrar också om vi hinner göra världen till ett bättre ställe för våra barn. Martínez säger också att man borde informera om klimatförändringen och inte bara tvinga folk att tro på det.

För att minska på sitt eget koldioxidavtryck äter Martínez bara veganskt under en och en halv månad per år, och cyklar då vädret tillåter i stället för att ta bil.

Hans Olof Lithen framför en skärm.
Hans-Olof Lithén, biologi och geografilärare, säger att följderna av klimatförändringen kan bli ganska radikala fast vi inte exakt vet vilka effekterna är. Hans Olof Lithen framför en skärm. Bild: Yle/Johan Urrutia yle nyhetsskolan

- Det som är mest akut är kanske öarna i Stilla havet som redan är bara några meter ovanför havsytan, konstaterar Hans-Olof Lithén, biologi- och geografilärare.

Lithén är bekymrad över hur människor omkring i världen kommer att ha det.

- Här i Finland kommer man inte kunna märka skillnaderna, förutom i att höststormarna blir kraftigare, säger Lithén.

Lithén bekämpar klimatförändringen genom att cykla nio kilometer till jobbet varje dag.

Växthuseffekten - Konsekvenser

WWF säger att vi står inför en katastrof om vi inte nollar våra globala utsläpp av växthusgaser till år 2070.

Den förstärkta växthuseffekten får allvarliga globala konsekvenser för både människa och natur.

Bild tagen av Greenpeace på issmältningen vid glaciären Helheim i sydöstra Grönland i september 2009
En smältande glaciär på Grönland. Bild tagen av Greenpeace på issmältningen vid glaciären Helheim i sydöstra Grönland i september 2009 Bild: EPA/NICK COBBING issmältning

FN:s klimatpanel IPCC visar i sin rapport att riskerna för växter och djur på global skala kan vara hanterbara om vi stannar under 2 graders global uppvärmning.

Om klimatet fortsätter att bli varmare så kommer även glaciärer att smälta vilket leder till högre havsnivå och översvämningar.

Ingen forskare vet exakt vad som kommer att hända om det fortsätter att bli varmare och ingen vet heller med exakt hur många grader klimatet kommer att förändras.

Artikel skriven av: Peter Ahlskog, Oskar Kurkinen, Alex Mecklin, Andrej Åminne och Johan Urrutia som går i Vasa övningsskolas gymnasium i samarbete med Yle Nyhetsskolan.

Läs mera:

En tonårig pojke sitter på en bänk och ser mycket oroad ut. Han har på sig jeans och en randig t-skjorta.

Vi hjälper dig lindra klimatångesten

Allt fler finländare är oroade över klimatförändringen. Har du klimatångest? Här får du några tips som kanske lättar på den.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Det här tycker de unga i Vasa om päls

    95 procent av alla pälsfarmer finns i Österbotten.

    Ungefär 95 procent av alla Finlands pälsfarmer finns i svenskspråkiga Österbotten. Elever i Vasa övningsskolas gymnasium fick svara på en enkät om vad de tycker om päls.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Noora från Skam: En liten serie bara exploderade

    Succén gav unga talanger blodad tand.

    Josefine Pettersen som spelar Noora i den norska tv-serien Skam har varit på besök i Finland. Skam blev en jättehit. Det är inte bara ungdomar som älskar serien utan den har trollbundit publik i alla åldrar.

  • Hundskall i Sjundeå blev rättssak

    En Sjundeåbo försöker stoppa hundskolning på granntomten.

    Skällande hundar i Sjundeå blev en sak för förvaltningsdomstolen att ta itu med. Det hela handlar om en Sjundeåbo som vill förbjuda sin granne att skola hundar hemma på gården.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan