Hoppa till huvudinnehåll

Taxells paradox får mothugg – den är gammal och borde ses över: Inga klassrum med enspråkiga barn numera

Två flickor läser en bok.
I skolan finns det allt färre enspråkiga elever. Två flickor läser en bok. Bild: Mostphotos child,läroböcker,Girl,Homework,René Primevère Lesson,School,Reading,study,Classmates,Knowledge,Learn,klass,Dōkyūsei,Childhood,Education,Schoolgirl

Gammaldags, borde revideras, motsvarar inte dagens språkvardag i Finland. Här några mothugg till den så kallade taxellska paradoxen, som tidigare SFP-basen Christoffer Taxell lanserade för över 30 år sedan.

Taxell säger i en intervju för Svenska Yle att han håller fast vid sin paradox.

Taxell lär ska ha presenterat sin paradox första gången vid invigningen av Sydösterbottens yrkesskola i Närpes på 1980-talet.

Efter det har innehållet i den debatterats flitigt.

Leder tvåspråkiga lösningar till enspråkighet = finska?

I korthet handlar den om att enspråkiga lösningar är den bästa garantin för tvåspråkighet. Eller omvänt: att tvåspråkiga lösningar i praktiken leder till enspråkighet.

Vår intervju har väckt stark debatt på vår webb och därför har vi bett om några kommentarer till den.

Enspråkiga lösningar fungerar inte mera― professor Siv Björklund
professor i språkbad Siv Björklund
Siv Björklund är professor i språkbad professor i språkbad Siv Björklund Bild: privat professorer,Språkbad,siv björklund

Professorn i språkbad, Siv Björklund, upplever att den taxellska paradoxen börjar bli gammal. Hon säger att vi inte mer kan prata om enspråkiga lösningar.

- Vi hittar inte ens klassrum med enspråkiga elever numera, fastslår hon. Man måste tänka om och se över vad som behövs.

Björklund betonar vikten av att svenskan blir ett relevant språk i den språkrepertoar som kommer att finnas i Finland i framtiden.

Tvåspråkighet är inte mera dagens verklighet, enligt professor

Språkverkligheten har ändrats markant på 30 år i Finland. Svenskan är utsatt och ifrågasatt i dag men nya språk gör också intåg.

– Paradoxen borde revideras. Vi som jobbar med språk i dag inser att tvåspråkighet inte är tillräckligt mera. Att bejaka flerspråkighet erbjuder också svenskan en möjlighet att överleva.

– Tvåspråkighet innebär motpoler. Vi ställer höga krav på oss själva att vi borde använda båda språken korrekt i alla sammanhang.

Lappar med ordet tack på många olika språk på en vägg.
Vi måste lära oss att kommunicera på många språk framöver Lappar med ordet tack på många olika språk på en vägg. Bild: Mostphotos språk,Language,TNFSF13B

Det här är enligt Björklund utopier som inte längre stämmer i en värld, där man måste kunna kommunicera på många olika språk.

– Vi kommer att ha olika skeden i livet när vi behärskar olika språk olika bra.

Björklund tycker att svenskan borde bli en del av alla språk vi använder och kommunicerar på. Det är det relevanta i dag, summerar hon.

Taxells paradox känns lite knutpatriotisk― Jan Vapaavuoris politiska specialmedarbetare Lotta Backlund

lotta backlund
Backlund är intresserad av tvåspråkiga skolor. Fast man borde noga fundera över undervisningen på båda språken, säger hon. lotta backlund Bild: Heidi Finnilä Lotta Backlund

– Jag tycker att paradoxen låter gammaldags, i mina öron, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuoris (Saml) politiska specialmedarbetare Lotta Backlund. Folk identifierar sig inte som enspråkigt svenskspråkiga i lika hög grad som tidigare.

– Många finlandssvenskar upplever sig som tvåspråkiga, säger hon. Taxells paradox känns lite knutpatriotisk.

SFP blir lätt ensamt med språkfrågorna― Lotta Backlund

Enligt Backlund borde vi tala mer om tvåspråkighet och tvåspråkiga personer.

– Det här är en väldigt politisk fråga. Den intresserar mest SFP. Partiet blir lätt ensamt med språkfrågorna.

Har Christoffer Taxell sagt något för 30 år sedan så är det det som gäller, funderar hon vidare.

Skolan är viktig utgångspunkt

Backlund ser svenskans roll som särskilt viktig när det gäller skolan.

– Min dotter är tvåspråkig precis som jag själv. Vi talar båda språken hemma och de är jämnstarka.

Hon läser mycket med och för sin dotter och försöker vara konsekvent med språken.

Finland öppnar sig nu― Lotta Backlund

Backlund är bekymrad över det hårdare språkklimatet som hon dels upplever att Sannfinländarna odlar medvetet.

– Samtidigt håller Finland på att öppna sig och bli alltmer internationellt. Många inser att det är en rikedom att tala många språk.

– Jag har aldrig upplevt att det är negativt att vara finlandssvensk eller tvåspråkig.

Tvåspråkiga skolor – ett tabubelagt ämne

Backlund upplever att verkliga tvåspråkiga skolor har varit ett tabubelagt ämne. Det skulle ändå vara värt att utforska.

– Jag ser två olika alternativ: undervisar man på två språk till elever som både har finska och svenska som modersmål. Jag avser undervisning turvis i alla ämnen, på båda språken.

– Eller handlar det om att finska och svenska elever existerar i samma skolhus.

För många är det viktigt att inte ha svensk- och finskspråkiga elever i samma byggnad. Då befarar man att språket på rasterna blir finska.

– Jag är inte övertygad om att det är så här enkelt, funderar Backlund vidare.

– Verkliga tvåspråkiga skolor är ingen dålig idé, jag tycker den skulle vara värd att testa. De skulle intressera mig som förälder, säger hon.

Backlund säger att majoriteten i hennes dotters klass är tvåspråkiga. De talar båda språken bra.

– Undervisningen stärker inte deras finska, utan den är på ganska rudimentär nivå. Ibland känns det som om man undervisar finska som ett främmande språk, trots att man kunde säga att de här barnen har två modersmål.


Artikeln uppdaterades 3.1.2018 klockan 8.44 så att det framgår att Lotta Backlund är Jan Vapaavuoris politiska specialmedarbetare. I originaltexten beskrevs Backlund som komiker och producent.

Läs mera:

Skolcentret Nickby hjärta

I Nickby samarbetar skolelever och lärare över språkgränserna

I skolcentret Nickby hjärta i Sibbo samarbetar lärare och elever från Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu över språkgränserna. Skolorna har varit under samma tak sedan augusti 2016 och samarbetet går framåt.

  • Studie: Sötningsmedel skadar tarmbakterierna hos möss

    Tarmbakterierna har betydelse för ämnesomsättningen.

    Konstgjorda sötningsmedel är illa för bakteriefloran i tarmen - åtminstone hos möss. Det har forskare från Singapore och Israel kommit fram till. De vill öka förståelsen för hur sötningsmedlen påverkar kroppen.

  • Trumpadministrationen vill definiera bort transpersonerna

    Könsorgan och genetiska tester ska avgöra könet.

    I USA vill president Donald Trumps administration införa en snävare definition av kön. En persons kön ska definieras vid födseln och i oklara fall ska det bedömas genom genetiska test. New York Times rapporterar om planerna och transpersoners oro för dem.

  • Droppi hjälper unga hitta rätt över en kopp kaffe

    "Ibland behövs det bara någon att bolla lite tankar med".

    Ungdomsverkstaden Aktiva i Pargas tar nu emot besökare utan tidsbeställning varje fredag. Droppi är tänkt att vara ett vardagsrum dit det är lätt att komma och diskutera över en kopp kaffe.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes