Hoppa till huvudinnehåll

NTM-centralen vill hitta nya metoder att hindra översvämningar och hantera issörja

Vattenytan sjunker och Esse å nedanför Finnholm kraftverk blir allt smalare
Esse å. Vattenytan sjunker och Esse å nedanför Finnholm kraftverk blir allt smalare Bild: YLE/Patrik Enlund finnholm kraftverk

Att spränga isproppar för att skydda fastigheter och naturen från översvämningar är en radikal metod. Nu vill NTM – centralen utveckla alternativ för sprängandet.

Vädret förutspås småningom bli kallare i Österbotten under nästa vecka. I och med kallare väder växer också risken för översvämningar på grund av isproppar och issörja i åar.

Isproppar kan bildas då det finns mycket vatten i ån utan att ån fått ett istäcke. Det behöver inte ens vara många grader minus innan issörja och isproppar bildas.

- Bildningen av issörja påverkas av många saker, som till exempel hur det strömmar, varifrån det blåser och om det kommer snö. Det är egentligen väldigt svårt att förutspå när det kommer att börja bildas issörja och när den blir ett problem, säger Tommi Mäki från Södra Österbottens NTM - central.

Översvämningar som beror på issörja förekommer så gott som årligen i Österbotten vid forsarna nedanför Evijärvi i närheten av Esse, Lappfors och Kållby.

Förutom i Esse å förekommer det också tidvis översvämningar på grund av issörja på andra håll i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och i ådalarna i Österbotten.

Under de senaste åren har man haft problem med issörja i bland annat Lestijoki, Lappo å nedanför Kuortaneenjärvi, i Seinäjoki i Rengonkylä och på de nedre delarna av Kyro älv.

Sprängningarna stör flodpärlsmusslan

Vid Södra österbottens NTM - central förbereder man sig för eventuella översvämningar på grund av issörja genom att bland annat sätta ut linor.

Med hjälp av linorna försöker man försnabba isbildningen i ån så att ett istäcke skulle bildas så fort som möjligt. Trots åtgärder kan det bli problem.

- Speciellt Esse å har en sådan profil att det så gott som årligen blir problem med issörja. Det är en exceptionell vinter om det inte blir problem, säger Mäki.

Också ovanför Esse å, i Lappajärvi och i Evijärvi, har man försökt förhindra bildningen av issörja genom att reglera vattenföringen till ån.

Linor spänns över Esse å.
Linor spänns över Esse å. Linor spänns över Esse å. Bild: NTM-centralen i Södra Österbotten esse å

Om det bildas isproppar blir man tvungen att ta till antingen grävmaskin eller sprängning för att få bort dem.

Men till exempel Esse å är ett Natura 2000 område och i ån förekommer den utrotningshotade flodpärlsmusslan. Den kan ta skada av bearbetningen av ispropparna.

- Vi försöker förverkliga sprängningarna och grävningarna med så små skador som möjligt, men åtgärderna har alltid en inverkan. Vi tar flodpärlsmusslan i beaktande och försöker spränga och gräva på sådana ställen där vi vet att den inte finns, säger Mäki.

Issörjan hotar också varje år de byggnader som finns på området. Enligt Mäki beror det på vintern hur många källare som blir våta.

Med samarbete kan man förhindra skador

För att hindra skador på byggnader och naturen har NTM - centralen börjat leta efter nya lösningar på problemet med issörja och översvämningar.

- Vi har gjort inledande planer och utredningar på hur problemen med issörja och isproppar skulle kunna förhindras så att man inte skulle behöva använda sig av så tuffa metoder som sprängning och grävning, säger Mäki.

Målsättningen är att ännu under det här året få till stånd ett samarbete för att skydda de fastigheter som finns på området och förebygga bildningen av issörjan.

Enligt Mäki är man ännu bara i startgroparna och de närmaste åren kommer man att göra samarbete med både kommuner och privata fastighetsägare.

- Jag hoppas att vi inom några år i någon skala kan prova ut förebyggande skydd. Jag hoppas att vi med gott samarbete skulle kunna befrämja saken så att fastigheter inte skulle lida av den här issörjan och ispropparna, säger Mäki.

Hanne Leiwo - Yle Pohjanmaa
Översättning: Malin Hulkki

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten