Hoppa till huvudinnehåll

Unga önskar: Byt ut mopedbilen till en riktig bil med hastighetsgräns

En parkerad mopedbil.
En parkerad mopedbil. Bild: Yle/Wilma Kolam Mopedbil,yle nyhetsskolan

Den är söt och trevlig men farlig i trafiken, säger en ung Vasabo om mopedbilar. De flesta Yle Nyhetsskolans reportrar talat med skulle byta ut mopedbilarna till tryggare hastighetsbegränsade personbilar.

I februari i fjol omkom två 17-åringar i en mopedbilsolycka då en personbilschaufför, som försökte begå självmord, misstog mopedbilen för en lastbil. Efter olyckan uppstod en debatt om ifall mopedbilar skulle bytas ut mot vanliga personbilar med hastighetsbegränsning.

År 2013 tog dåvarande trafikkommittéordförande Kalle Jokinen upp lagförslaget i samarbete med Martti Korhonen, Arto Satonen och Merja Kyllönen som var dåvarande trafikminister. Men då förbjöd EU ännu konfigurering av personbilar och dess körkortskategori.

Detta är en mopedbil

  • En mopedbil får väga högst 350kg, lasten får vara högst 250kg.
  • Mopedbilen får inte gå hårdare än 45km/h
  • Mopedbilarna har två sittplatser och kan antingen ha en baklucka som en liten personbil eller ett litet släp som en liten lastbil.
  • Man får ta mopedbilskortet när man fyllt 15-år. Kortet som krävs för att få köra en mopedbil kallas AM121, man får även köra mopedbil med B-kortet.

I dag säger EU att de inte kommer stoppa Finland ifall de vill ta i bruk hastighetsbegränsade personbilar.

Den hastighetsbegränsade bilen skulle kräva ett B1-kort som vore tillgängligt vid 16-års åldern. Detta körkort skulle ge 16-åringar möjlighet att köra fyrhjuligt fordon av klass L7e.

Mopedbilarna rör sig i en hastighet på 40–45 km/h och stockar upp trafiken. Det här skapar irritation hos andra bilister. Men (...) mopedbilarna har lika stor rättighet att vara ute på vägarna.― Mikael Appel, kommunikationschef vid Österbottens polisinrättning

"Borde åldersgränsen för körkort sänkas till 16 år?"

Vi åkte till polishuset i Vasa för att ta reda på vad en polis har för åsikter om detta. Vi fick tag på Mikael Appel, kommunikationschef på Österbottens polisinrättning.

Appel säger att det oftare förekommer olyckor där en mopedbil är inblandad.

- Mopedbilar är ju ett sätt att ta sig framåt. Sett från min arbetssynvinkel har jag märkt att det förekommer lite mer olyckor med mopedbilar än med andra fordon.

Polisen Mikael Appel poserar i uniform.
Mikael Appel, kommunikationschef vid Österbottens polisinrättning. Polisen Mikael Appel poserar i uniform. Bild: Yle/Wilma Kolam polisen,poliser,mikael appel

Appel vill påminna andra bilister om att ha tålamod med mopedbilarna.

- Folk brukar vara irriterade om mopedbilar är ute och kör på större vägar då mopedbilarna rör sig i en hastighet på 40–45 km/h och stockar upp trafiken. Men bilisterna skall ta dem i beaktande, de har lika stor rättighet att vara ute på vägarna, säger Appel.

Han tycker att det finns en viss fördel ifall hastighetsbegränsade personbilar skulle tas i bruk. Mest med tanke på krocksäkerheten.

- Det är ganska stor skillnad på konstruktion och vikt om man jämför en hastighetsbegränsad personbil med en mopedbil. Sen å andra sidan så med större vikt och ett fordon som går snabbare får man också mera skadestånd, säger Appel.

Varför ha olika fordon och fordonsklasser som får gå olika hastighet men med samma åldersgräns? Borde man då istället sänka körkortsåldern till 16?― Mikael Appel, kommunikationschef vid Österbottens polisinrättning

Flera olika typs körkort och hastigheter för en 16-åring

Appel påpekar att det finns flera fordon man har rätt att ta körkort till vid 16-års ålder. Ett av dem är körkortet för lätt motorcykel. En lätt motorcykel är inte hastighetsbegränsad, du kan alltså följa med den andra trafiken.

Däremot får du endast köra 60km/h med ett trafiktraktorregistrerat fordon och omkring 45-60km/h med en hastighetsbegränsad personbil.

- Varför ha olika fordon och fordonsklasser som får gå olika hastighet men med samma åldersgräns? Borde man då istället sänka körkortsåldern till 16? frågar Appel.  

Var tionde mopedbil råkar ut för en olycka. Varje år sker i genomsnitt tusen olyckor där en mopedbil är inblandad. Skadorna i de flesta olyckor är trots det lindriga. Mellan åren 2004-2016 har endast fyra olyckor lett till döden. Det här visar statistik från Institutet för Olycksinformation.

Mopedbil
Så här ser det ut inne i en mopedbil. Mopedbil Bild: YLE/Sofia Söderlund mopedbil,Ekenäs

Riksdagsledamot Thomas Blomqvist: Finns ingen bra lösning

Vi kontaktade även riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) för att höra hans åsikt.

Blomqvist ser att det finns flera risker förknippade med mopedbilar.

- De syns dåligt och tar mycket utrymme. Dessutom är det svårare att väja med en mopedbil än med en moped, säger Blomqvist.

Vad tycker du om förslaget att istället ha personbilar med fartbegränsning på 60 km/h?

- Ifall man skulle införa detta så förutsätter det att man
har ett körkort som motsvarar det fordon man framför. Nackdelen med det härär att bilen är tyngre och kan därmed göra mera skada. Personbilen med begränsad hastighet kommer hur som helst att också den vara ett irritationsmoment för övriga bilister, menar Blomqvist.

En man i blå kostym som är riksdagsledamoten Thomas Blomqvist.
Thomas Blomqvist (SFP) är skeptisk till både mopedbilen och personbilen med hastighetsgräns. En man i blå kostym som är riksdagsledamoten Thomas Blomqvist. Bild: Christoffer Westerlund / Yle Raseborg,ekenäs

Vad skulle då vara en lämplig ålder för att få köra en hastighetsbegränsad personbil och vilken
fartbegränsning borde bilen ha?

- 16 år är en lämplig ålder. Men det är väldigt individuellt hur bra en person kan manövrera ett fordonoch klara av trafiksituationer. Somliga är mogna för det redan i tidig ålder medan andra inte är det. Vad beträffar hastigheten så tycker jag att 60 km/h
kunde vara lämpligt, säger Blomqvist.

- Summa summarum finns det ingen bra lösning på detta dilemma. Både mopedbilen och den hastighetsbegränsad personbilen har sina brister.

mopedhjul
Som 16-åring kan du välja att köra lätt motorcykel. Den har inga hastighetsbegränsningar. mopedhjul Bild: YLE/ Sandra Snellman mopeddäck

"Trevliga och söta men en fara i trafiken"

Vi frågade Vasabor vad de tycker om mopedbilar i allmänhet.

- Jag finner dem relativt farliga. Jag kör omkring 60 000 - 70 000 km i året, ganska ofta förekommer faror. Speciellt på landsvägar såklart, då de går så mycket långsammare än vanliga bilar, säger Jonas Lundström.

- Jag anser nog att de är en fara i trafiken på många sätt, fast de är trevliga och söta. De är ganska utsatta för olyckor, anser Kira Bruun.

Saeed Aidarous står framför ett skyltfönster.
Saeed Aidarous skulle byta ut mopedbilarna till hastighetsbegränsade personbilar. Saeed Aidarous står framför ett skyltfönster. Bild: Yle/Wilma Kolam invandrare,man,österbottningar,Saeed Aidarous

- Jag tycker de är helt bra att ha i den där åldern. Bra sätt för ungdomar att ta sig fram, säger Jussi Laitinen.

- Det känns som att de är livsfarliga, tycker Raija Strömsten.

- Jag tycker inte om dem. Till exempel när jag kommer från Sundom i 80km/h så är det en mopedbil som kör i 50km/h i rusningstid. De orsakar faror, säger Sinikka Matikainen.

Samtliga personer vi intervjuar tycker en hastighetsbegränsad personbil skulle vara ett tryggare alternativ än mopedbilen.

- Mopedbilar kunde bytas ut mot hastighetsbegränsade personbilar, säger Saaed Aidarous.

Hastighetsbegränsade personbilar eller mopedbilar?

Byt ut mopedbilen till ett tryggare alternativ (till exempel en personbil med hastighetsgräns)
51.4% (142 röster)
Sänk åldern för körkortet till 16 år
25.0% (69 röster)
Håll kvar mopedbilarna säger jag!
23.6% (65 röster)
Antal avgivna röster: 276

Artikeln är skriven av Casper Rosenlöf, Eddie Sparv och Wilma Kolam vid Vasa Övningsskolas gymnasium i samarbete med Yle Nyhetsskolan.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsquiz: Körkort för minderåriga, brexit och public service

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsquiz: Opium, banditer och noshörningar

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsskolan: Färdigbyggd eller självbyggd PC

    Lönar det sig att bygga sin egen PC?

    Vi jämför för- och nackdelar med att köpa en färdigbyggd dator och att köpa komponenterna till en dator och bygga PC:n själv. Vi berättar också hur man bygger en PC för 1000€ och vi visar en färdigbyggd PC för samma pris och ser varför de kostar mer än självbyggda datorer.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan