Hoppa till huvudinnehåll

Estnisk sakkunnig om Vesterbackas Tallinntunnel: Det är positivt att en företagare driver frågan

Två barn tittar ut över Tallinnbukten med Tallinns siluett i horisonten
I Estland ser de flesta ännu Helsingfors-Tallinn-tunneln som ett riskfyllt projekt för kommande generationer Två barn tittar ut över Tallinnbukten med Tallinns siluett i horisonten Bild: Gustaf Antell Estland,Tallinn,Helsingfors–Tallinn-tunneln,tunnel,barn (familjemedlemmar),Utopi

I Estland väcker Peter Vesterbackas tunnelprojekt mellan Helsingfors och Tallinn än så länge knappt några reaktioner alls. Där uppfattas tunneln som en utopi som knappast förverkligas. För vanliga ester är snabbtågförbindelsen Rail Baltic mycket mer relevant.

Det här syns tydligt i den offentliga debatten. Där ses det som nästan självklart att tunnelprojektet får vänta på att Rail Baltic-förbindelsen från Tallinn till Warszawa är klar.

Enligt den logiken kan det alltså ta över tio år innan seriösa diskussioner om tunnelns varande kommer igång.

Nästan alla politiker verkar vara åtminstone lite positiva

Att Estland, Finland, Helsingfors och Tallinn för två år sedan skrev under en avsiktsförklaring betyder inte att något snart börjar hända.

Bland de ester som är mest insatta i tunnelfrågan ser många ändå positivt på tunneln.

Både politiker och experter har sagt att beslut om tunneln i princip kunde tas mycket snabbare än så, men det kan vara politiskt riskabelt så länge väljarna inte förväntar sig besked.

Peter Vesterbackas privatfinansierade initiativ har kommenterats sparsamt i Estland.

De flesta kommentarer är i linje med det parlamentarikern och fullmäktigeledamoten i Tallinn, Yoko Alender, säger mig.

Yoko Alender är en estnisk politiker som är ovanligt insatt frågor som rör Helsingfors-Tallinn-tunneln.
Yoko Alender är positivt inställd till en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn. Yoko Alender är en estnisk politiker som är ovanligt insatt frågor som rör Helsingfors-Tallinn-tunneln. Bild: Gustaf Antell Riigikogu,Estland,Estniska reformpartiet,Tallinn,Yoko Alender

- Det är jättepositivt att en sådan person som Vesterbacka har tagit det här projektet som sin sak, att förklara varför det är så viktigt för Europa och våra båda länder.

Det kan vara värt att påpeka att Alender är utbildad arkitekt och stadsplanerare. Hon representerar det högerliberala Reformpartiet, det största oppositionspartiet.

Men som sagt är det passiva stödet för ett tunnelbygge starkt inom nästan alla partier, vilket är en anledning till att få vill tala mer öppet om det är finansieringen.

Esterna har vant sig vid att EU betalar det mesta av stora infrastrukturprojekt, men när Estlands ekonomi nuförtiden är relativt stark betyder det att Bryssels lust att stå för notan har minskat.

Det är positivt att Vesterbacka har tagit det här projektet som sin sak, att förklara varför det är så viktigt för Europa och våra båda länder.― Yoko Alender, utbildad arkitekt och stadsplanerare

Det är därför det fortfarande är tacksamt att tala om Rail Baltic-tåget söderut. EU har lovat att stå för 81 procent av det projektets kostnader.

Budgeten för hela Rail Baltic är beräknad till en bit över fem miljarder euro och Estlands del uppskattas till drygt 1,3 miljarder euro.

Budgetprognosen för tunneln ligger någonstans mellan 9 och 13 miljarder euro och i det projektet skulle Estlands andel antagligen bli åtminstone dubbelt så stor som för Rail Baltic, och stiga till flera miljarder.

Mörka moln närmar sig Tallinns centrum bakom Gamla stan
För att tunneln ska löna sig krävs det att resenärerna upplever att det är lätt och snabbt att komma in till Tallinns centrum. Mörka moln närmar sig Tallinns centrum bakom Gamla stan Bild: Gustaf Antell Tallinn,Gamla staden, Tallinn,Estland,Oväder,väderlek

Alender tycker inte i sig att det är konstigt att Estland har valt att koncentrera sig på Rail Baltic först och därmed har lagt tunneln på is.

- Här kan vi jämföra med Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn, som också drog ut på tiden. I Sverige ville de först bli medlemmar i EU innan bygget började.

Sverige blev EU-medlem år 1995. I slutet av året började bron byggas och år 2000 öppnades den.

Bara aktivister och de gröna vill stoppa tåget

Majoriteten av esterna stöder snabbtåget, trots att kritikerna säger att opinionsundersökningarna inte är att lita på.

Här en länk om opinionssiffrorna på en estnisk nyhetssida.

Kritikerna finns i första hand på landsbygden. Rail Baltic kommer att få ett helt nytt spår som skär rakt igenom landet på ställen som hittills har varit relativt lugna, lantliga och i vissa fall ödemarkslika.

Något överraskande är det lilla gröna partiet tågförbindelsens synligaste kritiker.

- Jag hoppas att Rail Baltic läggs ner och att resurserna satsas på tunneln istället, säger de grönas viceordförande Aleksander Laane. Mänskor förstår inte hur stora naturområden som måste förstöras för att bygga två spår för ett snabbtåg.

Enligt Laane räcker det med att man renoverar den nuvarande och sparsamt använda tågsträckan Tartu-Riga.

- Det blir inte en så stor omväg att åka via Tartu som många tror.

Två personer springer till tåget på Balti jaam, Tallinns järnvägsstation.
I Estland tycker det gröna partiet att det inte behövs en snabbare tågförbindelse till Riga och Europa. Två personer springer till tåget på Balti jaam, Tallinns järnvägsstation. Bild: Gustaf Antell Estland,Tallinn,Baltikum,Rail Baltica,järnvägsstationer

Den nyliberala oppositionspolitikern Alender anser ändå att framtidens kommunikation måste planeras så att man prioriterar nätverken mellan metropolerna.

- För ett så litet land som Estland är alla förbindelser till nytta för alla som bor här, säger hon.

Hon har svårt att förstå att ett grönt parti kan propagera mot modern tågtrafik.

- Jag tror att det att vi får mindre bensin- och dieselberoende trafik på vägarna är något man skulle stöda om man är av grönt sinnelag.

Rail Baltic-projektet har alltså en sådan tyngd i Estland att det direkt påverkar tunnelprojektet idag.

Som bäst pågår detaljplaneringen av Rail Baltics stora passagerarterminal i Tallinn. Den placeras några kilometer utanför stan, i Ülemiste bredvid flygfältet.

Tallinn planerar att ge tunneln samma passagerarterminal, vilket betyder att det blir betydligt mer tidsödande att dagspendla mellan Helsingfors och Tallinn än om tunneln till exempel skulle ha sin passagerarterminal i centrala Tallinn. Vi talar om åtminstone en trettio minuter längre resa.

Skymning på Balti jaam, Tallinns järnvägsstation
Tallinns järnvägsstation Balti jaam har nämnts som en möjlig plats för var tunneln till Helsingfors kunde ha sin station i Tallinn. Skymning på Balti jaam, Tallinns järnvägsstation Bild: Gustaf Antell Tallinn,Gamla staden, Tallinn,Rail Baltica,järnvägsstationer,Balti jaam

Parlamentarikern och arkitekten Yoko Alender skulle hellre ha sett att terminalen skulle ha byggts närmare Tallinns centrum.

- I Malmö gjorde man tvärtom, man lade ner otroliga resurser på att fria upp områden i centrum för att stationen skulle vara i city-kärnan.

Däremot är hon inte beredd att riva upp det beslut som redan har tagits att terminalen byggs i Ülemiste.

Vi måste se framåt. Det behövdes ett beslut för att Rail Baltic skulle gå vidare.― Yoko Alender, parlamentariker och lokalpolitiker

I egenskap av arkitekt säger hon att de som planerar bygget av Ülemiste är medvetna om problemet med terminalens läge.

- Mycket beror på hur de binder ihop Ülemiste med centrum, säger Alender.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes