Hoppa till huvudinnehåll

Fyraårige Eemil fick en ny gudmor – ovanligt att lägga till faddrar

En kvinna med långt ljust hår och röd jacka sitter på huk bredvid en fyraårig pojke med röda kinder. Snöigt vinterlandskap i bakgrunden.
Piia-Marika Jokela och Eemil Pernaa trivdes i pulkabacken. En kvinna med långt ljust hår och röd jacka sitter på huk bredvid en fyraårig pojke med röda kinder. Snöigt vinterlandskap i bakgrunden. Bild: Yle/Merja Siirilä barn,snö,faddrar,piia-marika jokela

Vanligtvis får barnet sina faddrar i samband med dopet. Men det finns fall där det kan ske senare. Så gick det för till exempel fyraårige Eemil Pernaa.

Om man frågar den snart femårige Eemil vad som kännetecknar en bra fadder så är svaret: bra benmuskler med vilka man orkar klättra upp för pulkabacken, våghalsighet i hoppbacken och förmågan att reparera rattkälken.

Under mellandagarna sattes dessa färdigheter på prov då Eemil tog sin nya gudmor Piia-Marika Jokela till pulkabacken.

Eemils föräldrar Sanna och Jussi Pernaa hade under julen gjort Jokela till sonens nya fadder.

- Eemils gudfar Markus gifte sig efter Eemils födelse och vi fick nyligen veta att man kan lägga till faddrar. Vi ville göra saken officiell, eftersom Piia varit lika engagerad i Eemils liv som Markus, berättar Sanna Pernaa.

En kvinna med röd jacka hjälper en fyraårig pojke att fixa rattkälken.
Gudmor och gudson inspekterar rattkälkens funktionsduglighet. En kvinna med röd jacka hjälper en fyraårig pojke att fixa rattkälken. Bild: Yle/Merja Siirilä faddrar,barn,snö,vinter,Kälke,piia-marika jokela

Då de ringde till kyrkoherdeämbetet hade tjänstemannen enligt Pernaa blivit positivt överraskad och glad. Väldigt vanligt är det alltså inte.

Ett formulär med motiveringar skulle fyllas i och nu har Eemil officiellt tre faddrar. Den nya faddern blev märkbart glad av den nya titeln.

- Det var nog rörande och en väldigt viktig sak. Jag ser det här som en ära, säger en rörd Piia-Marika Jokela.

Ovanligt att lägga till faddrar i efterhand

Det har varit möjligt i undantagsfall att lägga till nya faddrar för under 18-åringar sedan 2006. Men enligt kyrkan är det här ändå ovanligt.

Man kan anhålla om en ny fadder från kyrkoherdeämbetet. Faddrar kan dock inte bytas ut eller tas bort ur registret.

Enligt kyrkoherden Jukka Salo vid Seinäjoki församling kommer det årligen in ungefär 15 ansökningar. De flesta motiverar ansökningarna med att förhållandet till de gamla faddrarna har brutits.

I Vasa får den finska församlingen enligt Krister Koskela ungefär tio ansökningar per år.

- Motiveringen är oftast att föräldrarna tycker att det är viktigt att faddrarna håller kontakt med sitt gudbarn, konstaterar Koskela.

Gudbarnet ska känna sig älskad

Den färska faddern ska försöka spendera så mycket tid som möjligt med sitt gudbarn.

- Jag kommer tillsammans med föräldrarna och de övriga faddrarna försöka stöda barnets identitet, så att barnet får en sund självbild och känner sig älskad, säger Jokela.

Sanna Pernaa förväntar sig inte något extra av faddrarna. Det viktigaste är att stöda barnets identitet och att vara närvarande i barnets liv.

- De har varit närvarande i våra liv, nu är de det i Eemils liv också. Nu har även Eemil vuxna vänner, konstaterar Pernaa.

Två personer på en rattkälke åker ner för pulkabacken. Bakom dem två personer på en pulka.
Här går det undan. Två personer på en rattkälke åker ner för pulkabacken. Bakom dem två personer på en pulka. Bild: Yle/Merja Siirilä faddrar,barn,snö,vinter,rattkälke

En viktig roll även i vuxen ålder

Både Jokela och Pernaa har ännu i vuxen ålder kontakt med sina egna faddrar. Tajta tidsscheman och avståndet sätter dock käppar i hjulet.

- Även om vi bor långt ifrån varandra, så är det en väldigt viktig tid då vi är tillsammans. Jag anser att även om det är ett visst avstånd mellan oss, så håller bandet till faddrarna. Jag har känt mig älskad av dem, säger Jokela.

Sanna Pernaas faddrar har lärt henne dansa folkdanser och kommit ihåg henne med personliga och passande gåvor. De egna barnen har fört faddrarna närmare.

- Vi ses allt för sällan, så att vi skulle sitta vid samma bord. Nu när egna familjen vuxit, så har man kanske hittat nya gemensamma ämnen att tala om. Det har fört oss närmare, säger Pernaa.

Text: Merja Siirilä/Yle Pohjanmaa
Översättning: Juho Karlsson/Yle Österbotten

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten