Hoppa till huvudinnehåll

Ny bastuforskning: Blodtrycket sjunker och artärerna blir mer elastiska

Inne i en bastu.
Inne i en bastu. Bild: Robert Nilsson Bastu,bastubad,bastur

En forskargrupp vid Östra Finlands universitet har i flera års tid undersökt bastubadandets effekter på människors hälsa, och nu börjar man komma de fysiologiska mekanismerna på spåren.

Även tidigare undersökningar har påvisat att bastubadandet är bra för hälsan, men i den nu aktuella forskningen har man försökt utreda exakt vad det är som ger hälsoeffekten.

Forskargruppen har tidigare publicerat undersökningar som visar att regelbundet bastubadande kan kopplas samman med minskad risk för hjärtsjukdomar, plötslig hjärtdöd, blodtryckssjukdom samt Alzheimers sjukdom och demens.

Bastuugnen i #urbcultbastun
Bastuugnen i #urbcultbastun Bild: Yle/Carmela Walder allmän bastu,bastur,bastuugnar

Det finns också ett samband mellan ofta förekommande bastubadande och minskad risk för sjukdomar i andningsorganen och lägre nivå av inflammationsmarkörer.

Artärer blir mer elastiska

Hundra frivilliga testpersoner deltog i det nyaste projektet Bastu och hjärthälsa genom att bada bastu i 30 minuter åt gången. Kroppstemperaturen hos testpersonerna steg i genomsnitt med två grader under vistelsen i bastun.

Forskarna mätte testpersonernas blodtryck och elasticiteten i halsartärer och lårbensartärer före, under och 30 minuter efter bastubadandet.

Det visade sig att blodtrycket sjunker och artärstelheten minskar; blodådrorna blir mer elastiska av vistelsen i bastuvärmen.

Pulsvågshastigheten var i snitt 9,8 m/s före badandet och sjönk till 8,6 m/s efter 30 minuter inne i bastun, och efter ytterligare 30 minuters vila efter bastun var siffran 9,0 m/s.

Ju högre pulsvågshastighet, desto högre är artärstelhet i aortan. Optimal hastighet är under 7 m/s och normal hastighet 7,0-9,7 m/s. Värden över det räknas som förhöjda eller patologiska.

bastukvast
bastukvast Bild: Arja Lento kvast

Det genomsnittliga systoliska blodtrycket sjönk under bastubadandets gång från 137 till 130 mmHg och det diastoliska från i snitt 82 till 75 mmHg.

Det systoliska (övre) blodtrycket var lägre ännu 30 minuter efter att personen lämnat bastun.

Pulsen steg under bastubadandet så att effekten motsvarar den man får av medeltung motion.

Effekterna av bastu publicerades i tidskriften Journal of Human Hypertension och mätningarna kring artärelasticiteten i European Journal of Preventive Cardiology.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes