Hoppa till huvudinnehåll

Den här musiken gillar de unga i Vasa övningsskolas gymnasium

En smarttelefon med Spotifyslogo.
Gymnasieelever i Vasa övningsskolas gymnasium lyssnar på musik oftast via Spotify. En smarttelefon med Spotifyslogo. Bild: Kollage Spotify,yle nyhetsskolan

Musikintresset i Vasa övningsskolas gymnasium undersöktes med hjälp av en opinionsundersökning som alla studerande fick svara på och en individuell intervju med Johan Gustafsson som går på musiklinjen i Vasa övningsskola.

Tabell övar vilka musikstilar elever i Vasa övningsskolas gymnasium lyssnar på.
Så här delades musikintresset då det kommer till genre i Vasa övningsskolas gymnasium. Tabell övar vilka musikstilar elever i Vasa övningsskolas gymnasium lyssnar på. Bild: Yle musik,grafer,yle nyhetsskolan

I grafen ser man tydligt att Popmusik och topp 50 listan på Spotify är mest populärt och de kan bero på att Popmusiken framhävs mycket mer i Spotify än i de andra plattformarna.

De mest använda musikplattformarna i Vasa övningsskola var Spotify, Youtube och Soundcloud.

Spotify är en av de mest använda musikplattformerna i världen för att den är så lätt att använda och det går snabbt att hitta den musik som man vill lyssna på. Tack vare avdelningen i Spotify där man kan hitta listor med låtar och artister så kan man lätt utforska nya genrer och artister eller lyssna på de mest aktuella låtarna.

Youtube kom på andra plats. Det kan bero på att Youtube inte endast är en musikplattform. De största artisterna brukar lägga upp sina låtar också på Youtube, där det oftast hamnar på huvudsidan, det gör det lätt att hitta låtar fastän man inte är prenumererad till artisten.

Soundcloud är en mindre plattform för mera okänd musik, men det är ändå en väldigt bra plattform för att utforska ny musik tack vare att vem som helst får lägga upp sin egna musik där.

Johan Gustafsson.
ohan Gustafsson går i 1B Vasa övningsskolas gymnasium. Johan Gustafsson. Bild: Yle/Oliver Silén yle nyhetsskolan

Enligt Johan Gustafsson så är musiklinjen en viktig del av gymnasiet, för att man kan fördjupa sina musikkunskaper utan att behöva spendera tid utanför skolan om det inte passar med tid eller stället där man bor.

Man behöver inte heller sträva efter en musikbaserad karriär för att gå med i musiklinjen, utan man kan också gå med bara för att man är intresserad eller att man vill prova på nya saker. Det är också bra om man går på lektioner i till exempel Kuula Opisto för att då kan man få extra kurser i skolan, påpekar Johan.

Johan Gustafsson tror att könet på artisten kan påverka flickors och pojkars val av genre. Det kan nämligen vara så att personen som lyssnar kan relatera till artisten mera då han eller hon är av samma kön.

Själv lyssnar han på mycket kvinnliga artister för att jazzgenren har mycket kvinnliga artister, men hans musikintresse ändras ganska ofta.

Artikeln är skriven av: Arttu Rintamäki, Oliver Silén och Victor Storbacka vid Vasa övningsskolas gymnasium i samarbete med Yle Nyhetsskolan.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan