Hoppa till huvudinnehåll

"Vi som tyckte så om dig när du var enorm" – En smal kropp ger inte komplimanger i alla länder

Glasfigurin som föreställer en naken kvinna.
Glasfigurin som föreställer en naken kvinna. Bild: Kollage: Flickr och Yle kropp,Figurin

Det finns lika många skönhetsideal som det finns kulturer i världen. Yle Nyhetsskolans reportrar funderar över skillnaden mellan skönhetsideal i Afrika och i Finland.

För mera bakgrund om skönhetsideal i Afrika har Yle Nyhetsskolans reportrar intervjuat Helena Sandberg, utbildningsspecialist för Kyrkans Utlandshjälp.

Hon jobbar främst med utbildningsprojekt i Kenya och Uganda, men också i Eritrea, Sydsudan och Somalia.

Hennes arbete går ut på att ordna utbildning för flyktingbarn. Flyktingarna kommer ofta från grannländerna, i första hand från Sydsudan och Somalia.

Hon berättar att även om det i östra Afrika börjar gå mera mot det supersmala ideal vi har i Finland så är det ännu vackert att vara stor som kvinna. Det anses speciellt fint att ha stor rumpa och att vara ganska kraftigt byggd.

En grupp kvinnor poserar vid en bil. Svartvit bild.
Skönhetsidealen har varierat genom tiderna. Här poserar kvinnor i baddräkt år 1919. En grupp kvinnor poserar vid en bil. Svartvit bild. Bild: Mack Sennet/Flickr kvinnor,Svartvitt,baddräkter,mode

Det finns många européer och finländare som kommit dit och fått komplimanger, men tagit det som kritik. Till exempel hade någon gått ner mycket i vikt och fått höra ”Oj vad du blivit smal, vi som tyckte så om dig när du var enorm”.

De är inte heller på så sätt rädda för att visa att de har stor bak, mage eller byst utan klär sig i färggranna kläder som kanske framhäver de dragen vi vill dölja i Finland.

Man har också mycket färggrannare kläder i Uganda och länderna där runt omkring än i Finland.

The image shows "The Mainbocher Corset" by Horst P. Horst, VOGUE Archive Collection, www.lumas.com. LUMAS VOGUE Collection presents Masterpieces of Fashion Photography. Iconic fashion photographers of the 20th century from the archives of American VOGUE.
Att vara trådsmal anses i dag också snyggt i östra Afrika. The image shows "The Mainbocher Corset" by Horst P. Horst, VOGUE Archive Collection, www.lumas.com. LUMAS VOGUE Collection presents Masterpieces of Fashion Photography. Iconic fashion photographers of the 20th century from the archives of American VOGUE. Bild: EPA/LUMAS kvinnohistoria

- Att man är stor kanske betyder att man är stark nog att orka med arbetet på åkern eller i hemmet och inte blir sjuk lika lätt. Dessutom kanske man klarar av att föda barn och har råd att äta, säger Sandberg.

Vi i Finland vill ju gärna vara brunbrända medan de i östra Afrika vill vara möjligast ljusa, berättar hon.

- Det är ju lite underligt att vi som är ljushyade ofta vill vara så mörka som möjligt, medan de som är mörka vill vara så ljusa som möjligt, säger Sandberg.

På frågan om människorna där bryr sig om sitt utseende svarar hon att de vanliga kenyanerna och ugandierna nog ofta bryr sig relativt mycket, även om det varierar mycket från person till person.

Hur mycket man sminkar sig och sådant beror på tillfället. Det ses kanske inte alltid som okej att komma med en massa smink till exempel till kyrkan.

Det finns även skillnader mellan olika stammar, vad man satsar på om man exempelvis har extra pengar. En särskild stam kanske oftare satsar på sitt hus, medan en annan kanske satsar på kläder och utseende.

- Flyktingar kanske man inte tänker sig att skulle bry sig så mycket om sitt utseende men på samma gång handlar det också om värdighet. Trots att man är flykting behöver man inte ha smutsigt hår och trasiga kläder, säger Sandberg.

Det kan vara bra för välbefinnandet, och att man orkar bry sig kanske visar att man har lite människovärde kvar.

I flyktinglägret Rwamwanja, Uganda, bor omkring 6000 personer.
Ett flyktingläger i Uganda. I flyktinglägret Rwamwanja, Uganda, bor omkring 6000 personer. Bild: Ville Asikainen Uganda,rwamwanja,flyktingläger,flyktingar

Hon nämner även att det i flyktingsammanhang börjat gå mera mot att man ger pengar istället för saker. Detta gör att man, om det lämnar kvar litet efter att man köpt mat, skulle kunna satsa på till exempel löshår till någon fin håruppsättning eller smink.

Att man får satsa lite på utseende kan nog vara riktigt bra för det egna välmåendet och självkänslan.

Att man får välja själv vilken mat man köper, men även om man vill satsa på sitt utseende normaliserar också tillvaron för flyktingarna.

karta över uganda
Sydsudan grundades år 2011 genom utbrytning från Sudan. Sedan 2013 råder det ett inbördeskrig i landet. karta över uganda Bild: Yle lanyatido

- Det finns nog en hel del olikheter på ett sätt men också likheter, och alla människor vill ju vara attraktiva både för sig själva, för sitt välmående och för andra. Men man ska inte generalisera och det finns nog olikheter och likheter i alla kulturer, säger Sandberg.

Sandberg lyfter också fram att precis som det är skillnad mellan vad olika finländare tycker är snyggt, så är det också skillnad på vad ugandierna anser vara snyggt.

Flyktingkrisen i Uganda

  • Uganda är det afrikanska land som hyser flest flyktingar och den snabbast växande flyktingkrisen i världen.
    • Gränserna till Uganda hålls öppna. Omkring 2 000 nya flyktingar anländer till Uganda varje dag.
      • De flesta av de flyende är kvinnor och minderåriga barn.
        • Omkring en miljon flyktingar har kommit till Uganda från det våldshärjade Sydsudan.
          • Uganda har också tagit emot flyktingar från Demokratiska republiken Kongo, Burundi och Centralafrikanska republiken.
            • Mat- och vattenbristen är stor vilket lett till svält bland många.
            • Artikeln är skriven av: Filippa Sandberg, Andrea Edman, Amanda Rösgren, Maria Marttila och Erica Ström som går vid Vasa övningsskolas gymnasium. Artikeln skrevs i samarbete med Yle Nyhetsskolan.

              Läs också

              Nyhetsskolan

              • Abi, känner du igen dig själv? Testa din stressnivå

                Abiturient, när sov du sist en god natts sömn?

                Har du svårt att minnas när du senast gjorde något roligt? När sov du sist en god natts sömn? En viss mängd stress och oro hör till när man ska skriva studenten, men samtidigt bör man veta när stressen går för långt.

              • Fyra lektionstips

                Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

                Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

              • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

                Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

                Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

              • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

                Desinformation att vänta också i presidentvalet.

                En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

              • Det här är Yle Nyhetsskolan

                Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

                Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

              • Kom med i Yle Nyhetsskolan

                Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

                Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

              • Nyhetsskolan: Dag 1

                Så här kan intro-träffen gå till.

                Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

              • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

                Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

                Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

              • Pride kommer tillbaka till Vasa

                Sommaren 2019 ordnas Prideparaden i Vasa igen.

                Prideparaden ordnas i Vasa efter flera års uppehåll. Sommaren 2019 kommer Vasaborna att få delta i den färgsprakande festen som hyllar kärlek och gemenskap.

              • Seger för HBTIQA+ personer i Indien

                Stor betydelse för sexuella minoriteter i hela världen.

                Lagen som har förbjudit samkönat sex i Indien har nu upphävts. Det här har stor betydelse för alla HBTIQA+-personer runt om i världen.

              • Rapport från ungdomsparlamentet i mars 2018

                Vivi Lehtonen skriver om sitt besök till riksdagen.

                Vivi Lehtonen som går i årskurs 8 i Winellska skolan i Kyrkslätt besökte riksdagen i mars. Under ungdomsparlamentet fick Vivi och hennes klasskompis Catarina bland annat ställa frågor till politiker.

              • Vad är en nyhet?

                Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

                Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

              • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

                Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

                Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

              • Webbnyhetens hemlighet

                Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

                Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

              • Lätt att fejka en nyhet

                Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

                På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

              • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

                Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

                Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

              • Vilket format ska nyheten ha?

                Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

                Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

              • Nyheter på 30 sekunder

                Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

                Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

              • De fem journalistiska frågorna

                Vad? När? Var? Vem? och Varför?

                Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

              • Nyhetsbildens ABC

                Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

                Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

              • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

                "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

                En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

              • Intervjun tar fram historierna

                Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

                I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

              • "Kontrollera dina källor noggrant"

                Det här är A och O i nyhetsarbetet.

                - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

              • Journalistens spelregler

                Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

                Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

              • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

                Bra saker för en sommarjobbare att veta!

                Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

              • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

                Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

                Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

              Nyligen publicerat - Nyhetsskolan