Hoppa till huvudinnehåll

Modersmålsinriktad svenska succé i Jakobstadsskola

Fjärdeklassister som läser modersmålsinriktad svenska.
Fjärdeklassister som läser modersmålsinriktad svenska. Fjärdeklassister som läser modersmålsinriktad svenska. modersmålet (läroämnen),svenska,skolan (fenomen),undervisning

Det är få finskspråkiga skolor som nappat på möjligheten att erbjuda tvåspråkiga elever undervisning i modersmålsinriktad svenska. I Jakobstad finns den möjligheten sedan drygt sex år tillbaka.

I Länsinummi skola studerar 18 lågstadieelever modersmålsinriktad svenska. Rektor Keijo Paananen är mycket nöjd med undervisningen i äidinkielenomainen ruotsi, eller äiru som ämnet kallas.

- Barn med en stark svenska slipper att läsa grundläggande saker som de redan kan. Vi kan hjälpa dem att utveckla sin svenska på en högre nivå, säger Paananen.

Paananen säger att de elever som läser äiru ofta pratar lite svenska varje dag, i och med undervisningen i äiru får de diskutera och utveckla sitt språk.

Keijo Paananen är rektor i Länsinummi skola.
Rektor Keijo Paananen. Keijo Paananen är rektor i Länsinummi skola. Rektor,Jakobstad,skolan (fenomen)

Just nu deltar 18 elever i äiru-undervisningen. De flesta elever går i Länsinummi skola men några elever från stadens andra finska skolor deltar också i undervisningen.

Man har gjort så att en svenskspråkig lärare från Bonäs skola undervisar i äiru. Länsinummi lånar i sin tur ut en lärare som undervisar svenskspråkiga barn i modersmålsinriktad finska.

- Det här systemet fungerar väldigt bra. Lärarna pratar sitt eget modersmål och då svänger de inte heller över till finska om det är något eleverna inte förstår, säger Paananen.

Svårt i början

Essi Svenlin, Hanna Vornanen, Maija Enkvist och Josefina Nyman går i femman och de läser äiru. Tre av flickorna har svenskspråkiga pappor och en har en svenskspråkig morfar. Det är lite olika hur mycket svenska de talar hemma, men de tycker alla att äiru är bra.

- Det skulle nog vara ganska tråkigt på lektionerna om vi läste vanlig svenska, säger Hanna Vornanen.

Det skulle kännas konstigt att börja från grunden med enkla fraser på svenska säger de.

De började läsa äiru på fyran och innan dess hade de ingen svenskundervisning alls.

- Lite svårt var det kanske i början, men nu är det ingen skillnad om jag läser en bok på finska eller svenska. Jag förstår ungefär lika bra på båda språken, säger Josefina Nyman.

Färggranna barnböcker i en bokhylla.
Färggranna barnböcker i en bokhylla. svenska,böcker,barnböcker,ungdomsböcker,litteratur,språk,svensk litteratur,färger (material),Bokhylla,svenskspråkiga,titlar,bibliotek,Språkundervisning,färggrann

Flickorna pratar inte svenska i skolan och inte heller med varandra. Hanna Vornanen lärde sig svenska som liten, men pratar inte så mycket svenska hemma, men nog på fritiden när hon tränar friidrottt och gymnastik.

- Det är roligt att prata svenska och jag har lärt mig mycket. Visst har jag sagt fel många gånger. Men det gör ingenting och det är ingen som skrattar, säger Hanna Vornanen.

Läsa språk i nio år utan att lära sig

Att Länsinummi införde modersmålsinriktad svenska beror helt enkelt på att man ville lösa problemet att elever inte lär sig språk.

- Elever kan läsa svenska eller finska i 9 år utan att lära sig att tala språket. Vi sökte en lösning på det här, säger Keijo Paananen.

Paananen säger att initiativet till äiru kom från bildningsnämndens dåvarande ordförande Märta-Lisa Westman (SFP). Westman har själv jobbat som språklärare och rektor och även författat läromedel i finska.

- Det handlar också om rättvisa. Vi hade länge erbjudit modersmålsinriktad finska och vi strävar efter att ge jämlik service åt både finsk- och svenskspråkiga invånare i staden, säger Westman.

Borde börja tidigare

Westman hade också hört att barn med stark svenska tyckte att svenskundervisningen i de finskspråkiga skolorna var tråkig. De kunde ju redan allt.

Märta-Lisa Westman
Märta-Lisa Westman. Märta-Lisa Westman Bild: YLE/Patrik Enlund märta-lisa westman

Keijo Paananen vill gärna utvidga undervisningen i modersmålsinriktad svenska.

- Nu börjar svenskundervisningen först i fyran. Varför börjar den inte redan i ettan, frågar Paananen.

Keijo Paananen tycker också att barn som inte kommer från tvåspråkiga hem borde få chansen att satsa mera på sin svenska.

- Jag tycker att alla som har intresse borde få delta i den här undervisningen. Man har nytta av språkkunskaper både i studier, på sin fritid och i arbetslivet, säger Paananen.

Fråga om attityder

Paananen säger att utvidgad äiru också skulle ha den fördelen att undervisningsgrupperna blev större.

Men varför tror du då att så få orter och skolor tagit den här chansen? Det finns ju redan en färdig läroplan för ämnet.

- Jag tror att det är en fråga om inställning. Också här i Jakobstad finns det starka åsikter om att man inte behöver kunna svenska. Men så ska inte skolan se på saken, vi ska uppmuntra och erbjuda god språkundervisning, säger Paananen.

Efter vissa ändringar i skolnätet kommer grundskoleeleverna i framtiden att flyttas till högstadiet redan i sexan. Och i högstadiet finns det ingen undervisning i äiru. Det här beklagar både rektorn och eleverna.

- Det blir nog tråkigt på lektionerna. Jag skulle vilja fortsätta läsa äiru, säger Hanna Vornanen.

Läs också

Österbotten

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Österbotten