Hoppa till huvudinnehåll

Övertramp från bägge sidor i invandringsdebatten – civiliserad diskussion efterlyses

Tavga Zahir är sjukskötare i Ekenäs.
Tavga Zahir är sjukskötare och bor i Ekenäs. Tavga Zahir är sjukskötare i Ekenäs. Bild: Toni Määttä / Yle Sjuksköterska,muslimer,barnmorska

Den offentliga diskussionen blir allt mer hätsk. I sociala medier domineras diskussionen av dem som för mest oljud och det är många som har tröttnat på den aggressiva retoriken.

Både personer som representerar humanistiska värderingar och personer ur olika nationalistiska grupperingar som kallar sig fosterländska uttalar sig osakligt om flyktingfrågor i offentligheten.

Tavga Zahir bor i Ekenäs och upplever inte rasism på sin hemort, men så fort hon kommer till Helsingfors märker hon att en del blänger på henne eller skriker glåpord efter henne.

Det blev värre efter terrordådet i Åbo, säger Zahir.

- Det känns som att alla muslimer i Finland fick ta skulden för det som hände.

Tavga Zahir tillägger att hon inte utsätts för rasism i lika hög grad som hennes äldre bröder och hennes vänner med afrikansk bakgrund. Men hon är djupt oroad över det rådande samhällsklimatet.

Den aggressiva kommunikationen är skrämmande och har gått för långt― Tavga Zahir

Tavga Zahir har förståelse för den rädsla som uppstår när främmande människor från farliga länder flyttar in i ens trygga hemland. Förändring är ofta skrämmande.

Man borde ändå satsa mera på integrationen, säger Zahir. Hon berättar att när hennes familj flydde från Kurdistan för tjugo år sedan fick familjen mycket hjälp och lyckades komma bra in i samhället.

Karin Creutz har forskat i medier och offentlig kommunikation i oppositionella miljöer. Hon bekräftar att tonen i den offentliga diskussionen har blivit mer aggressiv.

Karin Creutz seisoo kirjahyllyn edessä.
Enligt forskaren Karin Creutz kommunicerar allt fler personer ociviliserat om flyktingfrågor. Karin Creutz seisoo kirjahyllyn edessä. Bild: Kristiina Lehto / Yle Helsingfors universitet,forskare,islamofobi

- Oberoende av hur man uttalar sig och ur vilka positioner man uttalar sig, finns det en stor sannolikhet för att man bemöts på ett hätskt sätt.

Karin Creutz, förklarar att debattklimatet har blivit så hårt att också responsen man får när man uttalar sig är hård.

- Det verkar ha blivit tillåtet att kommunicera på ett sätt som inte passar för civiliserade människor.

Och det är inte bara två sidor som strider. Det finns många olika positioner och stridande grupperingar. Vissa av dem producerar mycket hätskt retorik, säger Creutz.

Det verkar ha blivit tillåtet att kommunicera på ett sätt som inte passar för civiliserade människor― Karin Creutz

Till exempel har de så kallade fosterländska grupperingarna mycket inre stridigheter. De riktar hets och hat också mot varandra inom sina egna grupperingar, säger Creutz och konstaterar att det också finns meningsskiljaktigheter bland personer som representerar humanism.

- Vi har inte bara två sidor som står i konflikt. Det finns många olika positioner som står emot varandra.

Marika Sorja är sedan årsskiftet generalsekreterare för den sannfinländska ungdomsorganisationen Finsk ungdom. Sannfinländarna för en invandrarkritisk diskussion och flera partimedlemmar inklusive partiledaren Jussi Halla-aho har dömts för hets mot folkgrupp.

Men även Marika Sorja är oroad över det rådande kommunikationsklimatet.

- När människor inte kan tala till varandra på ett uppbyggande sätt och känner att de inte får sin röst hörd, finns det en risk att de tar till våld.

Folk är rädda, men talar man om det, blir man kallad rasist― Marika Sorja

Marika Sorja anser att vi borde kunna tala om kulturkrockar som sker mellan stambefolkningen och invandrare och att det finns invandrargrupper där kvinnor inte har samma rättigheter som män. Enligt Sorja är det inte rasism att lyfta fram problemen.

- Folk är rädda, men talar man om det, blir man kallad rasist.

Marika Sorjalla on päässä pipo, jossa lukee: "Make Finland great again"
Marika Sorja får hatpost varje vecka från så kallade toleranta personer. Marika Sorjalla on päässä pipo, jossa lukee: "Make Finland great again" Bild: Kristiina Lehto / Yle Finsk Ungdom

Rädslan beror ofta på okunskap och att man inte känner till fakta, säger Marika Sorja.

- Men hur ska man få veta saker om man inte får tala högt, blir nedtystad och kallad för rasist?

Sorja oroar sig över att diskussionsklimatet är så aggressivt att vi istället för att diskutera slänger glåpord på varandra.

Jag har fått höra att de ska ta reda på var rasisthoran bor och att de ska göra det ena och det andra med mig― Marika Sorja

Marika Sorja blir utskälld varje vecka via FB, messenger och e-post.

Jag för höra att jag är en ful hora som borde sticka någonstans djupt och aldrig komma fram igen, berättar Sorja.

- Jag har fått höra att de ska ta reda på var rasisthoran bor och att de ska göra det ena och det andra med mig.

Marika Sorja har två gånger blivit dödshotad. Hoten kommer från personer som vill framstå som invandrarvänliga ickerasister.

En del hot kommer också på dåligt skriven engelska. Marika Sorja försöker ta hoten med en nypa salt.

- De flesta skriver ju utan att ha någon kännedom om vem jag är på riktigt och eventuellt utan en vilja att på riktigt skada mig.

Men Sorja tillägger att det inte känns trevligt att bli hotad, hatad och kallad för hora och rasist.

Marika Sorja har nyligen skrivit en blogg om simhallen i Östra Centrum där besökare med invandrarbakgrund enligt henne inte duschar innan de går i bassängen.

Enligt Sorja har responsen på hennes blogg bara varit positiv.

- Det här är ett problem som man borde kunna diskutera. Man ska inte behöva vara rädd för att säga till en invandrare att ta av dig baddräkten som alla andra och duscha dig innan du går i bassängen, säger Sorja.

Enligt Sorja är det inte oförskämt att säga till och förklara att vi duschar oss för att det är hygieniskt, inte för att retas eller såra.

- Det är bättre att man talar om det här och säger det högt än slutar gå i simhallen eftersom där är smutsigt.

Sorja berättar att hon en gång sade till åt några tonårsflickor med invandrarbakgrund och blev så aggressivt bemött att hon inte längre vill ta en sådan diskussion när hon har sina små barn med sig.

Det är bättre att man talar om det här och säger det högt än slutar gå i simhallen eftersom där är smutsigt― Marika Sorja

Regler gäller för alla och det är inte trevligt att behöva ta upp sådana här självklarheter när man badar med sina barn, säger Sorja som sitter i Helsingfors stads idrottssektion och tänker ta upp frågan där när man möts nästa gång.

Tavga Zahir är sjukskötare och håller med Marika Sorja. Hon känner till problemet att alla inte tvättar sig förrän de går i bassängen och anser att det är ett problem som man måste få påtala.

Det är klart att samma regler ska gälla för alla i simhallen― Tavga Zahir

Samtidigt påpekar hon att man borde försöka vara sensitiv när man tar upp frågan.

- Man måste förstå att det inte är bekvämt för de här kvinnorna att vara nakna inför andra, säger Zahir. Men det är klart att samma regler ska gälla för alla i simhallen.

Man kan ju också fråga sig varför det inte finns väggar mellan duscharna. Det skulle säkert vara bekvämt för alla. Tavga Zahir berättar att hon i simhallen varit med om att en arg kvinna har blängt på henne medan hon duschat och anklagat henne för att personer ur hennes kultur inte brukar duscha sig.

Det finns kulturskillnader överallt också bland människor i samma land, säger Zahir.

- Olika familjer har olika kulturer och det är inte rasistiskt att förundra sig över kulturskillnader. De är ju en rikedom, säger Zahir.

Det finns kulturskillnader också bland personer från samma land― Tavga Zahir

- Det skulle ju vara himla tråkigt om alla var likadana!

Enligt Tavga Zahir är vi i grund och botten ganska lika. Alla vill vi ha fred och kärlek. Men om vi bara söker olikheter kan det bli skadligt.

Zahir önskar att vi inte för vidare våra rädslor och fördomar till våra barn. De borde få skapa sin egen uppfattning om verkligheten.

De få sannfinländare som Tavga Zahir har träffat upplever hon som helt hyggliga människor och inte rasister.

- Marika och jag har träffats och jag tycker att hon är himla trevlig. Vi har olika åsikter om en del saker, men i de stora och viktiga frågorna är vi överens, säger Zahir.

Politiker och personer i samhällsposition har ett större ansvar än andra när de uttrycker sig i offentligheten― Tavga Zahir

Tavga Zahir upplever det som skrämmande att folk i maktpositioner också uttrycker sig så aggressivt och direkt olämpligt.

Politiker och andra personer i samhällsposition har ett större ansvar när de uttrycker sig. Det är klart att man ska kunna tala om allt, men man ska kunna göra det på ett respektfullt och sakligt sätt, säger Zahir.

Enligt Zahir borde invandrarfrågor diskuteras ur den synvinkeln vad som är bäst för vårt land. Invandrarna borde ses som en resurs, inte som något som bara kostar för samhället.

- Flyktingar som kommer hit med en färdig utbildning och ett yrke kan ju börja jobba efter några språkkurser och gynnar därför vårt samhälle.

Extremismforskaren Karin Ceutz önskar att man inte attackerar personer som uttrycker åsikter som man inte håller med om. I stället borde man försöka ta reda på varför personen resonerar som hon gör och vilka belägg hon har när hon byggt upp sina argument.

Attack är inte kommunikation och leder ingen vart― Karin Creutz

Rasistiska synpunkter borde man kunna bemöta med frågor om huruvida personen förstår vilka följder en rasistisk argumentation har för samhället, förklarar Creutz.

- Attack är inte kommunikation och leder ingen vart om man inte bemöter den med en fråga.

Ett problem i den offentliga diskussionen är att det finns en obalans i vem som har tillträde att tala, säger Creutz och tillägger att vi borde kunna diskutera invandrarkritiska perspektiv utan att ge utrymme för rasism.

Alla har ett människovärde oberoende av vad de representerar― Karin Creutz

- Det är viktigt att ge människor en möjlighet att diskutera och samtidigt komma ihåg att alla har ett människovärde oberoende av vad de representerar.

Fördomar ska enligt Creutz inte finnas i en diskussion, men det borde inte heller finnas fördomar mot personer som inte har samma åsikter som man själv.

- Man ska ha en vilja att lyssna och förstå.

Karin Creutz anser att man inte kan döma Finsk ungdoms generalsekreterare Marika Sorjas synpunkter som rasistiska när hon uttrycker det hon gör. Enligt Creutz finns det skäl att lyssna på vilka perspektiv Sorja har och försöka förstå vad hon bygger sina uppfattningar på.

Man ska kunna tala om invandring och hålla rasismen borta från diskussionen― Karin Creutz

- Rasismen har blivit en fråga eftersom invandringskritiska och direkt fientliga röster har dominerat diskussionen om invandringsfrågor, säger Creutz.

- Att tala om invandring är inte rasistiskt. Man ska kunna tala om invandring och hålla rasismen borta från diskussionen.

Enligt Karin Creutz blir det konstant svårare att kommunicera. Hennes forskning kring oppositionella miljöer visar att personer utsätts för påhopp i sociala medier också från personer som sitter i samhälleliga positioner och för vilka det inte är lämpligt att uttrycka sig som de gör.

Det blir en besvärlig konstellation när människor i en samhällsposition attackerar ens person, förödmjukar en och förminskar, säger Creutz.

Det verkar vara viktigare att vinna en debatt än att bry sig om att man stämplar en annan människa och positionerar henne på fel sätt― Karin Creutz

Karin Creutz har noterat att vårt sätt att kommunicera har förändrats i samband med kommunikationen i twitter, där man ska uttrycka sin åsikt om någonting med så få ord som möjligt och så provokativt som möjligt.

- Det här är inte ett hälsosamt sätt att föra fram sin åsikt.

Enligt Creutz har den hätska kommunikationen lett till att många drar sig tillbaka och inte längre orkar delta i samhällsdiskussionen.

- Man är så inriktad på att vinna en debatt och att ens argument ska vara rätt, att man inte är så noggrann med om man positionerar en människa fel och stämplar henne, säger Creutz.

Det är allas rätt att ta del av samhällsdiskussionen och förstå vad som sägs och så är det inte nu― Karin Creutz

Creutz varnar för att vi inte kommer vidare i samhället om vi konstant står emot varandra. Hon poängterar att vi bör kunna föra en diskussion där samhällsfrågor förs vidare. Det här är viktigt för att de beslut som fattas och som förs vidare i samhället angår oss alla, säger Creutz.

- Det är allas rätt att ta del av de här frågorna och allas rätt att förstå dem. Och det är inte så som det fungerar nu.

Marika Sorja jobbade på dagis innan hon vid årsskiftet började som generalsekreterare för Finsk ungdom. På dagisets samlingar fanns det noggranna regler för hur man skulle uttrycka sig. Samma regler kunde man enligt Sorja följa också i det övriga samhället.

Skrik inte när någon annan vill tala, ge taltur och lyssna. Är du av en annan åsikt så får du uttrycka den på ett respektfullt sätt. Det ryms många åsikter i vår värld
― Marika Sorja

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle