Hoppa till huvudinnehåll

Paavo Väyrynens självpåtagna mission - hindra Finland från att föras in köksvägen i Nato

Karikatyr av Paavo Väyrynen
Karikatyr av Paavo Väyrynen Bild: Sebastian Dahlström Paavo Väyrynen,Presidentvalet i Finland 2018,karikatyrer

När Paavo Väyrynen nu för fjärde gången gett sig in i kampen om att bli Finlands president har veteranen framför allt ett budskap han vill få fram. Folket är vilselett i Nato-frågan och det är självaste president Sauli Niinistö som ligger bakom.

Det säger Väyrynen, först ute i Svenska Yles serie om presidentkandidaterna.

I den annars något bleka valrörelsen inför presidentvalet 28.1 vill Paavo Väyrynen gärna framstå som utmanaren med substansen. Väyrynen själv fnyser åt gallup-siffror som ger Sauli Niinistö en överlägsen ledning.

Men samtidigt är han säkert medveten om att det krävs ett mirakel för att han, eller någon annan, på allvar ska kunna rubba Niinistös ställning.

Därför satsar Paavo Väyrynen på att gång på gång i intervjuer och valdebatter måla fram en bild av Finlands högsta politiska ledning i färd med att montera ned Finlands alliansfrihet.

Huvudmålet för de här krafterna är att få Finland med i Nato, enligt Väyrynen. Att det finska folket upprepade gånger i mätningar visat att man inte stöder ett Nato-medlemskap väger lätt, tror Paavo Väyrynen.

- Titta på det som händer, man har närmat sig Nato på ett annat sätt. Avtalet med Nato från 2014, som inte har behandlats i riksdagen, är ett steg. Det finns flera, olika slags gemensamma militära övningar och nu planerar man en stor övning i framtiden.

- Och det viktigaste är att man inom den Europeiska unionen öppet försöker alliera sig och ändra unionen till en militär allians och det skulle ge ju leda till ett Nato-medlemskap.

Ett direkt Nato-medlemskap är omöjligt eftersom det finska folket är emot det, men då försöker några gå en omväg― Paavo Väyrynen

Väyrynen är tydlig med att han här avser Sauli Niinistö, som han ännu för knappt två år sedan själv ansåg att lämpligen kunde fortsätta som president också efter valet 2018.

- Niinistö leder ju den här utvecklingen, men har spelat mycket skickligt med två kort, så att också jag trodde länge att han inte skulle vara så ivrig. Men när tiden har gått, så tycks det vara så att han leder utvecklingen som leder till en militär alliering av Finland.

Väyrynen: Ryssland inget hot mot Finland

Relationerna till vårt östra grannland är en av de mest brännande frågorna för Finlands president. Paavo Väyrynen är oroad över utvecklingen i Ryssland, men hoppas att demokratin kunde sprida sig också till Ryssland.

- Vi kan ju inte välja våra grannländer och vi måste lära oss att alltid bli vana vid det som händer i Ryssland.

Det är inte realistiskt att tänka sig att Finland på ett avgörande sätt skulle kunna påverka utvecklingen inom Ryssland
― Paavo Väyrynen

Ser du att Ryssland kan innebära ett militärt hot mot Finland?

- Nej. Inte heller något annat land hotar oss. Det som kunde riskera Finlands militära säkerhet är en bredare militär konflikt i norra Europa, i Östersjö-området. Finland måste förstås försöka motarbeta och undvika en sådan situation.

Hur ser du på det europeiska militära samarbetet?

- Det finns krafter som försöker utveckla EU till en militär allians, och till och med till en militär stormakt. Finland har, av någon orsak som jag inte alls förstår, tagit en ledande ställning vid sidan av Frankrike i den här utvecklingen.

- Om EU blir en militär allians, så blir den en europeisk pelare till Nato och vi skulle då bli Nato-medlemmar också.

Alliansfrihet garanterar stabilitet, anser Väyrynen

För Paavo Väyrynen är alliansfrihet för Finland - och Sverige - nyckeln till säkerhetspolitisk stabilitet i Finlands närområden.

- Som allierad blir man automatiskt en del i en konflikt. Då skulle ju Ryssland tänka sig att Finland är det farligaste området ur deras synvinkel pga närheten till deras strategiskt viktiga områden. Då skulle Ryssland först - och hårt - slå oss militärt.

- Det skulle vara vansinnigt att Finland frivilligt skulle närma sig en sådan situation.

När det gäller flyktingkrisen i Europa står Paavo Väyrynen nära den sannfinländska synen.

Så svarar Paavo Väyrynen i Yles valkompass

Nedan ett plock ur Paavo Väyrynens svar i Yles valkompass.

Valkompassen: "Presidenten bör lyfta fram de mänskliga rättigheterna även om det skulle skada handelsrelationerna."

Väyrynen: Svar saknas. "Jag ser ingen motsättning mellan dessa två. Mänskliga rättigheter kan främjas så att ekonomiska relationer inte hotas."

Valkompassen: "Finland borde ta ansvar för flyktingkrisen genom att ta emot fler flyktingar."

Väyrynen: Helt av annan åsikt. "Finland har relativt räknat en av EU: och världens största flyktingkvoter till följd av att antalet asylsökande varit lågt. Nu har situationen förändrats. Det finns orsak för Finland att minska kvoten."

Valkompassen: "Det borde vara frivilligt att lära sig svenska i grundskolan."

Väyrynen: Svar saknas. "Saken bör prövas i skenet av regionala test."

Resten av Paavo Väyrynens svar i Yles valkompass hittar du här.

Det kommer fram också i Väyrynens svar i Yles valkompass.

Gränserna borde stängas, och endast noggrant utvalda personer få flyktingstatus, säger Väyrynen. Han anser att EU gravt har misslyckats i hanteringen av flyktingkrisen.

- Jag föreslog redan våren 2015 att man skulle grunda nya flyktingläger i norra Afrika, stöda kraftigt de existerande lägren och sända människor dit. Där skulle man sedan välja vilka som är berättigade till asyl. Sedan ta emot dem som kvotflyktingar. Man har skött det fel, genom att öppna gränserna till en början.

Österbotten ett politiskt hem för Paavo Väyrynen

Väyrynen är känd för att uttrycka sig på närapå felfri svenska. Åtminstone tillfrågad är han mån om svenskans ställning.

- Man skulle mycket noggrant värna om den svenskspråkiga minoritetens ställning och försöka säkra svenskans ställning så bra som möjligt.

Tycker du den här regeringen har lyckats med det?

- Inte så bra, men den har ju gjort också många andra fel. Till exempel tingsrättsreformen har allmänt gått för långt. Inbesparingarna är mycket små.

Finns det någon ort i Svenskfinland där du känner dej allra mest hemma?

- Österbotten är på många sätt närmast för mej. Den politiska atmosfären där ligger nära min linje. År 1988 när jag var kandidat för första gången hade jag mycket starka anhängare inom Sfp. Jan-Magnus Jansson ledde kampanjen och Håkan Malm blev elektor för mej från Österbotten. Jag har mycket bra erfarenheter från den tiden.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val