Hoppa till huvudinnehåll

Vi går gärna på bio – Åboborna får ny biograf i februari

Biografsalong.
Biografsalong. biograf,film

Det småpratas och prasslas i godispåsar, men då lamporna släcks och duken lyser upp sänker sig tystnaden i biosalongen.

Finländare har faktiskt inte gått så här mycket på bio som de gör i dag sedan mitten av 1980-talet, meddelar man vid Finlands filmkammare.

Förra året gjorde finländarna 8,9 miljoner biografbesök. Det råder alltså ett uppsving för biofilmen just nu.

– Det är jätteroligt. Siffror har under flera års tid sakta gått uppåt, berättar Dag Andersson, verksamhetsledare vid Finlandssvenskt filmcentrum.

Jämfört med biopubliken på kontinenten ligger vi däremot fortfarande efter.

– Vi har ju legat väldigt lågt, men nu börjar vi också bli européer i biografgående, skrattar Andersson.

Uppsving för den inhemska filmen

– Att siffrorna för biografbesöken pekar uppåt beror till stor del på att det går bra för den inhemska filmen, berättar Andersson.

Det bekräftas också av statistik från Finlands Filmkammare, där senaste årets biografsuccé Okänd soldat var den mest sedda filmen på biograferna med 900 000 tittare i hela landet under 2017, trots att filmen inte hade premiär förrän i slutet av oktober och fortfarande visas.

Kariluoto (Holopainen) och Sirkka (Marketta Tikkanen) i öm omfamning.
Filmen okänd soldat sågs av 900 000 tittare. 2017 Kariluoto (Holopainen) och Sirkka (Marketta Tikkanen) i öm omfamning. Bild: Juuli Aschan Okänd soldat (2017 film),Johannes Holopainen

– Vi har ju också länge haft de här barnfilmerna, Heinähattu ja Vilttitossu, Anneli ja Onneli (Ada och Glada) och den här typen av filmer. Att det är den inhemska filmen som fungerar som motor för biografbesöken är också skojigt, fortsätter Andersson.

Digitaliseringen har gynnat i synnerhet de små biograferna

En annan faktor som också gjort att biobesöken ökat är digitaliseringen som skett inom biograftekniken under de senaste 10 åren.

tomma filmrullar
Filmrullarna är ett minne blott i de flesta biografer. tomma filmrullar Bild: YLE/Johan Lindholm filmer,film (konstart),filmrulle

– Tidigare var det fast i hur många kopior som fanns av filmen och småbiografer på landsbygden fick filmen väldigt sent. Nu kan alla visa filmen från premiären och det är ju alltid intressantare för publiken att se filmen direkt.

– Här i Kimito eller i Pargas så har vi samma dag premiär som i New York!

Men bara för att tillgången till filmerna blivit bättre betyder det inte automatiskt att det skulle synas i ett bredare utbud.

– Alla biografer visar samma filmer, så den här mångsidigheten i utbudet har minskat i och med att alla biografer kan fyllas med de här toppfilmerna. Då behöver man inte fylla ut med andra filmer som skulle vara intressanta för en mindre publik.

Hemmasoffans nättjänster ny konkurrent

Digitaliseringen har också satt sina spår i hemmen, där man för en relativt liten slant kan när man vill se på nästan vad man vill, bekvämt på sin egen soffa.

– Det är klart att det är en konkurrens till biograferna, men som tittarsiffrorna visar, så klarar sig båda tydligen ganska bra.

– Samtidigt tror jag att samma människor som tittar på film och tv-serier på sina egna små rutor, går till biograferna och tittar på film. De utesluter inte varandra.

Solsidan lockar biopublik i Åboland

I och med digitaliseringen så går det också bra för de mindre biograferna i Åboland.

Solsidan
Solsidans karaktärer lockar många åbolänningar på bio. Solsidan Bild: Morgan Norman henrik dorsin som ove

– Då man kan visa samma filmer samtidigt som på större biografer och dessutom med en god bildkvalitet, så gör det att folk lika gärna kan gå och se på film i Villa Lande som att åka in till Åbo.

Filmen Solsidan, en fortsättning på den populära tv-serien, har under större delen av december lockat biopubliken i Åboland. Filmen hade egentligen Finlandspremiär först den 29 december, men kustbiograferna fick visa den otextad redan tre veckor tidigare.

Filmen har gått för fulla hus i Åboland och förra veckan hade 1 150 personer sett den.

– Uppsvinget för biograferna syns också i ett sakta växande antal nya biografer, visserligen på de större orterna, fortsätter Andersson.

Åbo får en till biograf

Så är också fallet i Åbo, där det i slutet av februari öppnar en ny biograf i samma utrymme där biografen Diana var verksam på Humlegårdsgatan i Åbo mellan åren 1967 och 2004.

– Utrymmena ska ännu renoveras, berättar Henry Erkkilä på S:t Karinsföretaget Cinemahouse som tar över Diana och även driver biografer i Piispanristi och i Letala.

Biografsalongen kommer att ha ett sjuttiotal platser. Biografen är utrustad med den senaste biograftekniken, bland annat en laserprojektor.

– Som det ser ut nu kommer vi att satsa på att visa europeisk film i början av veckan och sedan fokusera på större produktioner och premiärer mot veckoslutet, förklarar Erkkilä.

Plats för fler biografer i framtiden?

Under flera år har det bara funnits en biograf i Åbo. Visserligen har filmklubbarna i staden visat film också i Logomo, men någon konkurrens har det inte funnits på biograffronten. Det här har också under de senaste åren väckt en del kritik mot Finnkino, som haft en monopolställning i Åbo.

– Det här är jättebra att det nu kommer ett tillskott till biograferna, säger Dag Andersson, som också var en av ägarna till föregångaren Diana.

Biosal vid Glora i Vasa
Det skulle finnas plats för fler biografer i Åbo. Biosal vid Glora i Vasa Bild: Yle/Patrick Stenbacka biosal

– Vi har ju ett litet underskott av biografer i förhållande till befolkningsmängden i Åbo, så det finns plats för flera biografer.

Problemet enligt Andersson är prisnivån och bristen på lokaler i Åbo.

– Dels så måste biografen finnas ganska i centrum. Det visas ju film också i Logomo, men det är alltför långt borta. Man borde hitta en lokal i centrum och om det inte är omöjligt så är det otroligt dyrt.

Min egen tanke är att om Rettigska fabriken blir museum och Stiftelsen för Åbo Akademi skulle vara iblandad, så skulle det finnas plats där för en biograf i källaren.

Det som Andersson efterlyser i Åbo är en biograf som uttryckligen skulle visa filmer som intresserar en smalare publik under en längre tid under tittarvänliga tider. Många sådana filmer visas visserligen nu i Åbo, men det är ibland svårt att hinna se dem innan de slutar gå.

– Om du vänder ryggen till och sedan tittar igen så är de borta. Det kanske har varit en vecka och visats några gånger den veckan. Det är Åbos stora problem när det inte finns tillräckligt med biografer.

– Min egen tanke är att om Rettigska fabriken blir museum och Stiftelsen för Åbo Akademi skulle vara iblandad, så skulle det finnas plats där för en biograf i källaren. Det är ett litet tips som jag kommer med här, skrattar Andersson.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland