Hoppa till huvudinnehåll

Eldsvådorna i Östnyland blev fler i fjol, men ingen dog

Ett hus brinner.
Illustrerande arkivbild. Ett hus brinner. Bild: Västra Nylands räddningsverk eldsvådor,brand- och räddningsarbete,Ekenäs,Raseborg,Västnyland,österby

Fler stormar och trafikolyckor, men färre döda i eldsvådor. Bland annat så såg fjolåret ut för Räddningsverket i Östra Nyland.

Räddningsverket i Östra Nyland hade fler uppdrag i fjol än året innan. Antalet larmuppdrag ökade från 2 310 till 2 803 under fjolåret.

Mängden byggnadsbränder och mindre bränder med risk för byggnadsbrand ökade med cirka 30 procent: i fjol var de 111 stycken medan de var 85 stycken året innan.

Uppdrag20172016
Alla larmuppdrag2 8032 310
Byggnadsbränder och små bränder med risk för byggnadsbrand11185
Trafikolyckor344303
Gräs-, terräng- och skogsbränder7456
Stormar512174
Automatiska brandalarm233255
Felaktiga automatiska brandalarm149155

Däremot var det ingen som dog i eldsvådor i Östnyland i fjol. År 2016 var ett mörkt år då sex personer dog i eldsvådor.

- Vi hade tur i fjol då ingen brann inne, säger signalmästare Peter Stenbäck.

Många eldsvådor som hotade människors liv och hälsa klarades till och med utan personskador tack vare brandvarnare som larmade i tid och grannarnas effektiva första åtgärder.

Mer röjningsarbete under höststormarna

Räddningsverket sysselsattes också av fler gräs-, terräng- och skogsbränder – de ökade med 32 procent. År 2016 var de 56 stycken och i fjol var de 74 stycken.

Tydligen blåste det också mer under 2017 då räddningsverket fick rycka ut på 502 stormrelaterade uppdrag. Året innan var de bara 174 stycken.

- Höststormarna medförde betydligt mer röjningsarbete än åren innan, säger Stenbäck.

Träd fällt av stormen.
Räddningsverket sysselsattes av stormar. Träd fällt av stormen. storm,stormfällda träd

Han säger att också förstaresponsuppdragen ökat en aning.

- De brandkårer som ingått avtal med hälsomyndigheterna kan rycka ut samtidigt med ambulansen i fall där vi är närmare patienten. Det finns ändå inte någon direkt orsak till ökningen, det har bara råkat sig så, säger Stenbäck.

Dessutom ökade mängden trafikolyckor med 13 procent, från 303 till 344 i fjol.

- Antalet fordon ökar hela tiden, vilket kan ha inverkat på att det händer fler trafikolyckor. Men överlag är det bara hur det råkar sig. Det har inte hänt några större förändringar i trafiknätet, säger Peter Stenbäck.

Enligt Stenbäck är det främst på huvudvägarna och i vissa korsningsområden som de flesta trafikolyckorna händer.

Fortfarande många felaktiga automatalarm

Antalet automatiska brandalarm sjönk en aning i fjol, från 255 till 233. De felaktiga automatalarmen var ändå ungefär lika många som 2016 – andelen är ungefär 60 procent.

Räddningsverket försöker hela tiden minska på de felaktiga alarmen. Enligt Peter Stenbäck är räddningsverkets riskhanteringssida i kontakt med de objekt som har automatiska brandalarm.

- Vi försöker hitta lösningar för att minska på de felaktiga alarmen tillsammans med dem, säger Stenbäck.

På bilden tillreder man en köttbit.
Matlagning är den vanligaste orsaken till felaktiga automatalarm. På bilden tillreder man en köttbit. Bild: MF kök,matlagning

Alarmen orsakas i huvudsak av matlagning, annan rök eller damm, fukt eller vatten och vårdslöshet vid renovering eller andra arbeten i fastigheter.

Oftast beror de felaktiga alarmen på att man inte har beaktat verksamheten i en byggnad tillräckligt då man har planerat alarmanläggningen, till exempel då man har placerat branddetektorerna.

Också underhållsarbeten som orsakar damm eller rök kan leda till felaktiga alarm.

Brandalarmanläggningarna behövs ändå – utan dem skulle det bli stora brandskador i många fall.

Läs mera:

Räddningschef Peter Johansson på Räddningsverket i Östra Nyland.

Matos den vanligaste orsaken till onödiga brandalarm i Östnyland

240 onödiga automatalarm per år. De senaste åren har Räddningsverket i Östra Nyland jobbat hårt med att få ner antalet onödiga automatalarm – och lyckats till en del.

Läs också

Östnyland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik
  • Tipsa oss - var finns våra värsta vägar?

    Svenska Yle söker de sämsta vägarna i Svenskfinland.

    Guppiga vägar. Vägar med ojämn yta. Vägar med gropar. Våra vägar mår inte särskilt bra. Vägnätet förfaller sakta men säkert och klagomålen tilltar i takt med att bilar förstörs och säkerheten försämras. Men var finns de allra sämsta vägarna i våra trakter?

Nyligen publicerat - Östnyland