Hoppa till huvudinnehåll

Nu ställer sig folk upp mot sexuella trakasserier inom kyrkan – "Förskräckliga berättelser tystas ner"

Kyrkvalven i Pyttis medeltida kyrka
Arkivbild. Kyrkvalven i Pyttis medeltida kyrka Bild: Yle/Jeanette Winberg Pyttis,kyrka,kristendom,kyrkmålningar,väggmålningar,kyrkvalv

#Metoo och #dammenbrister har bildat många ringar på vattnet. I slutet av januari kommer uppropet #sanningenbefriar att ges över till biskopar i Finland. Uppropet kräver ett slut på sexuella trakasserier i religiösa miljöer.

På bloggen för kampanjen #sanningenbefriar kan man läsa berättelser om trakasserier och övergrepp på tre språk – svenska, finska och samiska. Till skillnad från #metoo och #dammenbrister så inkluderar #sanningenbrister också män.

Stark tystnadskultur

En av de många namn som finns med i uppropet #sanningenbrister är Goa Von Zweygbergk. Hon har engagerat sig i rörelsen eftersom hon har erfarenhet av sexuella trakasserier. Von Zweygbergk menar att tystnadskulturen är starkare i religiösa kretsar än i samhället i övrigt.

- Det hör till det kristna språket att vi betonar godhet och förlåtelse, och dessa saker är väldigt uttalade. Det bildar kanske en hinna som gör att det är ännu svårare att bryta tystnaden, säger Von Zweygbergk.

Hon menar att det alltid förväntas av en kristen att förlåta, något som blir en form av genväg, i stället för att ta tag i situationerna för vad de är.

Tron kan bli problematisk

Von Zweygbergk säger också att ens tro kan göra någon väldigt utsatt.

- En tro är på sätt och vis en invit till att lägga ner sina egna gränser. Tron är ett gränslandskap där vi godkänner tanken om att det finns något som ligger utanför den verklighet som vi upplever med våra sinnen, säger Von Zweygbergk.

När någon accepterar att det kan finnas en annan verklighet så kan det vara att människan, så att säga, i jordelivet lägger ner sina vapen, menar Von Zweygbergk.

En uttalad syn på den kristna guden är också att den vill den som tror väl, oavsett situation.

- Oberoende av hur mycket slask, skit och orättvisor jag har upplevt. Oberoende av hur mycket orätt jag har gjort i mitt liv, så finns det alltid möjligheten av att allt blir bra till slut, säger Von Zweygbergk.

Von Zweygbergk talar mycket om att en troende person lever i ett gränslandskap som gör personen sårbar.

- Om det sker maktmissbruk i det här landskapet kan det få fatala följder, säger Von Zweygbergk.

Strukturella problem

Von Zweygbergk menar att det finns strukturella problem inom kyrkan i Finland. Speciellt i små församlingar kan det vara svårt att skapa ett klimat som tillåter kritik.

- Ju mindre en församling är desto mer utestängande kan den vara. Den inkluderar men kan samtidigt utestänga andra. En sådan gemenskap är alltid lite farlig.

Också när det handlar om att jobba mot sexuella trakasserier ser Von Zweygbergk brister inom de kyrkliga miljöer som hon har vistats i.
Hon hoppas att domkapitlens arbete skulle vara mera genomskinligt

- Det finns förskräckliga berättelser som har sett dagsljus med de har också tystats ner på hemska vis av människor som har varit i mycket framskjutna positioner inom kyrkan, säger Von Zweygbergk.

Von Zweygbergk påpekar att ett sådant döljande inte är exklusivt för kyrkan. Man kan hitta ett liknande beteende inom alla organisationer där vissa sitter på framskjutna positioner.

Tystnaden kan finnas av många anledningar

Rune Lindblom är präst vid Korsholms svenska församling och har själv skrivit under uppropet. Han kan inte påstå att man kan tala om en tystnadskultur inom den lutherska kyrkan i Finland. Han misstänker att det i så fall är ett mer mångbottnat problem, där kyrkan kanske endast är en del av det.

rune lindblom ler och har sin prästkrage på sig
Rune Lindblom rune lindblom ler och har sin prästkrage på sig Bild: Yle/Filippa Sundlin präster,rune lindblom

- Finlandssvenskar har sina små sammanhang där alla känner alla. I ett mindre sammanhang kan kyrkan vara en plats där många känner många, eller i värsta fall alla känner alla, säger Lindblom.

Makt är ett begrepp som är oundvikligt när man talar om sexuella trakasserier. Inom en religion finns det en ytterligare nivå av makt, den andliga makten.

- Om en människa som man ser upp till säger att något är på ett visst sätt så krävs det mycket att ställa sig upp mot det, säger Lindblom.

Uppropet kräver fler kontaktpersoner

Sedan några år tillbaka har Borgå stift två kontaktpersoner som står till förfogande om någon församlingsmedlem har varit med om någon form av sexuella trakasserier eller övergrepp.

Kontaktpersonernas främsta uppgift är att lyssna, men de är också ett stöd när man ska styra upp hur processen ska fortsätta.

Uppropet kräver att alla stift i Finland ska ha två sådana personer, en man och en kvinna.

Tröskeln till att berätta vad man har varit med om är hög. Kontaktpersonen Anna Korkman Lopes i Borgå stift tror att det hjälper att det finns uttalade personer som står till tjänst.

- Det ger en viss trygghet att veta att man åtminstone kan kontakta en viss person och att han eller hon är öppen för att samtala, säger Korkman Lopes.

Korkman Lopes tycker att utvecklingen har tagit en positiv vändning. Redan det att hennes tjänst existerar är ett tecken på det.

- Det att det finns en inre process över hur man ska gå till väga tyder på att kyrkan har sett att man har ett ansvar, säger Korkman Lopes.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle