Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagsledamöter vill också i fortsättningen ha öronmärkta pengar för att anpassa sig till arbetsmarknaden

Eurosedlar i en hög.
Eurosedlar i en hög. Bild: Anssi Leppänen/Yle euro,sedlar,Eurosedlar,pengar,ekonomi

Riksdagsledamöters förmåner efter att de lämnar riksdagen, de så kallade anpassningspensionerna för de som har blivit invalda innan 2011, delar åsikterna mellan de riksdagsledamöter Svenska Yle har talat med.

Före detta riksdagsledamöternas förmåner har blivit aktuella och kommer att tas upp i riksdagen efter att ett medborgarinitiativ som syftar till att avskaffa riksdagsledamöternas anpassningspensioner har samlat över 50 000 underskrifter.

Vänsterförbundets ordförande Li Andersson tycker att det vore vettigt att ha samma system för alla riksdagsledamöter, men det kan bli problematiskt eftersom ett enhetligt system skulle innebära att riksdagsledamöter med olika förmåner skulle fatta beslut om varandras pensioner.

– Jag tycker att anpassningsbidraget är ett befogat system eftersom riksdagsledamöter inte har tillgång till vanlig arbetslöshetsersättning, säger Andersson.

De som har blivit invalda i riksdagen innan 2011 har rätt till en anpassningspension, som innebär att de alltid uppnår till en inkomstnivå som motsvarar riksdagspension, medan de som har blivit invalda efter 2011 får ansöka om ett anpassningsbidrag som varar i högst tre år om de slutar eller inte blir återvalda till riksdagen.

Li Andersson, 2014.
Li Andersson. Arkivbild. Li Andersson, 2014. Bild: All Over Press Li Andersson,Vänsterförbundet,politik

Också medborgarinitiativet vill ändra systemet så att alla riksdagsledamöter ska vara jämlikt berättigade till det nya systemet.

Mats Nylund (SFP) anser däremot att det inte är befogat att ändra på pensionsvillkoren och därmed godkänna medborgarinitiativets förslag.

– Jag motiverar det på ett enkelt sätt, i Finland sysslar vi inte med retroaktiv lagstiftning och jag ser ingen anledning att i det här fallet frångå den principen, konstaterar Nylund.

Han menar att det är som att öppna Pandoras box ifall man börjar skriva lagar med en retroaktiv verkan.

Svårt att byta karriär efter riksdagen – en anpassningspeng är skälig

Både Li Andersson (VF) och Mats Nylund (SFP) är överrens om att det kan vara svårt för riksdagsledamöter att byta karriär och att hitta sin plats på arbetsmarknaden, och att det därför måste finnas ett system för att riksdagsledamöter kan byta karriär eller uppdatera sig så att de kan återgå till sitt gamla yrke efter en eller flera perioder i riksdagen.

Mats Nylund.
Mats Nylund. Arkivbild. Mats Nylund. Bild: Yle/Louise Lindberg myteriet

Mats Nylund påpekar att de som är borta från sitt vanliga yrke längre tider på grund av riksdagsarbetet kan ha behov av att uppdatera sina yrkeskunskaper när de återgår till sitt ordinarie arbete.

– Då är utjämningsperioden på sin plats, säger Nylund.

– Det kan vara svårt att bygga karriär utanför det politiska efter att man har profilerat sig i partipolitiken, och därför är det i sig befogat att ha anpassningsbidrag, säger Andersson.

Li Andersson är berättigad till det nya systemet med bidrag, medan Mats Nylund har rätt till anpassningspensionen.

Läs mera:

Mynt i staplar

Medborgarinitiativ fick ny kraft: Tidigare riksdagsledamöter ska också aktivera sig och söka jobb - inte lyfta pension

Samtidigt som det krävs att arbetslösa allt effektivare ska börja aktivera sig själva ökar nu folkets kritik mot den anpassningspension som tidigare riksdagsledamöter har rätt till.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes