Hoppa till huvudinnehåll

Vesterbackas vision: Senast julen 2024 ska du kunna åka tåg till Tallinn – tunneln finansieras med kinesiska pengar

Peter Vesterbacka iklädd röd tröja.
Peter Vesterbacka kallar sig själv för tunnelbyggare. Tidigare är han känd från spelföretaget Rovio som står bakom spelet Angry Birds. Peter Vesterbacka iklädd röd tröja. Bild: Yle/Christoffer Kaski Peter Vesterbacka,tunnel

Från och med julafton år 2024 ska det vara möjligt att åka tåg till Tallinn genom en undervattenstunnel. Tunneln kommer att kosta 15 miljarder att bygga och den ska finansieras med hjälp av bland annat kinesiska pengar. Så ser entreprenören Peter Vesterbackas vision ut.

Senast på julafton år 2024 ska det vara möjligt att ta tåget från huvudstadsregionen till Tallinn genom en tunnel under Finska viken.

Men projektet kan vara klart betydligt tidigare än så – tanken är att tåget egentligen ska börja tuffa inom fem år.

– Vi valde datumet för att 24.12.2024 är ett enkelt datum att komma ihåg, säger entreprenören Peter Vesterbacka, som kallar sig själv för tunnelbyggare.

Två barn tittar ut över Tallinnbukten med Tallinns siluett i horisonten
Tunneln till Tallinn kan bli verklighet år 2024 om man får tro entreprenören Peter Vesterbacka. Två barn tittar ut över Tallinnbukten med Tallinns siluett i horisonten Bild: Gustaf Antell Estland,Tallinn,Helsingfors–Tallinn-tunneln,tunnel,barn (familjemedlemmar),Utopi

Järnvägstunneln, som ska binda samman huvudstadsregionen och Tallinn, blir kring 100 km lång och ska ta 20 minuter att åka från ändhållsplats till ändhållplats. De två tunnlarna – en i vardera riktningen – kommer att vara upp till 17 meter i diameter.

Över 200 000 nya invånare

Stationerna där passagerarna kan stiga ombord på tåget ska vara fyra till antalet. En i Ülemiste, som ligger nära flygfältet i Tallinn, och tre i huvudstadsregionen.

En av stationerna kommer att finnas vid Helsingfors-Vanda flygfält och den andra i Otnäs-Kägelviken i Esbo.

Den tredje stationen kommer att finnas vid en artificiell ö kring 15 kilometer söder om Helsingfors.

– På ön kommer det att finnas både bostäder och underhållning för alla, säger han.

Kring alla stationer kommer det att byggas bostäder för 50 000 invånare – så det kommer att skapas möjlighet för 200 000 nya invånare i hela det nya metropolområdet.

– Tunneln kommer att möjliggöra tätare bebyggelse och och tillväxt.

Bild på de fyra stationerna.
Järnvägen kommer att ha fyra stationer där passagerarna kan hoppa på och av tåget. Bild på de fyra stationerna. Bild: Yle/Christoffer Kaski Peter Vesterbacka,tunnel

Bygget inleds 2018

I december skrev entreprenörerna avtal med ingenjörsfirmor och inom januari ska en detaljerad plan för tunneln vara klar.

Samtidigt ansöker Vesterbacka om miljö- och planeringstillstånd.

– Planen är att börja bygga under 2018, säger han.

Vid sidan av Vesterbackas privata initiativ utreds också en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn. En utredning av det projektet har fått EU-stöd.

Priset samma som en metrobiljett

Vesterbacka jämför järnvägstunneln med att åka metro. Till exempel ska det bli möjligt att omgående besluta sig för att åka till Tallinn och äta middag eller att åka och se på någon konsert, säger han.

– Man kan säga att denhär linjen är en "syd-metro", säger han.

Man kan säga att denhär linjen är en "syd-metro"― Peter Vesterbacka

Han tror att ölrallyt, det vill säga att då finländare åker till Tallinn för att inhandla billiga alkoholdrycker, kommer att kvarstå i marginalen.

– Förra året var det 10 miljoner resor mellan Helsingfors och Tallinn och antalet växer, så jag tror att det här med alkoholen bara är en liten del av det, säger han.

Enligt den första planen kommer det att kosta ungefär 50 euro att resa genom tunneln.

– Men idealet är att priset skulle vara det samma som för en metrobiljett. Vi får se, säger han.

Enligt honom är målet att göra det så billigt som möjligt att resa och därigenom maximera antalet resor.

Två städer – ett metropolområde

Tanken bakom tunneln är att knyta ihop Helsingfors och Tallinn till ett metropolområde.

– Då är det viktigt att harmonisera priserna. Om till exempel alkoholen är billigare på ett ställe uppstår en ohållbar situation.

Därför har Vesterbacka, tillsammans med sin grupp, infört öppna diskussionstillfällen i både Helsingfors och Tallinn i syfte att införa ett metropoltänk.

– Ett exempel är att man med samma biljett kunde åka metro i Helsingfors och spårvagn i Tallinn. Det måste fungera i hela metropolområdet.

Tallinnan vanhakaupunki
I framtiden kan Gamla stan i Tallinn ligga endast 20 minuter bort. Tallinnan vanhakaupunki Bild: Eila Haikarainen/YLE. Gamla staden, Tallinn,Tallinn,Estland

"Det är raka puckar"

Öppningsdatumet julafton ger, enligt Vesterbacka, projektet en realistisk tidsplan.

– Vi gav oss lite buffert. Men jag tror vi kommer att vara klara inom fem år, säger han.

Han menar att projektet tekniskt sett inte kommer att innehålla några större överraskningar och problem.

– Det är raka puckar så fem år borde vara ganska lätt.

Inte ens det långvariga projektet med metron mellan Esbo och Helsingfors avskräcker Vesterbacka.

– Västmetroprojektet är ett bra exempel som vi kan lära oss av, men vi kör med en helt annan modell så jag tror vi kommer att vara klara före julen 2024, säger han.

Finansieras med privata medel

Enligt de nuvarande uppskattningarna kommer tunneln att kosta kring 15 miljarder euro.

Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori sade att tanken på en tunnel är vacker men att den lär vara för dyr att förverkliga.

Enligt Vesterbacka kommer tunneln helt och hållet att finansieras med privata medel.

Vi är inte ute efter skattebetalarnas pengar― Peter Vesterbacka, tunnelbyggare

– Vi är inte ute efter skattebetalarnas pengar eller budgetmoment i den finska eller estniska budgeten, säger han.

Kiinalaista rahaa
Vesterbacka tror att tunneln intresserar kineser och förväntar sig att kinesiska pengar ska pumpas in i projektet. Kiinalaista rahaa Bild: How Hwee Young/EPA. pengar,Kina,Renminbi

Kring 70 procent av pengarna kommer från Kina och resten från institutionella investerare, alltså nordiska försäkringsbolag och dylikt.

– Kineserna är intresserade eftersom en stor del av flygtrafiken mellan Asien och Europa går via Helsingfors och Finland de facto är japanernas, kinesernas och indiernas närmaste europeiska granne, säger han.

Vesterbacka själv har lärt sig kinesiska – allt för att kunna locka till sig investerare på deras eget språk.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen