Hoppa till huvudinnehåll

Åbo klär sig i blått, vitt och svart då grannen fyller 100 - Estlands jubileumsår firas i Egentliga Finland

Finlands och Estlands flaggor
Finlands och Estlands flaggor Bild: Yle/Sune Bergström estlands flagga

Egentliga Finlands Estlandscenter har 500 medlemmar och firar Estland 100 år på väldigt många olika sätt.

Målsättningen är att firandet av Estland 100 år ska synas under hela året, säger verksamhetsledare Kirsi Äyräs.

Det innebär exempelvis att man på självständighetsdagen den 24 februari kommer att belysa Biblioteksbron med Estlands flaggas färger i blått vitt och svart.

Estlandsfirandet inspirerat av Finlands jubileumsår

Estlands hundraårsjubileum har på många sätt blivit inspirerat av Finlands jubileumsår. Alla i Estland får ge gåvor till hundraåringen - idéer, förslag, konstverk, evenemang eller talkodagar.

Under den sovjetiska ockupationen firades Estlands nationaldag inte, men numera firas i Estland förutom den egentliga självständighetsdagen också den dag då Estland återigen blev självständigt, den 20 augusti.

Aktivt Estlandscenter i Åbo

Egentliga Finlands Estlandscenter har 500 medlemmar, av dem är 300 finländska och 200 estniska. Det är en mycket aktiv förening med gott om evenemang.

Aljona Virolainen arbetar med kundservice på centret och hon härstammar från Estland. Vad känner hon inför jubileet?

- Det är en stor ära och orsak till stolthet.

två glada män och kvinnor står framför ett fönster och en skylt på stenig gårdsplan
Estlandsengagerade Kirsi Äyräs, Asko Puikkonen, Aljona Virolainen och Solveig Sjöberg-Pietarinen. två glada män och kvinnor står framför ett fönster och en skylt på stenig gårdsplan Bild: Yle/Nilla Hansson Estland

Aljona Virolainen blir nästan ordlös av rörelse.

Hon var bara 4 år gammal när Estland blev befriat från den ryska ockupationen så hon minns inte så mycket hur det var innan. Men hon vet hur viktig och omstörtande friheten kändes. Och människokedjan som bildades mellan de baltiska länderna var en fredlig demonstration som man talade länge om.

Utställning om estniska flyktingar

Egentliga Finlands Estlandscenters gåva till det hundraåriga Estland består av en rad evenemang som redan har inletts med en utställning.

Utställningen vid Migrationsinstitutet beskriver de estniska flyktingarnas liv i tyska flyktingläger under åren 1945-1950. En del av flyktingarna flyttade senare till andra länder, exempelvis Australien.

Estlands två självständighetsdagar

Att Estland blev självständigt den 24 februari 1918. Alltså bara ett par månader efter Finland, är något många finländare inte känner till. Den senare självständigheten i samband med friheten från den sovjetiska ockupationen i augusti 1991 är mera känd.

I den estniska dagstidningen Postimees såg Estlandscentrets verksamhetsledare Kirsi Äyräs en skämtteckning som gratulerade Finland till 100-årsjubileet.

I skämtteckningen diskuterade en finländsk och en estnisk man varandras ålder med att konstatera:

- Jaså du är 100 år och ser så där bra ut!

- Ja det beror säkert på att jag bor här i norr. I kyla håller man längre. Men du ser ju också ganska bra ut för att vara 99 år.

- Nå, jag var ju i frysen i 50 år!

Fina positioner på världsmarknaden idag

Asko Puikkonen som följt med det estniska affärslivet som konsult konstaterar att det går bra för Estland.

- Många ester har fått en bra ställning på världsmarknaden.

I europeiska sammanhang klarar sig esterna också väldigt bra.

När Asko Puikkonen började arbeta med Estland under ryska ockupationstiden var det annorlunda. Då var det ryssar som innehade alla höga ställningar. Och deras språkkunskaper var inte bra.

Efter befrielsen emigrerade mycket arbetskraft till Finland. I synnerhet inom byggbranschen. De ester som idag kommer till Finland är ofta högutbildade och språkkkunniga, säger Asko Puikkonen.

Estlands stora kliv

Det blev naturligtvis inte bara fridsamt och lätt efter att Estland blev fritt igen. Men Estland har tagit enorma kliv framåt och under en relativt kort tid blivit ett modernt land.

I många saker har Estland gått förbi Finland säger Kirsi Äyräs. Men det finns också en hel del att förbättra, tror hon. Det hon ser som mest alarmerande är pensionärernas situation. De måste leva på väldigt små pensioner.

Men de unga i Estland har vägarna öppna ut i Europa säger Äyräs. De är språkkunniga och välutbildade.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland