Hoppa till huvudinnehåll

Guy Ahonen om aktiveringsmodellen: Ökar sysselsättningen, men frågan är hur många som blir i kläm

Bild på handskar och såg som lagts åt sidan.
Arkivbild. Bild på handskar och såg som lagts åt sidan. Bild: All Over Press uppsägning,renovering,byggande,arbetslöshet

Professor emeritus Guy Ahonen från Arbetshälsoinstitutet ger den omdebatterade aktiveringsmodellen skolvitsordet 7,5. Han tror att modellen nog är aktiverande men att den kan försvåra arbetssökningsprocessen.

Den så kallade aktiveringsmodellen som skärper kraven på de arbetslösa har väckt mycket motstånd.

- Jag ser modellen som fortsättning på en trend som har pågått redan en tid, inte bara i Finland utan allmänt i Norden. Den går ut på att man försöker få bort olika sorters flitfällor och försöker få folk tillbaka in i arbetslivet så snabbt som möjligt efter att man har blivit arbetslös.

Uppståndelsen kring aktiveringsmodellen är överdriven.― Guy Ahonen, emeritusprofessor

Ahonen påpekar att den tidigare regeringen införde en 300 euros gräns för inkomster en arbetssökande kunde få vid sidan av arbetslöshetsstödet. Nu fortsätter aktiveringsmodellen på samma linje.

- Den här typens åtgärder förbättrar sysselsättningen. Den stora frågan är förstås hur många som blir i kläm. Systemet är aktiverande men det kan i vissa enskilda fall leda till att arbetssökningsprocessen försvåras. I de flesta fall tror jag ändå inte att det gör det.

Dansk förebild

Ahonen tycker uppståndelsen kring aktiveringsmodellen är överdriven.

- Om vi jämför med den danska modellen så är det här en urvattnad form av den. Alla reformer av den här typen innehåller nackdelar så jag förstår kritiken, men jag förstår också att man har velat framföra modellen.

Forskningsprofessor Guy Ahonen vid Arbetshälsoinstitutet.
Guy Ahonen. Forskningsprofessor Guy Ahonen vid Arbetshälsoinstitutet. Bild: Arbetshälsoinstitutet arbetshälsoinstitutet

Ahonen vet vad han skulle ändra i modellen.

- Jag skulle se till att det inte uppstår situationer där en person, trots att den gör sitt yttersta för att få jobb och för att uppfylla modellens krav, inte lyckas med det och blir bestraffad med att inkomsten minskar.

18 timmar

Ahonen tror inte företagen kommer att dra någon större nytta av aktiveringsmodellen, annat än att utbudet av kortvarig arbetskraft ökar.

För att den arbetslösa ska uppfylla kraven för aktiveringsmodellen ska personen under en period på 65 utbetalningsdagar antingen jobba 18 timmar, ha 241 euro i företagarinkomster eller delta i sysselsättningsfrämjande service.

Om aktivitetskravet inte uppfylls sänks förmånsbeloppet med 4,65 procent under följande 65-dagarsperiod.

- Jag tror inte att företagen uttryckligen skapar 18-timmars anställningar på grund av lagändringen. Man antingen har det här behovet eller inte.

Den stora frågan är förstås hur många som blir i kläm.― Guy Ahonen, emeritus professor

Han påpekar att det redan finns den här typens snuttjobb.

- Utbudet finns och nu kommer arbetslösa att utnyttja dem i viss utsträckning.

Enligt uttalanden från rekryteringsfirmor kan de tänka sig att uppehålla 18-timmars rekryteringspooler.

- Just på den fronten kommer det säkert att ske en viss produktutveckling. Arbetsförmedlingsföretag och bemanningsföretag kommer säkert att utveckla sin verksamhet som resultat av lagen, tror professor Ahonen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes