Hoppa till huvudinnehåll

Jarl Hemmers samvete

Jarl Hemmer
Jarl Hemmer Yle Arkivet,Jarl Hemmer

Jarl Hemmer tacklar i pjäsen "Ljuset i Gehenna" svåra frågor om tro och tvivel under inbördeskriget 1918. Radioteatern satte upp berättelsen som pjäs 1963.

Jarl Hemmer (1893-1944) var en finlandssvensk författare, poet och översättare. Han debuterade 1914 med diktsamlingen Rösterna och fick sitt genombrott med diktsamlingen Rågens rike 1922.

Hemmer skrev också prosaböcker. I dem ryggade han inte för det mörka.

Berättelsen Onni Kokko (1920) handlar om en fjorton år gammal pojke som stupar i inbördeskriget.

1928 sände Hemmer in sin pjäs Gehenna och ljusstrålarna, senare kallad Ljuset i Gehenna, till Svenska Teatern. Men den ansågs omöjlig att spela. Tiden var ännu inte mogen för hans skildring av grymheterna i de vitas fångläger.

Här hör vi en radiodramatisering från 1963.

Året år 1918, de röda är besegrade och prästen Bro har kallats till fånglägret på Sveaborg.

Hur ska man handla som präst inför det våld och lidande man ser omkring sig? Stanna och hjälpa de dödsdömda med ”religionens morfinspruta” eller avsäga sig sitt prästerskap?

I romanen En man och hans samvete (1931) går Hemmer vidare med tematiken från Ljuset i Gehenna. Boken fick Stora Nordiska Romanpriset 1933.

En man och hans samvete är indelad i tre delar: En dagbok, Den stora dagen samt Gehenna och ljusstrålarna.

Jarl Hemmer gifte sig med Saga Söderman och de fick sonen Erland 1918 och dottern Marie-Louise 1920.

Familjen flyttade in i författarbostaden Diktarhemmet i Borgå 1933.

En dyster händelse skedde den 16 oktober samma år. Efter ett besök i Diktarhemmet hos Hemmers körde deras gäster sin bil i Borgå å och alla drunknade. De omkomna var författaren Erik Kihlman med hustru Gunnel och konstnären Henry Ericsson med hustru Mariguita.

Det har påståtts att Jarl Hemmer, som tog på sig skulden, aldrig blev sig själv efter olyckan.

Hur spruckna och förstämda klämta världens nyårsklockor (...) så sänd oss vänner vapenhjälp mot djävulens koloss.― Jarl Hemmer i nyårstal 1939

Mitt under brinnande vinterkrig hälsar diktaren Jarl Hemmer det nya året 1940 välkommet under dystra tongångar.

Jarl Hemmer begick självmord i Diktarhemmet på självständighetsdagen 1944.

Kultur

Kommentarer

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet