Hoppa till huvudinnehåll

Så gör du ett lässchema för studentskrivningarna

Så gör du upp ett lässchema
Så gör du upp ett lässchema kampanjer,studentskrivningar

Ett bra lässchema gör det enklare att planera hur du förbereder dig för studentskrivningarna. Det viktigaste är att uppskatta hur mycket du har att läsa i förhållande till tiden du har till förfogande - och hur mycket du själv orkar med.

Det är lättare att läsa lagom mycket när du prickar in tid för läsning, pauser och fritid i kalendern.

Gör det här innan du skriver in något i kalendern:

  • Välj en kalender som passar dig
  • En digital eller en papperskalender? Ett tomt häfte funkar också bra. Om du tycker om att pyssla med kalendrar och anteckningar kan du testa att göra en bullet journal.

  • Bestäm vilka dina mål ska vara
  • Har ämnena du skriver någon viktighetsordning för dig? I vilka ämnen är det viktigt för dig att du får ett bra vitsord? Vilka ämnen är jobbigast att läsa till?

  • Gör en läslista
  • Lista allt du vill läsa till studentskrivningarna. Var börjar du? Hur många kurser eller kursböcker finns det för respektive ämne? Vilka ämneshelheter ingår i dem? Om det är flera månader till studentskrivningarna, kan du göra en grov tidtabell vid sidan om listan där du lägger upp när du koncentrerar dig på vilka böcker och ämnen.

  • Gå igenom läslistan och pricka in vad du kan
  • Markera vilka ämneshelheter du redan känner dig säker med. Rita en symbol eller skriv in en liten anteckning vid dem. Markera på ett liknande sätt vilka ämneshelheter du känner att du måste öva mer på. På så sätt får du en uppfattning av hur mycket du har att läsa.

  • Tänk ut i vilken ordning du läser
  • Känns det bäst att läsa ett ämne eller en kurs i sänder eller delar du hellre upp läsandet på ett annat sätt? Finns det teman i olika kurser som ingår i varandra och som det kan löna sig att studera samtidigt?

Exempel på en dag:

9-11 Skola
11-12 Lunch
12-17 Läs hissa: kurs 3, Det självständiga Finlands historia/autonomins betydelse & 1860-talets brytningstid
17-17.30 Mat
18.30-19.30 Träningar
20 -> Fritid!

Fyll din kalender

1. Obligatoriskt program

  • Studentskrivingsdagar
  • Pricka in de dagar då proven för dina respektive ämnen hålls. Provdagarna våren 2018 finns på Studentexamensnämndens sida.

  • Skoldagar och läxor
  • Fyll sedan i sådant som du måste göra för skolan utöver skrivningarna. Skriv in föreläsningar och reservera tid för läxor.

  • Din fritid
  • Lägg in sådant fritidsprogram som du vet att du vill hitta tid för, som hobbyer eller födelsedagsfester.

2. Läsning för studentskrivningarna

  • Tidpunkt och mängd
  • Nu kan din kalender se rätt full ut, eller så är den ännu så gott som tom. Tänk på din kvarvarande tid. Hur mycket hinner du läsa, vilka ämnen och teman? När tycker du att du läser bäst? Om du inte är en morgonmänniska lönar det sig inte att nu försöka göra en livsförändring och vakna tidigt på morgonen för att läsa. Skriv in hur länge du kan läsa var, och vad du tänker läsa då.

  • Delmål för varje vecka
  • När du har lagt in din läsning för en vecka, kan du skriva upp målen för din läsning just den veckan eller ditt mål per dag om du vill. Mål är grunden för motivation. Därför är det bra att ha mål både på kort och på lång sikt, för att hålla motivationen vid liv: läs mer om att hitta motivation här.

  • Repetition
  • Repetera det du har läst. Beroende på din läsrytm kan du repetera på morgonen eller på kvällen innan du går och lägger dig.

3. Avkoppling

  • Pauser
  • Lägg in tid för lunch- och kaffepauser i ditt schema. Många glömmer bort att äta när de slukas upp helt och hållet av sitt läsande. Det är mer sannolikt att du kommer ihåg din lunchpaus om du har prickat in den i kalendern.

  • Avslappning
  • Koppla loss från läsningen en stund varje dag. Om ditt schema innehåller dagar då du enbart ska studera, gör det gott att röja tid för en entimmes avkopplingssession i de här dagarna. Du kan göra avslappningsövningar, laga mat, ta en promenad eller göra vad som helst som för bort dina tankar från läsandet för en stund. Se en del av din favoritserie eller träffa en vän. Huvudsaken är att du slappnar av för en stund.

Fortsätt att uppdatera din kalender:

Utvärdera ditt lässchema och gör förändringar
Gå igenom schemat kritiskt efter den första veckan. Hur fungerade schemat? Nådde du dina mål? Var du stressad? Var veckan för lätt? Kändes det jobbigt att ha en så noggrann plan? Gör förändringar utifrån veckans upplevelser och börja på följande vecka.

Gör ett lässchema - snabbversionen

Om du inte hinner vara så ingående, kan du göra upp lässchemat med de här snabbinstruktionerna:

1. Skriv in obligatoriskt program i din kalender

  • föreläsningar
  • tid för läxor
  • fritidsprogram, t.ex. hobbyer

2. Reservera tid för läsning

  • du vet själv när du läser bäst - prioritera sådan tid
  • tänk ut när du vill läsa vad
  • spara tid för repetition - t.ex. på morgonen eller på kvällen

3. Pricka också in fritid

  • glöm inte att skriva upp när du ska ha lunch- och kaffepauser
  • se till att du varje dag tar en paus från läsandet och gör något helt annat, om än för en kort stund

Behöver du inget lässchema? Är du säker på det?

Om du tycker att lässchemat som koncept gör dig stressad och att du hittills har klarat dig bra utan ett, behöver du inte göra ett lässchema. Men hur vet du om ett lässchema ändå kan hjälpa dig?

Prova på ett lässchema om du har följande problem:

  • det känns jobbigt att börja läsa över huvudtaget
  • du känner hela tiden att du läser mindre än du borde
  • du känner dig superstressad inför studentskrivingarna
  • dina studier och din fritid är i obalans
  • du vet inte hur du ska ta dig igenom alla böcker för skrivningarna

Varför hjälper ett lässchema mot stress?

Ett medel mot stress är att ställa saker i proportion enligt sin egen ork och sin tid - ett stort projekt kan på det sättet bli mer hanterbart. Om kraven är för hårda, kan man känna sig otillräcklig. Ett lässchema hjälper dig att få en uppfattning om det du har att läsa och hur du kan fördela det realistiskt.

Texten är en del av kampanjen Pressad. Pressad hjälper abiturienter att förbereda sig inför studentskrivningarna och erbjuder information och verktyg för att klara av skrivningarna och hantera stress. Syftet med kampanjen är att betona vikten av att må bra medan man studerar och synliggöra studiestressen som många gymnasieelever känner.

Texten är ursprungligen skriven av Leo Kosola på Yle Abitreenit.

Vetamix

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Ätbara blommor: vilda och odlade

    Artikel om vilda blommor som kan ätas.

    Ätbara eller ätliga blommor och växter finns det gott om i våra skogar, trädgårdar och på gårdarna. Här listar vi de flesta som kan odlas eller köpas av t ex grönsakshandlare eller som växer vilt i naturen. Följ recepten för goda rätter och god smaksättning.

Nyligen publicerat - Vetamix