Hoppa till huvudinnehåll

Vad finns bakom Trumps prat om ”skithålsländer”?

En bestämd Donald Trump med armarna i kors vid regeringssammanträdet
Donald Trump säger att han inte talat om "skithålsländer" men att han använt sig av "ett tufft språk" i mötet med främst republikanska lagstiftare. En bestämd Donald Trump med armarna i kors vid regeringssammanträdet Bild: AFP / Lehtikuva Donald Trump

Varför tar USA inte i stället emot invandrare från Norge?

Det frågade Trump, högst antagligen påverkad av sitt möte med Norges statsminister Erna Solberg tidigare i veckan, av den samlade skaran amerikanska lagstiftare som diskuterade en invandringsreform.

Det stämmer att migrationsströmmen från Norden avtagit under de senaste hundra åren men det finns skäl att påpeka att fyra miljoner amerikaner uppger sig vara av norsk härkomst.

Enbart i delstaten Minnesota bor det en miljon norsk-amerikaner.

Trumps kontroversiella uttalande gjordes i samband med diskussioner kring den pågående uppgörelsen i USA som bland annat kan komma att beröra papperslösa invandrare från Haiti, El Salvador och flera afrikanska länder.

Presidenten meddelade senare på Twitter att han under mötet ”använt ett tufft språk, men det här var inte det språk som användes”.

Slut på uppehållstillstånden

Trump vill avsluta systemet som ger möjlighet att genom lotteri vinna ett så kallat ”greencard” och därmed amerikanskt medborgarskap.

Han är också kritisk till möjligheten till familjeåterföring för invandrare.

Trumps presidentperiod har kännetecknats av twitterstormar och sällan skådad retorik ofta på bekostnad av synlighet för själva sakfrågorna.

En av frågorna i centrum av invandringsreformen i USA - bortom snacket om ”skithålsländer” - är bokstavskombinationen TPS, eller Temporary Proctected Status.

Det innebär att personer har beviljats tillfälliga uppehållstillstånd på humanitära grunder på grund av krig eller allvarliga naturkatastrofer.

För tillfället är det tio länder som finns på listan:

Haiti
El Salvador
Honduras
Nicaragua
Sudan
Sydsudan
Syrien
Jemen
Nepal
Somalia

Av dessa länder har invandringen till USA varit överlägset störst från Haiti, El Salvador, Honduras och Nicaragua.

Nu har USA bestämt att slopa de tillfälliga uppehållstillstånden för Haiti, El Salvador och Nicaragua från och med nästa år.

Då skulle till exempel 200 000 salvadoraner vara tvungna att lämna landet – förutsatt att de inte kan få uppehållstillstånd på andra grunder.

En titt på de här ländernas närhistoria talar sitt tydliga språk om varför människor har varit tvungna att lämna sina hem för nya liv i USA.

Haiti – åtta år sedan katastrofal jordbävning

För åtta år sedan, den 12 januari 2010, drabbades öriket Haiti av en omfattande jordbävning.

Exakt hur många människor som omkom i jordbävningen är fortfarande inte känt, men uppskattningsvis mellan 100 000 och 200 000 människor.

Eftersom de avlidna måste begravas i massgravar i snabb takt råder det fortfarande stora frågetecken kring det slutliga antalet döda.

Sammanställningen av situationen försvårades också av att hundratals FN-anställda omkom i jordbävningen.

Landet drabbades av en koleraepidemi snart efter jordskalvet. Epidemin skördade uppskattningsvis 10 000 dödsoffer.

Haitier köar för att få vatten
Haitier köar för att få vatten Bild: UN Photo/Sophia Paris haitier

Återuppbyggnadsarbetet har varit långsamt och präglats av motgångar. År 2017 var över två miljoner människor fortfarande beroende av FN-hjälp – sju år efter jordskalvet.

Omkring 40 000 människor bor fortfarande i tillfälliga läger utanför huvudstaden Port-au-Prince.

Haiti är fortsättningsvis ett av världens fattigaste länder och det fattigaste landet i världsdelen.

Över hälften av invånarna lever under fattigdomsgränsen vilket lett till att speciellt unga vill lämna landet.

Den liberala tidningen New Yorkerhar påpekat att personalen på Trumps privata semesterhem Mar-a-lago till en stor del bestod av människor från Haiti.

El Salvador – en svår väg efter inbördeskriget

USA gav 200 000 flyktingar från El Salvador en TPS-fristad, efter en massiv jordbävning i januari 2001.

Då förstördes fler än 220 000 hem och omkring 1000 människor dödades.

Salvadoranernaär den största gruppen som berörs av besluten om temporära uppehållstillstånd.

Stormen Agatha härjar i El Salvador
Stormen Agatha härjar i El Salvador Bild: EPA/ROBERTO ESCOBAR agatha

El Salvadors närhistoria präglas också av inbördeskrig. USA stödde den ena parten – regeringstrupperna – under inbördeskriget mellan 1979 och 1992.

Mer än 75 000 människor dödades i konflikten mellan högerregeringen och vänstergerillor.

Honduras – våldsamma knarkkrig sår dödsoffer

Orkaner har förorsakat stora skador i Honduras med jämna mellanrum. Hurrikanen Mitch skördade mer än 11 000 dödsoffer i Centralamerika år 1998.

Honduras är landet med de största inkomstklyftorna i Sydamerika. Våldet präglar vardagen i Honduras och antalet mord per capita är bland de högsta i världen.

Brinnande bråte vid demonstration i Honduras.
Protester under presidentvalet i Honduras i fjol. Brinnande bråte vid demonstration i Honduras. Bild: EPA-EFE/JOSE VALLE Honduras,presidentval,demonstration,Protest,flagga,eld

Narkotikagängens krig om makt, pengar, marknader och transportrutter går ofta ut över civilbefolkningen.

Det tillfälliga TPS-uppehållstillstånden för 86 000 människor från Honduras i USA har förlängts till juni 2018.

Nicaragua – mot det bättre

Nicaragua fick TPS-status på grund av flera naturkatastrofer under 1990-talet. Antalet nicaraguaner i USA med tillfälligt uppehållstillstånd är mindre än antalet haitianer och elsalvadorianer.

Det rör sig om drygt 5 000 personer. Beslutet om TPS för Nicaragua slutar i januari 2019.

Enligt Världsbanken är Nicaraguas ekonomiska tillväxt bättre än genomsnittet bland länder i central- och Sydamerika.

Det finns flera ambitiösa infrastrukturprojekt i landet, som målet att bygga en kanal som ska konkurrera med Panama-kanalen.

Översvämning i Nicaragua
Nicaragua pinas av naturkatastrofer. Översvämning i Nicaragua Bild: EPA nicaragua

Det finns trots det fortfarande spår efter ett blodigt inbördeskrig i landet.

USA stödde under 1980-talet beväpnade grupper ekonomiskt. Internationella domstolen i Haag anser att USA genom sin verksamhet bröt mot internationell lag.

Precis som El Salvador och Honduras har Nicaragua ändå problem på grund av att landet är på narkotikatransportrutten från syd mot norr.

Källor: Reuters, CNN, New York Times, New Yorker, National Review, Migration Policy Institute

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes