Hoppa till huvudinnehåll

Nio receptfria mediciner som finländare missbrukar – apoteken gömmer de mest missbrukade bakom disken

En apotekshylla med läkemedelsburkar.
En apotekshylla med läkemedelsburkar. Bild: Heikki Rönty/ Yle läkemedel,apotek

Apotekare är oroade över att det blir allt vanligare att missbruka receptfria mediciner. Enligt Apotekarförbundet ser cirka hälften av de som jobbar i apotek varje vecka tecken på att receptfria läkemedel missbrukas eller används felaktigt.

Dessutom märker var fjärde apoteksanställd dessa tecken dagligen. På Apotekarförbundet ser man att en del av kunderna har en för ovarsam attityd gentemot receptfria läkemedel.

– En del farmaceuter upplever att en del kunder inte lyssnar på deras råd och på så sätt fortsätter missbruket. Man tänker helt enkelt inte på att också receptfria läkemedel är starkt verkande ämnen, säger kommunikationsprovisor Elina Aaltonen på Apotekarförbundet.

Dessutom verkar många tro att det går att använda receptfria preparat kontinuerligt. Några läkemedel används också i syftet att bli berusad.

Då man missbrukar medicinen når man ett virrigt tillstånd. Dessa mediciner är ofta bakom disken så att man måste be om dem skilt

Vi har sammanställt de nio vanligaste typerna av preparat som missbrukas baserat på Apteekarilegtis undersökning.

1. Hostmedicin

Nästan 70 procent av de som jobbar på apotek har lagt märke till att kunder missbrukar hostmediciner. En del av dem vill bli berusade av hostmedicin. Många hostmediciner innehåller ämnen som påverkar det centrala nervsystemet, och en av de vanligare sådana ämnen är kodein.

– Om man på apoteket märker missbruk flyttar man hostmedicinerna bakom disken. Då kan man överväga från fall till fall om det är ändamålsenligt att sälja hostmedicin åt kunden, säger Aaltonen.

Det är också vanligt att människor använder hostmedicinerna fel vid vanlig hosta. Enligt Aaltonen tar för många hostmedicin för rutinmässigt vid förkylningar och dessutom väljer man fel hostmedicin.

– Ofta väljer kunder hostmedicin för slemhosta vid virusförkylningar, trots att de har rethosta. Studier visar också att hostmedicinerna som är ämnade för slemhosta är relativt ineffektiva.

Aaltonens råd är att uppsöka en läkare istället för ett apotek ifall kroppen utsöndrar slem kontinuerligt.

– Symptomen kan bero på rökning eller KOL [Kroniskt obstruktiv lungsjukdom red. anm.]. Om man bara köper mera medicin kan sjukdomen fortgå obemärkt.

En ytterligare grupp som använder hostmediciner felaktigt är astmatiker. De ska helst inte ta några hostmediciner alls utan att tala med sin läkare.

2. Spray och droppar som förminskar slemhinnan i näsan

Spray och droppar som är ämnade för att lindra symptomen på täppt näsa missbrukas nästan lika ofta som hostmediciner.

Till skillnad från hostmedicin kan man inte bli berusad av dessa preparat, men de skapar ett beroende på andra sätt, nämligen genom att man har konstant täppt näsa ifall man inte använder spray eller droppar.

En mugg med te, näsdukar, en clementin och en febertermometer står på en trasmatta.
Var noga med att följa det som står i bipackssedeln så att snuvan inte blir kronisk! En mugg med te, näsdukar, en clementin och en febertermometer står på en trasmatta. Bild: Mostphotos/Ann-Christine Eliasson förkylning,influensa,hosta,snuva,feber,Febertermometer,te,näsdukar,tekoppar,Clementin,förkylningssäsong

Ifall man använder nässpray över en längre tid finns det en risk att man förstör slemhinnan i näsan. Då man slutar använda sprayen sväller slemhinnan igen och snuvan kommer tillbaka.

Enligt rekommendationerna ska man inte använda nässpray eller droppar längre än tio dagar åt gången. Apoteken har också rätt att vägra sälja preparaten ifall de misstänker att kunden missbrukar sprayen.

3. Värkmedicin

Många finländare använder värkmediciner som ibuprofen och paracetamol för länge, eller i för stora doser. Kunden väljer också ibland fel typ av värkmedicin för sin smärta.

– Många använder värkmedicin utan en större eftertanke, eftersom de är så vanliga. Det förekommer också en ovilja att ta emot råd om hur de ska användas eftersom kunden har erfarenhet av att använda medicinerna, säger Aaltonen på Apotekarförbundet.

Enligt läkemedelssäkerhetsverket Fimea orsakar värkmedicinerna hundratals dödsfall årligen. Många tror till exempel att man kan använda ibuprofen eller paracetamol för magsmärta.

År 2013 skrev Yle Uutiset (på finska) om att en tredjedel av dödsfallen och blödning från magsår berodde på att konsumtion av värkmedicin.

– Hjärtpatienters risk för hjärtinfarkt växer ifall de använder värkmedicin, och enligt de senaste undersökningarna orsakar de infertilitet hos män, påpekar Aaltonen.

Också blodförtunnande mediciner ska inte användas samtidigt som värkmedicin.

Paracetamol irriterar inte magen, men i stora mängder kan levern skadas av det. Under mellandagarna misstänkte man att en 16-åring dog till följd av en förgiftning av en blandning av paracetamol och alkohol.

– De är farliga ifall man tar stora mängder, flera dagar i följd eller samtidigt med alkohol. Så länge man följer instruktionerna i bipacksedeln och för rätt ändamål är medicinerna ofarliga.

4. Drycker för förkylning

Risken med förkylningsdrycker är att man blandar dem med andra mediciner, och på så sätt får man i sig en för stor dos. Om man blandar en dryck som innehåller ibuprofen med andra värkmediciner kan den totala dosen bli för stor.

– Man tänker kanske inte på att dryckerna är läkemedel, konstaterar Aalto.

Det rör sig också felaktiga rykten om att dryckerna skulle förebygga förkylningar. Dessa rykten stämmer alltså inte.

Nainen pitelee käsissään teemukia, missä on sitruunanviipale.
En kopp te kan smaka bra. Nainen pitelee käsissään teemukia, missä on sitruunanviipale. Bild: Yle, Tero Kyllönen te,citron

– Förkylningar beror på virus som varken kan dödas eller förhindras, endast symptomen går att lindra.

En varm läkemedelsdryck kan också locka under en kall vinterdag då man känner sig lite krasslig.

– Om man inte har feber eller huvudvärk ska man hellre dricka varm saft.

5. Laxerande medel

Förstoppning kan vårdas med två typer av läkemedel. På apoteken har personalen lagt märke till att många som lider av kronisk förstoppning hellre använder sig av preparat för akut förstoppning, eftersom de är lättare att använda.

– Laxerande medlen för akut förstoppning är i tablettform medan läkemedlen för kronisk förstoppning är i pulverform som måste lösas upp i vätska.

En portion medicin för kronisk förstoppning har så stor volym att man inte kan pressa tabletter av dem. Om man missbrukar laxerande leder det till att tarmen jobbar långsammare, vilket i sin tur kan göra förstoppningen värre.

– Då kan man behöva lite grövre åtgärder som lavemang för att få magen att fungera normalt.

6. Kortisonsalva

Medicinska salvor som kortison är menade för att behandla till exempel solbränna och myggbett. Enligt Aaltonen på Apotekarförbundet ligger problemet i salvorna i att människor använder dem "för säkerhets skull".

– Salvor köps för alla slag av eksem, utslag, skrubbsår och till och med för muskelvärk. Många tror att de hjälper för alla slag av hudproblem.

Fel salva leder till att man i onödan använder den. Vid långvarigt bruk förtunnas huden av kortison.

– De kan leda till permanenta skador. Huden kan få pigmentfel och ärr kan uppstå i bindväv. Också hudens försvar kan försämras av fel medicin. Skadad hud blir också lättare infekterad.

7. Salvor som innehåller antibiotika

Antibiotikasalvor missbrukas lika som kortison.

– En av dem kan skapa allergiska reaktioner. Dessutom borde man undvika att använda antibiotika i onödan, vilket också gäller antibiotika i salva. En skråma som inte är infekterad blir inte bättre av antibiotisk salva.

närbild på öppen krämtub
närbild på öppen krämtub tub

Aaltonen berättar också att såväl antibiotiska salvor som kortisonsalvor används fel för att vårda svampinfektioner och uppskrapade myggbett.

– För svampinfektion ska man skaffa medicin för svamp och för sönderskrapade myggbett ska man ha en salva som desinficerar såret.

8. Åksjukemedicin

Alltid då åksjuketabletter missbrukas är det frågan om missbruk i berusningssyfte. I en av medicinerna finns det ett ämne som påverkar det centrala nervsystemet på samma sätt som kodeinet i hostmedicinerna.

– Då man missbrukar medicinen når man ett virrigt tillstånd. Dessa mediciner är ofta bakom disken så att man måste be om dem skilt, berättar Aaltonen.

Aaltonen berättar att hostmediciner och åksjuketabletter har missbrukats redan en längre tid. Enligt läkemedelssäkerhetsverket Fimea ska de inte receptbeläggas trots missbruket. Enligt Fimea är missbruket sällsynt.

9. Små doser av mediciner som motverkar blodkoagulering

Acetylsalicylsyra, alltså mer bekant som aspirin är en bekant värkmedicin, men om man använder det i små mängder förhindrar det blodkoagulering.

Man kan ha fått ett tips av grannen eller någon annan bekant att medicinen förhindrar infarkter.

Problemet med dessa mediciner är att man börjar självmant använda dem, trots att man alltid borde tala med en läkare innan man börjar med långvarig medicinering.

– Man kan ha fått ett tips av grannen eller någon annan bekant att medicinen förhindrar infarkter. Sen söker man inget recept för medicinen eftersom man inte får en FPA-ersättning på den.

Mediciner som förhindrar blodkoagulering utsätter användaren för blåmärken och kan också tunna ut blodet för mycket. Då ökar risken för inre blödningar.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel 9 ilman reseptiä saatavaa lääkettä, joita suomalaiset käyttävät väärin – apteekit joutuneet piilottamaan yleisimmät skriven av Satu Krautsuk.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes