Hoppa till huvudinnehåll

När ungdomsledare Mats Fontell sjunger så stammar han inte: "Då är det ingen som avbryter och fyller i"

Mats Fontell gäst i Himlaliv
Mats Fontell gäst i Himlaliv Bild: Yle trubadur,stamning,himlalivgäst

Att stamma har liknats vid ett isberg. Den synliga delen av stammandet är det vi hör och ser. Men den största delen av stammandet, precis som isberget, finns under ytan. Där döljer sig skam och svåra minnen. För Mats Fontell har isberget smultit steg för steg.

Enligt Stockholms stamningscenter har 50-60 % av de som stammar ett genetiskt samband. Man utgår ifrån att det är en neurologisk funktionsstörning i den del som styr hjärnan.

Man stammar inte på grund av att man är en neurotisk person. Däremot kan stamningen leda till att man blir nervös i vissa talsituationer. Den blir neuropsykologisk kombinerad, med rädslor och stress.

Talteraputerna avlöste varandra

De många talterapibesöken var inte till någon större hjälp för Mats. Stamningen är väldigt svår att komma åt.

- Med en del mänskor stammade jag alltid, berättar Mats. Även om jag glömt att något har varit svårt så kommer kroppen ihåg det.

Ett komplicerat kommunikationshandikapp

När vi talar aktiveras 100 till 150 olika muskler i vår kropp. Alla dessa muskler måste samspela. Personer som stammar har inget problem med vad de vill säga. Svårigheten är igångsättningen av talet.

Med en del mänskor stammade jag alltid― Mats Fontell

Mats har stammat så länge han kan minnas. Han har provat på många knep och metoder.

- Man blir expert på att använda ifyllnadsord. Tidigare använde jag fysiska tics d.v.s. knäppte med fingrarna eller stampade med foten. Det går en tid men när ett knep slutar fungera så måste man fylla på med något annat. Man lurar sig själv. Det blir absurt till sist.

Trubader står på Borgacken med usikt över gamla stan i Borgå.
I april 2015 firade Mats jubileumskonsert "Trubadur i 40 år" Trubader står på Borgacken med usikt över gamla stan i Borgå. Borgå,Borgbacken, Borgå,trubadur,gitarr,mats fontell

Den stammande trubaduren

Mats är en omtyckt artist som skriver och tonsätter sina egna sånger. Han kan inte komma ihåg i vilket skede han märkte att han inte stammade när han sjöng.

- Rytmen och melodin ger stöd.

Det gäller också när Mats spelar en rollkaraktär i ett skådespel. På frågan varför han inte talar som en skådespelare hela tiden, ger han ett enkelt svar: då är det ju inte jag.

Vad kan en stammare jobba med?

Mats tänkte från början bli trädgårdsmästare. Han tänkte att växter inte skulle störas av hans tal. Men en lärare uppmanade honom att bli ungdomsledare. "Du kommer att få det svårt, men du sjunger ju", var kommentaren när han sökte in till utbildningen.

Det var ingen idé att gömma eller dölja stammandet― Mats Fontell

Det var jobbigt i början av yrkeslivet och det fanns bara en möjlighet för Mats.

- Det var ingen idé att gömma eller dölja stammandet.
Jag blev väldigt öppen och berättade vad det handlar om.

Ungdomsledare lär ut lek för blivande skriftskolledare
Mats är ungdomsarbetsledare i Borgå svenska domkyrkoförsamling Ungdomsledare lär ut lek för blivande skriftskolledare ungdomsarbete,ungdomsledare,församling,lek,borgå församlingshem

Isberget smälter

Mats säger att öppenheten är den enda vägen för honom att komma vidare. Att kunna bli fri från det isberg som ligger under ytan av skam och känslan av att vara misslyckad.

Steg för steg har det blivit psykiskt lättare och det har påverkat hans stammande. Det handlar om att acceptera sig själv som man är och att få mod att våga tala i situationer som varit svåra förut.

- Nuförtiden får jag inte svåra blockeringar då jag pratar, berättar Mats. Man ska ha sina skavanker och begränsningar. Som ungdomsledare kan jag stöda barn och ungdomar på ett sätt som jag inte skulle ha kunnat göra om jag inte stammat. Ett synligt och hörbart funktionshinder kan vändas till styrka.

När Mats började uppträda som trubadur sjöng han sångerna efter varandra. Nuförtiden har han också börjat tala mellan visorna då han står på scen.

Som ungdomsledare kan jag stöda barn och ungdomar på ett sätt som jag inte skulle ha kunnat göra om jag inte stammat― Mats

Läs också

Tro

  • Helgmålsringning från St Mikaels kyrka, Finström, Åland

    Helgmålsringning, andakter, andrum och gudstjänst.

    Religionsredaktionen på Sveriges television har varit över till Åland och bandat fyra andakter för sitt program Helgmålsringning. I veckans helgmålsringning från St Mikaels kyrka i Finström talar prästen Alexandra Äng.

  • Varför finns det så brutala lagar i Gamla testamentet?

    Professor Antti Laato vid Åbo Akademi svarar.

    I serien Vad säger vetenskapen ville många få svar på frågan varför det finns så brutala lagar i Gamla testamentet. Antti Laato, professor i gammaltestamentlig exegetik med judaistik vid Åbo Akademi, ger här ett svar på hur vi ska förstå dessa lagar i dag.

  • Varför finns det judehat?

    Universitetslärare Pekka Lindqvist vid Åbo Akademi svarar.

    Antisemitismen eller judehatet har långa och mörka anor. Men forskning visar varför antisemitismen är ologisk och full av paradoxer. Universitetslärare Pekka Lindqvist vid Åbo Akademi berättar mer om judar i det nya avsnittet i serien Vad säger vetenskapen?

Nyligen publicerat - Tro