Tillståndet i Östersjön är inte mycket att glädjas över, visar den rapport som kom ut tidigare i veckan.
Rapporten om tillståndet i Finlands havsmiljö 2018 pekar på att övergödningen i haven inte har kunnat stoppas.
I rapporten nämns fisket som den enskilt viktigaste åtgärden för att avlägsna näringsämnen ur havet. Då fisk dras upp följer det med en hel del kväve och fosfor ur vattnet.
Kan man genom att fånga och konsumera mört och braxen göra en miljögärning för Östersjön?
- WWF:s syn är att fångst av karpfiskar hjälper upp obalansen mellan de olika fiskarterna som uppkommit för att karpfiskar gynnas av övergödning mer än andra arter, säger enhetschef Sampsa Vilhunen som ansvarar för frågor kring övergödning, hållbar utveckling, fiske och vattenodling vid WWF Östersjön.
Det är klokt att äta lokal småfisk
Under de senaste åren har det talats allt mer om inhemska karpfiskars roll som miljövänlig proteinkälla.

Det finns näringsexperter som ifrågasatt exempelvis införseln och produktionen av matinsekter eftersom våra vatten kryllar av proteiner i form av fisk.
Eller mer koncist uttryck: det är mer ekologiskt att äta mörtar än importerade syrsor.
Karpfiskarna kommer ofta upp som biprodukt vid yrkesmässigt fiske, men effektiverad fångst förekommer också i miljösyfte. Fisken blir ofta pälsdjursfoder eller hamnar på avstjälpningsplatsen.
- Men det viktigaste är att hindra näringsämnen från att nå hav och sjöar om man vill hejda eutrofieringen, säger Vilhunen.
Det betyder att lantbrukets gödselämnen inte får rinna ut i vattendrag, att tätorternas vattenrening är i skick och att industrianläggningar inte dumpar avfall orenat i vattnet.

Och i mindre skala: den som vistas på strandstugan ska inte slänga diskvattnet, eller andra vätskor, i havet eller skölja tvätten i havet.
Har det någon inverkan om ett barn råkar kissa i havet då det simmar? -
- Kissa hellre då i strandbuskaget. Men det är nog mest en fråga om miljöfostran, att man får lära sig att tänka på miljön från början, svarar Vilhunen.
Många har valt bort fisken av miljöskäl
Ett ökande antal människor, åtminstone i västvärlden, har valt att lämna bort kött och fisk ur sin kost av hänsyn till miljön.
Vad gäller köttproduktionen råder det bland miljöexperter enhällighet om att djurhushållningen tär mycket på naturresurserna.
Frågan om fiskkonsumtionens miljöpåverkan är mer mångfacetterad, där handlar det bland annat om överfiske av vissa arter och långa transportkedjor.
Ingen kost är per automatik bättre än någon annan
Veganer har förutom kött och fisk ytterligare skalat bort mjölkprodukter och annat som härstammar från djurriket av etiska, hälsomässiga eller miljömässiga skäl.
- Utgångsmässigt kan man säga att det är bättre ur miljösynvinkel att äta lokal småfisk som lever i stim än stora rovfiskar, säger Vilhunen.

Kan man göra mer för miljön genom att äta Östersjöfisk än genom att inte alls äta fisk?
- Det finns inga direkta svar på den frågan, ingen kost är per automatik bättre än någon annan. Det beror alltid på vilken miljöpåverkan produktionen har och vad man skulle äta i stället, säger skyddsfråge- och livsmedelsexperten Stella Höynälänmaa vid WWF.
Enligt Höynälänmaa är det inte nödvändigtvis det bästa alternativet att konsumera vegetariska produkter som producerats långt borta. Då kan det vara klokare att äta självfångad lokal småfisk - åtminstone ur miljösynvinkel sett.
Vilhunen säger för sin del att vi i Finland numera möjligen har världens mest ansvarsfulla sortiment av fisk i våra livsmedelsaffärer.
Av de arter som säljs i Finland är den inhemska ålen den enda som försetts med rött märke i fiskguiden.
- Ät inte ål. Om du köper norsk lax välj ASC-certifierad sådan och vad gäller tonfisk gärna MSC-certifierad, säger Vilhunen.
Tidigare hade fiskodlingarna - även i Finland - dåligt rykte såsom nedsmutsare. Men läget har förbättrats radikalt.
- Också odlad regnbåge kan ätas med gott samvete numera. Det beror bland annat på att den utfodras med fiskfoder gjort på Östersjöfisk så att näringsämnena cirkulerar i stället för att ackumuleras, säger Vilhunen.