Hoppa till huvudinnehåll

Brandmannen Camilo räddar liv på både finska och teckenspråk

snack bland brandbilar
Utbildningens utvecklingschef Marko Seppä är glad över att unga med mångkulturell bakgrund som Camilo Hernandez Pelaez har hittat till Helsingfors räddningsskola. Men fler får gärna skicka in en ansökan. snack bland brandbilar Bild: Yle/Helena von Alfthan räddningsverk,helsingfors räddningsverk

Helsingfors räddningsskola vill ha fler sökande med mångkulturell bakgrund. Räddningsverket vill också att fler kvinnor söker till utbildningen.

Camilo Hernandez Pelaez pappa kommer från Colombia, mamma är från Finland men har också rötter i Ryssland.

- När jag gick på dagis talade jag finska och lite spanska. Men då rekommenderades mina föräldrar att lämna bort spanskan så jag skulle lära mig finska ordentligt. Jag måste också lära mig teckenspråk eftersom mina föräldrar är döva, säger Camilo Hernandez Pelaez.

brandman
Camilo Hernandez Pelaez har rötter från både Colombia, Finland och Ryssland via sina föräldrar. brandman Bild: Yle/Helena von Alfthan räddningsverksamhet

Innan Camilo Hernandez Pelaez började på räddningsskolan utbildad akutvårdare. Vid Helsingfors räddningsskola blev han dessutom brandman. Nu jobbar han för Helsingfors räddningsverk.

Kvinnor och mångkulturella: sök gärna!

Helsingfors räddningsskola vill ha fler sökande med mångkulturell bakgrund. Räddningsverket vill också att fler kvinnor söker.

- Vi önskar dem välkomna bland de andra sökande. Vi vill att vår organisation ska motsvara samhället som omger oss. Allt fler invånare i Helsingfors har en mångkulturell bakgrund, säger Marko Seppä, som är utvecklingsdirektör på Helsingfors räddningsskola.

Att få in flera personer av olika etnicitet och kulturell bakgrund till Helsingfors räddningsskola handlar inte bara om språk.

Nils Wikström svarar i telefon
Nils Wikström, prehospitala akutsjukvårdens fältchef, brukar vara med under inträdesförhören. Nils Wikström svarar i telefon Bild: Yle/Helena von Alfthan prehospital akutsjukvård,Akutvårdare,skillnadens brandstation

- Speciellt när vi talar om när någon insjuknar akut så är det viktigt att vi har kännedom om hur personens kultur ser på akuta sjukdomar, säger Nils Wikström prehospitala akutsjukvårdens fältchef.

Camilo visar på sin namnbricka
Camilo Hernandez Pelaez har sitt namn broderat på uniformen, efternamnet är i två delar. Camilo visar på sin namnbricka Bild: Yle/Helena von Alfthan Akutvårdare,Camilo Hernandez Pelaez

Sökande med liknande bakgrund

Hernandez Pelaez talar om att han som yngre hade ett latinskt hetsigt temperament men med åldern blivit lugnare.

- Jag kan kanske läsa olika kulturella drag och läsa av karaktärsdrag. Vi finländare är vana vid att folk talar med en jämn och monoton röst och i lugn ton. Om någon är lite hetsigare kan man tolka det som att patienten eller kunden mår dåligt, fastän det kanske är för den mänskan helt vanligt att tala livligt och med stor emfas. Jag kan läsa av sådana situationer, säger Hernandez Pelaez.

brandman
Camilo brukar arbeta i ambulansen. Men alla ambulanser på Skillnadens brandstation körde iväg på uttryckning precis när bilderna skulle tas. brandman Bild: Yle/Helena von Alfthan räddningsväsen

De sökande till utbildningen har traditionellt sett haft väldigt likadan bakgrund. Helsingfors räddningsskola är en del av stadens räddningsverk.

- Ju fler som söker till vår skola desto bättre. Om det leder till mer mångfald så är det bra. Precis som det varit hittills så väljs de femton bästa bland de sökande till utbildningen, säger Camilo Hernandez Pelaez som själv gått skolan.

Kulturell bakgrund tas inte i beaktande

Mängden personer med mångkulturell bakgrund som ansöker om en plats på Helsingfors räddningsskola har ökat, säger utvecklingsdirektör Marko Seppä från Helsingfors räddningsskola.

- Det är fler och fler varje gång vi har en ansökan. Vi för förstås inte någon statistik över personernas bakgrund men min uppfattning är att det i varje ansökningsrunda är fler sökande med mångkulturell bakgrund, säger Seppä.

I själva antagningsprocessen tas inte den kulturella bakgrunden i beaktande, utan valet görs precis som förut med urvalsprov och intervjuer.

- Mycket gärna vill vi ha kvinnliga sökanden. För tillfället har vi tre kvinnliga branmän på Helsingfors räddningsverk. På den senaste kursen hade vi till och med två kvinnliga elever, säger Nils Wikström som tidvis fungerar som lärare vid räddningsskolan och brukar vara med vid inträdesförhören.

Helsingfors räddningsskola är räddningsverkets utbildning för brandmän och akutvårdare. Ansökningstiden till skolan tar slut 1.2. 2018.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen