Hoppa till huvudinnehåll

Har du koll på dina vaccinationer? Det kan vara svårt då uppgifterna är utspridda – men här får du hjälp

Vaccinering
Vaccinering Bild: EPA/KAY NIETFELD vaccinering,vaccin,sprutor,injektioner,hälsovård,vaccination

Personer som fötts och vuxit upp i Finland eller som flyttat hit som barn har vaccinerats mot en mängd olika sjukdomar. Vilka sjukdomar det exakt handlar om beror på vilket år man är född.

Syftet med det nationella vaccinationsprogrammet är att ge människor ett så gott skydd som möjligt mot sjukdomar som kan förebyggas.

Vaccinationerna är frivilliga och kostnadsfria; de finansieras ur statsbudgeten.

Mässling- och kikhosteepidemin har fått många att tänka till

Mässlingepidemin som rasar I Europa, även i Sverige, har fått många finländare att fundera på hur det ligger till med det egna skyddet mot sjukdomen. För vuxna kan sjukdomen vara allvarlig.

Det så kallade flockskyddet saknas på många håll i Finland för att så många låtit bli att vaccinera sina barn. Flockskydd kräver att 95 procent av en årskull vaccinerats - de återstående fem procenten får skydd på köpet.

Vaccin mot mässling har erbjudits på barnrådgivningarna för 1-åringar från och med år 1975 och år 1982 körde man igång med trippelvaccinet MPR mot mässling, påssjuka och röda hund.

Personer födda före 1974 som inte haft mässling kan ligga i riskzonen för mässlingssmitta.

I Österbotten rasar för tillfället en kikhosteepidemi som kan spridas till andra delar av landet.

Vaccinet mot kikhosta är en del av det nationella vaccinationsprogrammet och den första dosen erbjuds spädbarn vid tre månaders ålder.

Korridor på barnkliniken i Helsingfors.
Kikhosta kan vara livsfarligt för spädbarn. Korridor på barnkliniken i Helsingfors. Bild: Yle / Petter Blomqvist sjukhus,barnsjukhus,barnkliniken

Problemet är att andelen vaccinerade barn i vissa regioner sjunkit klart under gränsen för flockskydd.

Få vuxna har full koll på sina vaccinationer

Vuxna personer bör själva se till att de har fått en grundserie om minst tre doser difteri-, stelkramps- och poliovaccin.

Vaccin mot stelkramp ska tas med tio års mellanrum. De som gjort värnplikt har sannolikt fått boostervaccin där, men efter det bör man själv vara aktiv.

Också vaccin mot difteri behövs vart tionde år efter att man fått grundserien.

Barnpolikliniken vid VNS.
Patienter kan ofta inte svara på läkarens frågor om vaccineringar Barnpolikliniken vid VNS. Bild: Yle/Minna Almark barnpoliklinik

En boosterdos för polio rekommenderas för personer som åker till riskländer, personer som kommer från riskländer och deras närstående. Övriga klarar sig med grundserien.

Alla vuxna borde ha ett sjukdoms- eller vaccinförvärvat skydd mot mässling, påssjuka och röda hund. För vaccinskydd krävs två doser MPR-vaccin.

Säsongsinfluensavaccin ska erbjudas till personer i riksgruppen.

De som lider av kronisk hjärtsjukdom, kronisk lungsjukdom såsom astma eller diabetes rekommenderas ta pneumokockvaccin. Det ingår dock inte i vaccinationsprogrammet för vuxna, utan det måste personen själv bekosta.

Vaccinationskortet på villovägar

Hur ska man då veta vad man har fått för vaccin i tiderna? Svaret är att det kan vara svårt att få reda på saken.

Alla fick med sig ett vaccinationskort då den grundläggande utbildningen var avklarad. I kortet finns en förteckning över alla de vaccinationer som getts på barnrådgivningen och inom skolhälsovården.

Den som tappat bort sitt kort borde kontakta de platser som gett vaccinationer, exempelvis skolhälsovården, studenthälsan, någon privat läkarstation, den egna hälsostationen och tidigare arbetsplatsers företagshälsovård.

Proceduren att samla den spridda informationen kan vara krånglig - den privata hälsovårdssektorns anteckningar visar endast vad man fått där, ens gamla skola kanske inte längre finns och en tidigare arbetsgivare kanske inte längre har avtal med det företag de köpte hälsovårdstjänster av medan man själv jobbade där.

Punkki Pullervon (HUOM! EI saa käyttää termiä Punkkibussi) punkkirokotuskortti, Hki, 26.5.2017.
Många människor har flera vaccinationskort med olika information på varje. Punkki Pullervon (HUOM! EI saa käyttää termiä Punkkibussi) punkkirokotuskortti, Hki, 26.5.2017. Bild: Jari Kovalainen / Yle fästingburna sjukdomar,vaccinering,borrelios,Hjärninflammation, fästingburen

Läget blir bättre då Folkpensionsanstaltens Mina Kanta-sidor kompletteras med en lista på alla vaccinationer användaren tagit under sin livstid.

Vaccinationsregistret ska vara tekniskt färdigt den 1 oktober 2018 och hälsostationer, sjukhus, privata läkarstationer och andra måste börja skriva in uppgifter om vaccin senast vid utgången av år 2019.

Inga vaccinationsuppgifter skrivs in retroaktivt. Om uppgifter saknas nu kommer de att saknas även framöver.

Din ålder bestämmer vad du vaccinerats mot

Personer födda under olika decennier har olika skydd mot sjukdomar via vaccinationer.

Här kan man läsa (på finska) vilket år olika vacciner tagits med i det nationella vaccinationsprogrammet

Personer födda på 1950-talet och senare har i regel vaccinerats mot stelkramp, difteri och polio.

Från och med 1980-talet har barn fått MPR-trippelvaccin mot mässling, röda hund och påssjuka.

Personer födda i slutet av 1990-talet och senare har fått Hib-vaccin mot haemopfilusbakterie (bland annat mot hjärnhinneinflammation).

Den informativa THL-tjänsten rokotustieto.fi ger svar på vilka vacciner en finländare borde ha fått.

Om du exempelvis är en man född 1978 som gjort värnplikt, vad har vaccinationsprogrammet erbjudit dig? Eller för dig kvinna född 1947 som inte fött barn?

Animerade barn mot solljus.
Animerade barn mot solljus. Bild: Most Photos/kentoh barn,skolgård,småbarn,sommarlov,familj,Skollov

Detta vaccineras barn mot numera

Barn och unga erbjuds i dag vaccin mot elva olika sjukdomar och de följdsjukdomar som dessa kan leda till. Flickor erbjuds dessutom HPV-vaccin som skyddar mot livmoderhalscancer.

Barn som inte har fått alla de vaccinationer som ges vid rådgivningen kan vid behov få sitt vaccinationsskydd kompletterat inom skol- och studerandehälsovården.

  • Rotavirusvaccin mot rotavisrusdiarré från 2 månaders ålder, på nytt vid 3 månaders ålder samt vid 5 månaders ålder
  • Pneumokockkonjugatvaccin mot Meningit, lunginflammation, blodförgiftning och öroninflammation från 3 månaders ålder, på nytt vid 5 månaders ålder och igen vid 12 månaders ålder
  • Kombinationsvaccinet Fem-i-ett-vaccinet mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar, bland annat meningit, struplocksinflammation och blodförgiftning vid 3 månaders ålder, på nytt vid 5 månaders ålder samt vid 12 månaders ålder
  • MRP-vaccin mot mässling, påssjuka, röda hund vid 12-18 månaders ålder, på nytt vid 6 års ålder
  • Influensavaccin mot säsonginfluensa vid 6-35 månaders ålder varje säsong
  • Vaccin mot vattkoppor vid 1,5 - 11 års ålder
  • "Fyra-i-ett-vaccinet" mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio vid 4 års ålder
  • HPV-vaccin mot cancer i livmoderhalsen för flickor 11-12 år
  • Hepatit A (för riskgrupper)
  • dtap mot difteri, stelkramp, kikhosta vid 14-15 år.
Beväringar svär krigsmannaed i borgå 11.08.17
Beväringar svär krigsmannaed i borgå 11.08.17 Bild: Yle/Stefan Härus rekryter,krigsmannaed,faned

Lagren fylls på under militärtjänstgöringen

Beväringar, det vill säga män och kvinnor som inleder sin militärtjänstgöring, erbjuds vaccin mot följande sjukdomar:

  • difteri, stelkramp och kikhosta (dtap-vaccin)
  • mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin)
  • hjärnhinneinflammation (ACWY-vaccin mot meningokocker)
  • influensa (influensavaccin)
  • TBE-vaccin erbjuds för dem som fullgör sin värnplikt i riskområden för fästingburen encefalit
Händer med stavar.
Händer med stavar. stavgång,hälsa,Senior,motion

Mot detta erbjuds vaccin för vuxna:

  • Kikhosta
  • Difteri
  • Stelkramp (tetanus)
  • Kikhosta
  • Mässling
  • Röda hund
  • Polio (för vissa grupper)
  • Influensa (för personer över 65 år)
  • Hepatit B (för riskgrupper)
  • Hepatit A (för riskgrupper)
  • Pneumokock (för riskgrupper)

Vaccinationer som ges på grund av arbetsrelaterade risker och som inte ingår i det nationella vaccinationsprogrammet hör till den företagshälsovård som arbetsgivaren ordnar.

Studerandehälsovården bör ansvara för vaccination av studerande som ska delta i arbetspraktik.

För gravida rekommenderas säsongsinfluensavaccin oberoende av hur långt graviditeten framskridit. Vaccin mot difteri och stelkramp kan ges under graviditeten på samma sätt som annars.

Asylsökande barn, kvotflyktingar, personer som beviljats asyl, adoptivbarn, utländska studerande som använder studerandehälsovårdens tjänster samt övriga personer som flyttat permanent till Finland omfattas av det nationella vacinationsprogrammet.

  • Tusentals demonstrerade i Bryssel mot FN:s migrationspakt

    Polisen använde både vattenkanoner och tårgas.

    Det blev oroligt i Bryssel på söndag, då tusentals demonstranter marscherade i protest mot Belgiens undertecknande av FN:s migrationspakt. Frågan har blivit en het potatis, och kan eventuellt fälla den belgiska regeringen.

  • EU-länderna nöjda med resultatet från klimatmötet i Katowice - små länder oroliga över det praktiska

    Avtalet kritiseras för att inte vara tillräckligt ambitiöst.

    Trots att förhandlingarna under klimatmötet i Katowice gled in på övertid och några länder satte sig på tvären lyckades man nå konsensus. Resultatet gjorde att många av deltagarna gratulerade sig själva. - Det är väldigt svårt att få nästan 200 länder att enas om ett så detaljrikt och specifikt avtal. Under de här förhållandena är varje litet framsteg en massiv framgång och i det här paketet finns tusentals små framsteg, säger Michail Kurtyka, ordförande för klimatkonferensen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes