Hoppa till huvudinnehåll

Sauli Niinistö - mångtydig i Natofrågan, entydig i fråga om svenskan

Karikatyr av Sauli Niinistö.
Karikatyr av Sauli Niinistö. Bild: Sebastian Dahlström Sauli Niinistö,karikatyrer,Presidentvalet i Finland 2018

Sauli Niinistö är den enda kandidaten som inte tar ställning till ett finländskt Natomedlemskap. Då det gäller den obligatoriska skolsvenskan är han desto tydligare.

Stämningen är avslappnad när presidentkandidaten Sauli Niinistö bänkar sig för en intervju med Svenska Yle. Han har precis avklarat en intervju i Efter Nios soffa, där frågorna har rört sig på det mer personliga och lättsamma planet, som frågor om huruvida han "låter vattnet rinna då han borstar tänderna" eller "går mot rött ljus".

Nu är det dags för tyngre frågor för nyhetsformat och Niinistö knyter slipsen för att passa in i formatet.

Då man gör valkampanj som kandidat och samtidigt är sittande president har man en enorm fördel i all den uppmärksamhet som man har hunnit få under sex år som president. Samtidigt är svängrummet mindre än för utmanarna.

Det syns framför allt i Natofrågan där Niinistö är den enda av kandidaterna som inte tar ställning för eller emot ett finländskt medlemsskap. Det kommer fram i Yles valkompass.

I Svenska Yles intervju förklarar han sin ståndpunkt så här:

- Jag har aldrig sagt att vi skulle gå med i Nato, men jag har alltid sagt att en sådan möjlighet måste vara öppen. Och jag var mycket nöjd då regeringen Sipilä i regeringsprogrammet öppnade den här möjligheten på nytt. Om man ansöker om medlemsskap beror det mycket på situationen och jag ser inte att vi har en sådan situation just nu.

Tonen i Nato-frågan förändras med världsläget?

Niinistös Natohållning har väckt en del frågor, eftersom han för sex år sedan ställde upp som Natovänliga Samlingspartiets presidentkandidat. En förklaring till hans återhållsamma hållning kan vara det förändrade säkerhetsläget.

Anser du att Finland skulle ha haft en möjlighet att ansöka om medlemskap då tidigare?

- Jo situationen var helt annorlunda på 1990-talet och kanske i början av det här årtusendet. Men nu är den olik. Under 90-talet när jag var jag med i regeringen diskuterade man inte ens Nato, eftersom vi hade EU-processen på gång. Och jag tror att många såg, liksom jag, att det betyder mer säkerhet för Finland att bli EU-medlem.

"I ett världskrig finns bara två parter"

Om det uppstår en kris eller i en krigssituation i nuläget, från vilket håll kan Finland förvänta sig hjälp?

- Jag tycker inte om dessa krigsspel som man spelar hela tiden. Men om jag måste svara på det, så är det på en teoretisk nivå. Jag tror inte att det blir ett krig i Europa. Om något sådant händer, betyder det ett stort krig, som andra världskriget, det tredje världskriget.

- Jag har sagt att Finland bygger en så hög tröskel att det blir svårt för någon att komma hit. Men samtidigt som vi har den här tröskeln, vilket betyder en mycket kraftig armé, så blir vi mycket intressanta för andra som vill bli partner. I en sådan situation är jag nästan säker på att det blir unioner. Under andra världskriget hade man krigsunioner, utan att man lämnade en ansökan, eller ens hade något skriftligt. I världskrig finns bara två parter.

Jag är nästan säker på att det blir unioner― Sauli Niinistö om vilken hjälp Finland kan få i ett krig.

Du har betonat att om Finland inleder en process för att ansöka om Natomedlemsskap, så ska vi ha en folkomröstning. Varför anser du att det är viktigt?

- Jag vill använda ordet legitim. Alla måste erkänna att processen går rätt till och att det svar som man får av folket är ett riktigt svar. Om man har andra medel att mäta det än i en folkomröstning så passar det mig väl, men vad skulle det vara?

Då det blev en diskussion om polariseringen i samhället under flyktingkrisen, så önskade du en slags medelväg i debatten. Du har hänvisat till ”tolkun ihmiset” eller måttfulla mänskor. Hur tänker du kring det här?

- För mig är ”tolkku” (måttfull) det samma som ”maltti” (ung. fattning, tålamod red.anm.). Jag tycker att alla våra frågor borde behandlas på ett sådant sätt.

Hur viktigt är det att som värdeledare och president betona den humanistiska grunden?

- Det gjorde jag flera gånger - att Finland måste hjälpa dem som är hotade, det är helt klart. Det finns inget tvivel om det.

- Men under den här perioden år 2015 fick vi plötsligt många invandrare, och bland dem fanns det många som faktiskt inte var hotade. Och många av dem återvände omedelbart när det inte fanns sådana möjligheter i Finland som de hade tänkt. Och enligt min åsikt borde vi koncentrera oss på dem som är värst hotade.

Så svarar Sauli Niinistö i Yles valkompass

Här är ett plock ur Sauli Niinistös svar i Yles valkompass.

Valkompassen: Finland borde i första hand sköta relationerna med Ryssland på tu man hand, inte via EU.

Niinistös svar: Delvis av annan åsikt. Vårt grannskap ger upphov till många aspekter som inte ens intresserar EU. Vi har varit med om att besluta om EU:s gemensamma Rysslandspolitik och följer naturligtvis denna.

Valkompassen: Vad är det viktigaste du uppnått inom politiken?

Niinistös svar: Att de senaste åren lotsa Finland i ett ständigt föränderligt världsläge.

Finland blir en bättre plats om det flyttar människor från andra länder hit.

Niinistös svar: Det finns många olika skäl att flytta till Finland. En del kommer för att söka arbete, en del för kärlekens och en del för trygghetens skull. Ramarna måste ändå vara klara: i Finland gör vi saker enligt vår samhällsordning och våra värden. Finland förblir alltså gott.

"Viktigt att tala svenska i Norden"


Vilket språk talar du med Carl XVI Gustaf i Sverige?

- Alltid svenska. Och med Löfven mestadels svenska. Med Hultqvist svenska, men med Carl Bildt måste jag byta till engelska, eftersom han inte kan svenska (skratt), så att jag förstår.

Så det beror på dialekten?

- Ja, han kommer ju från Skåne.

Som president har Sauli Niinistö talat för Finlands tvåspråkighet och han är för att bevara den obligatoriska undervisningen i svenska. Han talar om att det nordiska samarbetet blir viktigare.

- Varhelst man rör sig i världen hör man först att ”ajaha från Finland -
det är den nordiska modellen”. Det är ett så stort nordiskt "bränd" att vi borde använda det mera tillsammans i Norden. Och där måste man tala svenska, det hjälper mycket.

De säger att det bästa med din svenska är att du vågar― Sauli Niinistö

- Och förstås, vi är ett tvåspråkigt land, så jag tycker att det är helt naturligt att alla också försöker lära sig det andra språket. Liksom jag har försökt. Man säger till mig att ”bästa delen i din svenska är att du vågar”, men jag är inte säker på vad det betyder, säger Niinistö och småskrattar åt sig själv.

Efter intervjun tillägger han att det inte blir så mycket svenska övat i presidentämbetet som man kanske skulle tro. Och "Jenni följer bättre med svensk tv än jag", ursäktar han sig.

Hur kan man öka intresset för att lära sig svenska bland skolungdomar?

- Det är kanske lite svår fråga. Jag vet inte hur ungdomarna ser på möjligheterna att studera utomlands. Sverige är också en fin plats för att göra utbyte. Varför inte öka lite på utbytet av studenter?

Förståelse för problem med bristfällig service på svenska

Då det gäller den svenska servicen i Finland så finns det ju många rättigheter i lagen men det fungerar inte alltid i praktiken. Vad ska kan man kräva då det gäller service på svenska i kontakt med till exempel polis och läkare?

- Jag diskuterade ganska mycket det här då problemet med Vasa centralsjukhus var aktuellt. Och jag har förstått att många svenskspråkiga inte kräver absolut sin rätt utan är färdiga att försöka samarbeta också i sjukvården.

"Det finns svenskspråkiga som inte förstår finska och därför måste man ha beredskap"― Sauli Niinistö

- Men förstås, det finns svenskspråkiga som inte förstår finska och därför måste man ha beredskap i alla viktiga frågor, så att de kan klara av sitt ärende på modersmålet.

För dig personligen, vilken ort i Svenskfinland betyder mest för dig och varför?

- Det är lite svårt att säga, men min hemort Salo, från ungdomen, ligger ju ganska nära Kimitoön och Särkisalo (på svenska Finby red.anm.), där det bor många svenskspråkiga. Och några gånger brukade vi fiska och åka ut i skärgården, kanske minns jag därför de svenskspråkiga bäst därifrån.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val