Hoppa till huvudinnehåll

Isexperten har goda nyheter för skridskoåkare – om en vecka finns det kanske skärgårdsis

Isforskaren Patrick Eriksson vid Pernåviken.
Arkivbild av isexperten Patrick Eriksson. Isforskaren Patrick Eriksson vid Pernåviken. Bild: Yle / Hanna Othman pernåviken

Enligt Patrick Eriksson, Lovisabo och isexpert, finns det isbildning speciellt på skyddade ställen i inre skärgården längs så gott som hela den finländska kusten. Men den bär nödvändigtvis inte människor än.

Om vintern blir jättemild är risken stor för att det aldrig bildas tillräckligt fast is för en människa att kunna röra sig på i Östnyland.

Det säger Lovisabon Patrick Eriksson som är isexpert och isforskare.

– Vi hade sådana här förhållanden senast 2008. Då bildades någon sorts skärgårdsis under en vecka eller två, men perioden var så jättekort att det egentligen inte alls var några isar den vintern.

Tio centimeter tjock is om en vecka

Under de senaste dagarnas köldgrader har det frusit på en aning, och det finns någon form av isbildning längs så gott som hela kusten.

Väderprognosen utlovar fortsatt kyla i Östnyland under de kommande dagarna. Vinden kan eventuellt riva sönder isen på vissa ställen. Däremot har den lagt sig på skyddade ställen i den inre skärgården.

Där kan istäcket växa till sig under de kommande dagarna så att det bildas skärgårdsis, alltså is som binds ihop av holmar och skär och som man teoretiskt sett kan röra sig på.

– Jag gissar nog att vi har minst tio centimeter tjocka isar i inre skärgården om ungefär en vecka, säger Eriksson.

Isforskaren Patrick Eriksson vid Pernåviken.
Arkivbild av Patrick Eriksson. Isforskaren Patrick Eriksson vid Pernåviken. Bild: Yle / Hanna Othman pernåviken

Det betyder ändå inte att man fritt kan ta sig ut på isen. Om det fortsätter blåsa friskt cirkulerar också havsvattnet ganska fritt i skärgården, vilket betyder att isarna kan vara svaga på sina ställen.

– Man ska ändå ha huvudet med sig och inte fatta förhastade beslut.

Kolla förhållandena på plats

Hur ska man då veta om isen är tillräckligt tjock får att gå eller åka skridsko på? Patrick Eriksson säger att det inte alltid är så självklart.

De satellitbilder han använder sig av i sitt jobb avslöjar inte hur tjock isen är. Det är en kontinuerlig bedömning som måste göras då man är ute.

– Man måste ta sig till plats och ställe för att se hurdana de lokala förhållandena är. När man rör sig på isen måste man kolla om isen framför en håller innan varje steg eller skridskoskär.

Expertens råd till dig som beger dig ut på isen

  • Var förberedd. Planera helst var du tänker röra dig.
  • Ha med dig rätt utrustning: kastrep, långa pinnar, stavar och en ryggsäck med torra kläder i en plastpåse.
  • Gå aldrig ut på isen ensam. Om du har sällskap har du den bästa möjligheten att ta dig upp ur isen om du går ner dig.
  • Använd sunt förnuft.

Teoretiskt sett ska en fem centimeter tjock kärnis kunna bära en människa. Kärnis uppstår i rent vatten. Då ska isen ändå vara jämntjock och felfri – den får till exempel inte ha några sprickor.

Enligt Patrick Eriksson får kärnisen ändå gärna vara tjockare. Tumregeln är att en sju till tio centimeter jämntjock kärnis som är glasklar alltigenom håller riktigt bra.

– Men den ska också vara jämn överallt. Redan om man tar sig tio meter åt fel håll kan isen vara mycket tunnare. Man måste kolla det från fall till fall, och också ha koll på strömställen.

Svårt att bedöma var det strömmar

Hur ska man då veta var strömställena finns?

– Det är något man inte direkt kan veta. Extra svårt blir det om det snöar lite ovanpå isen så att man inte kan bedöma hur tjock isen är eller vilken kvalitet den har utgående från färgen, till exempel.

Det finns ändå vissa typiska platser där det kan strömma: ovanför grynnor, i smala sund, utanför små uddar, klippor och liknande samt under broar.

Man måste ta sig till plats och ställe för att se hurdana de lokala förhållandena är. När man rör sig på isen måste man kolla om isen framför en håller innan varje steg eller skridskoskär

Där vattnet är mer öppet och lugnare, till exempel på någon fjärd där det inte finns utlopp från åar, kan man räkna med att isen är någorlunda jämn.

– Men det är så olika från fall till fall. Man måste vara noggrann med hur man avläser situationen.

Enligt Patrick Eriksson är mönstret ganska likadant den här vintern som under de fyra senaste vintrarna.

Isbildningen i norr kommer i gång först i slutet av december. I södra Finland kommer den i gång en god bit in i januari.

– Förra vintern hade vi en liten köldknäpp i början av januari. Då var isen lite tjockare. Överlag är isläget otroligt lika nu som under de senaste fyra åren. Fortsätter det så här blir det en lika mild isvinter igen.

Läs också