Hoppa till huvudinnehåll

Dna från 500 000 finländare samlas in - i framtiden avgör dina gener din vård

dna, arvsmassa
Gener kan ge viktig information om våra sjukdomsrisker. dna, arvsmassa Bild: Mehmet Pinarci/Flickr arvsmassa

Insamlingen tros ge mer information om bakgrunden till olika sjukdomar, leda till individuell och mer effektiv hälso- och sjukvård, och också snabbare läkemedelsutveckling.

Cirka 230 000 finländska dna-prover har samlats in i samband med tidigare forskning.

Tanken är nu att mer än dubbla den mängden till 500 000 under de kommande sex åren, i form av ett stort forskningsprojekt som kallas Finngen.

Alla prover samlas i en och samma databas i en så kallad biobank.

– Det är ambitiöst men finländare vill i allmänhet gärna ge av sitt dna, säger professor Aarno Palotie vid Helsingfors universitet.

Han leder projektet som sker i samarbete mellan flera offentliga aktörer och flera läkemedelsföretag.

Aarno Palotie
Aarno Palotie jobbar som forskningschef vid Institutet för molekylärmedicin i Finland FIMM vid Helsingfors universitet. Aarno Palotie Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt

Finngen har en budget på närmare 60 miljoner euro. En tredjedel av finansieringen kommer från offentliga Business Finland, alltså tidigare Tekes, och resten från läkemedelsföretagen.

Proverna samlas konkret in på sjukhus, polikliniker och av blodgivare. Det handlar oftast om blodprover.

Man kan alltså gå med på att ge lite extra blod i samband med att man vårdas för något annat, eller så kan man låta ta ett blodprov endast för biobanken.

– Ingen tvingas utan det är helt frivilligt. Jag själv har givit det för det är ett sätt att hjälpa forskningen vidare och framtidens medicin, säger Palotie.

Blodprovet tas i Finland och det skickas sedan utomlands, försett med endast ett identifierande nummer.

Blodprov
Blodprov Bild: Mikael Crawford/Yle blodprov,blodprovstagning

Själva genanalysen sker till exempel i Asien hos företag som specialiserat sig på att granska stora mängder - till och med miljontals - prover per år.

I samband med Finngen-projektet analyseras några hundratusen genmarkörer av en deltagares genmarkörer, och inte alla cirka tio miljoner genmarkörer en människa har.

Det är inte så nödvändigt att analysera alla eftersom antalet prover är så stort.

Palotie berättar att man ändå kan dra slutsatser om genetiska sjukdomar - till och med sådana som bara drabbar var tusende finländare.

Vård som anpassas enligt ditt dna

Palotie ser fram emot att forskare ska kunna lära sig mer om kopplingen mellan genetiken och olika sjukdomar, tack vare de många dna-proverna.

Dessutom kan dna-uppgifterna kombineras med nationella hälsoregister, vilket kan vara en stor fördel. Det är inte möjligt i särskilt många länder, men nog i Finland.

– Vi har vanligtvis skött patienter som medeltal. Mycket få av oss är medeltal. Vi borde fokusera på mer personlig vård och att förebygga sjukdomar, säger Palotie.

Det här kommer att synas i praktiken när man går till läkaren, om ett antal år. Åtminstone om 10-15 år, bedömer han.

– Läkaren kan konstatera att jaha, du har de här genvariationerna. Det betyder att vi inte borde ge den där medicinen, men kanske den där medicinen, med sådan och sådan dos, för det passar bra ihop med just ditt dna.

genom
Genetisk kod. genom genom

Han tillägger att en annan möjlighet är noggrannare och mer individuell riskbedömning utgående från generna, till exempel när man ger statinbehandling mot hjärt- och kärlsjukdomar. Då skulle man alltså inte endast titta på mer allmänna faktorer såsom ålder och vikt.

Biobanken är också en stor fördel för utvecklingen av läkemedel.

Många läkemedel kommer att kunna tas fram nästan dubbelt så snabbt i framtiden. Kanske bara på 6-7 år, i stället för på 10-12 år. Fler läkemedelsstudier kommer också att lyckas.

– Det har att göra med att vi kan förstå genetikens inverkan bättre - alltså hur den inverkar på olika sjukdomar, säger Petri Lehto, som är direktör med ansvar för samhällsrelationer på läkemedelsbolaget MSD.

Petri Lehto
Petri Lehto Petri Lehto Bild: Yle/Niklas Fagerström petri lehto

Läkemedelsbolagen har alltså mycket att vinna på att få tillgång till mer dna-data.

Men samtidigt drar de inte direkt ekonomisk nytta av den dna -insamling som sker nu, utan den ger helt enkelt tillgång till mer data som de och andra aktörer sedan kan använda sig av i framtiden.

Du kan läsa mer om Finngen-projektet på dess svenskspråkiga webbplats.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes