Hoppa till huvudinnehåll

Finländska mammor uppmanas att amma mer och längre - "rätten att amma på allmän plats borde lagstadgas"

Mamma med bebis vid bröstet. Till höger om henne sitter en barnmorska.
Barnmorskan och amningshandledaren Elina Jukuri handleder Laura Rumbin i att komma igång med amningen. Mamma med bebis vid bröstet. Till höger om henne sitter en barnmorska. Bild: Elise Tykkyläinen/YLE amning,Amning

I förlossningssjukhusets familjerum sitter Laura Rumbin som just fått sitt andra barn. Innanför hennes nattlinne, tätt intill kroppen, ligger den 12 timmar gamla bebisen och myser.

Rumbin tycker att det känns lättare att påbörja amningen med nykomlingen än med sitt första barn.

- Amningen började i förlossningssalen, i den mogna åldern av 10 minuter. Han grep ivrigt tag så det började bra, säger Rumbin.

Åtminstone i det här skedet planerar Rumbin att amma babyn länge. Förutom hälsofördelarna så tror hon att det kommer att förbättra förhållandet mellan henne och sonen.

Finländska mammor uppmanas nu att amma sina barn både mera och längre. THL:s nya reformprogram ska stöda det här.

Graden av hjälp varierar

Målet med programmet för främjande av amning (på finska) är att ge familjer mer stöd för amning. THL publicerade det fyraåriga programmet i fjol, och det är meningen att de första förändringarna ska påbörjas i år.

- Hurdan amningshandledning mammor får varierar, både mellan förlossningssjukhus och mellan mödrarådgivningen på olika orter. Mammor och familjer behöver mer handledning för att amningen ska lyckas, säger Kirsi Otronen, en av dem som skrivit amningsprogrammet.

Otronen jobbar som avdelningsskötare på rådgivningarna i Helsingfors. Hon säger att den mest kritiska tiden är helt i början; de första dagarna på sjukhus och den första månaden hemma.

I Finland ammar man redan nu länge jämfört med andra västländer, men THL vill få finländska mammor att amma ännu mer på grund av fördelarna det har för bebisens hälsa. Kirsi Otronen räknar upp exempel:

- Barn som har blivit ammade får mer sällan infektioner i luftvägarna, diarré eller öroninflammation.

Enligt undersökningar så kan långvarig amning också skydda mot diabetes typ två och övervikt.

Bara bröstmjölk en längre tid

THL vill med sitt program göra Finland till föregångare inom amning. Helamning, alltså att bara låta barnet dricka bröstmjölk, rekommenderas tills bebisen är 4-6 månader gammal.

Samma rekommendation har funnits tidigare, men finländska mammor ammar i genomsnitt en kortare tid.

År 2010 ammades två av tre barn som närmade sig halvårsåldern, och var tionde av dem var helammad. Att mata barnet ur flaska med bröstmjölk som pumpats ut tidigare är också helamning.

Då bebisen är mellan fyra till sex månader gammal kan hen få börja smaka på fast föda. Att också amma vid sidan om fast föda rekommenderas tills barnet är ett år eller äldre.

Mammans utbildning påverkar märkbart längden på amningen. Av mammorna med högst utbildning ammar 80 procent sitt barn ännu då barnet är ett halvt år, medan siffran är 20 procent för mammorna med den lägsta utbildningen.

Också den här skillnaden försöker man göra mindre med de nya amningsrekommendationerna.

Tuttflaska i stället

Många gånger slutar amningen på grund av bröst som gör ont, oro över om mjölken räcker eller för att bebisen amningsvägrar.

Enligt Kirsi Otronen skulle det ofta gå att hitta en bra lösning på problemen om familjen bara skulle få tillräckligt bra amningshandledning.

- Om mamman vill amma så borde vi proffs göra allt vi kan för att stöda henne, säger Otronen.

Meningen med de nya riktlinjerna för amning är ändå inte att öka på mammors skuldkänslor. Mammor som bestämmer sig för att sluta amma måste också stödjas i sina beslut.

- För babyn är mammans välmående förstås det viktigaste. Hudkontakt, närhet och tidig interaktion tryggar också barnets välmående, säger Otronen.

Suggreppet kräver övning

Amningshandledarnas utbildare på Hyvinge sjukhus, barnmorskan Elina Jukuri, är på avdelningen och tittar på hur en två år dagar gammal baby äter.

- Det ser bra ut. Babyn har ett riktigt bra grepp, som om hon skulle äta en hamburgare, säger Jukuri.

Mamman Anna Matouskova berättar att amningen gjorde ont i början. Smärtan gick över och amningen går bra nu.

Ammande mamma.
Arkivbild. Ammande mamma. Bild: EPA/BEA KALLOS modersmjölk

Enligt Elina Jukuri behöver många familjer hjälp just med amningsställningen och suggreppet de första dagarna.

- Vissa bebisar lär sig snabbt ett bra suggrepp, andra måste öva lite längre. De övar upp sig från en amningssession till nästa. Det inverkar förstås också om mamman är förstföderska eller omföderska.

Hyvinge sjukhus har förbundit sig till Unicefs tiostegsprogram för ett babyvänligt sjukhus. Det betyder att man följer internationella kriterier som stöder mamman med amningen.

På bröstet inom en timme

Många av Finlands förlossningssjukhus strävar efter att följa programmet för ett babyvänligt sjukhus (HNS).

Hittills har Hyvinge, Lojo, Vasa och Seinäjoki blivit godkända i en granskning gjord av en utomstående grupp.

THL har tagit med Unicefs program i sina egna riktlinjer och målet är att flera sjukhus ska bli godkända som babyvänliga under de närmaste åren.

Enligt riktlinjerna för amning ska amningen påbörjas inom en timme efter förlossningen.

Bebisen är mycket i hudkontakt med sina föräldrar och man undviker att ge bröstmjölksersättning utan en välmotiverad orsak.

Om mamman inte kan eller vill amma så stöder man henne också i det beslutet.

Också amningshandledningen på mödrarådgivningscentralerna kan förbättras inom de kommande åren.

I fortsättningen ska alla mammor få information om amning redan under graviditetstiden, och handledningen ska följa de nyaste upptäckterna också på barnrådgivningen.

Behöver vi en lag för offentlig amning?

Under de senaste åren har amning på allmänna platser väckt känslor. Mammor som ammat på restaurang har fått kritik, och en mamma blev tillsagd att gå till toaletten för att amma.

Mamma ammar barn i park.
Arkivbild. Mamma ammar barn i park. amning

I programmet för att främja amning rekommenderar THL att mammans rätt att amma sitt barn på allmän plats skulle stadfästas i lag.

- Om vi skulle ha en lag som skulle säkra rätten till att amma på allmän plats, så skulle sådant inte hända. Mammor kunde amma just där och då när barnet visar att det är hungrigt, säger Anitta Nykyri från Uleåborgs universitetssjukhus.

Hon jobbar som barnmorska och amningshandledare samt är en av skribenterna för THL:s riktlinjer.

En amningslag är inte på kommande under den närmaste tiden, men enligt Nykyri är det beklagligt att man ens måste fundera på behovet av en sådan här lag.

Babyn på bröstlunch till mammans jobb

Mammor som ammar sina barn på jobbet är heller ingen vanlig syn i Finland. Enligt barnmorskan Anitta Nykyri borde arbetsplatserna ta mera hänsyn till ammande mammor i fortsättningen.

Bland annat ett förnyande av familjeledigheter kan göra så att mammorna går tillbaka ut i arbetslivet snabbare än tidigare.

Det att mamman börjar jobba behöver inte automatiskt betyda att amningen tar slut.

- Det kunde finnas ett lugnt utrymme på arbetsplatsen där mamman kunde amma eller pumpa bröstmjölk och spara den i ett kylskåp under dagen, säger Nykyri.

Under arbetsdagen kan amningen också gå till så att den andra föräldern som är hemma med barnet skulle hämta barnet till mammans arbetsplats för att äta.

På Hyvinge sjukhus har nyblivna föräldrar ännu tankarna på annat håll. Laura Rumbin och amningshandledare Elina Jukuri tittar båda på Rumbins sovande bebis som just fyllt ett halvt dygn.

Jukuri föreslår att Rumbin senare kunde lyfta upp bebisen och lägga honom på sin mage.

I den ställningen blir den nyfödda ofta intresserad av mjölk och börjar suga. Nu får bebisen ändå sova i fred och ta igen sig efter förlossningen.

Artikeln baserar sig på artikeln Suomalaisäitien halutaan imettävän enemmän ja pidempään – siksi imetyskipuun, vauvan rintaraivareihin ja muihin imetyksen ongelmiin tarvitaan lisää apua skriven av Elisa Kallunki.

[ ]

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP