Hoppa till huvudinnehåll

Flera kubikmeter bajs dumpades i bäck i Suomusjärvi

Bajs och urin färger en bäck brun, med vit snö på kanterna.
Bajs och urin färger en bäck brun, med vit snö på kanterna. Bild: Kalle Mäkelä / Yle miljöbrott,avföring,Slam,Suomusjärvi

I Suomusjärvi i Salo upptäcktes på tisdagen mellan fyra och fem kubikmeter slam i en bäck som leder till sjön Enäjärvi.

– Där är urin och bajs, och bottnen av bäcken är glaserad med toalettpapper, beskriver Salos miljöskyddsdirektör Pirkko Paranko situationen.

Slammet finns på en 150 meters sträcka i bäcken. Lukten känns redan tiotals meter ifrån.

Pirkko Paranko.
Pirkko Paranko. Pirkko Paranko. Bild: Kalle Mäkelä / Yle Suomusjärvi,Salo,Pirkko Paranko

– Det här är helt ofattbart! Det här syns och stinker på långt håll, och vem vet vilka följder det har för naturen och för djur, säger Paranko.

Bäcken som brukar ha klart vatten och sandbotten har nu blivit helt brun av slammet.

Misstankar finns om vem som gjort det, men fler ögonvittnen söks

Det var invånare vid stranden som slog larm om att slam hade dumpats i bäcken. Vem som gjort det vet man inte.

Enligt miljöskyddsdirektör Pirkko Paranko kan det vara vem som helst som har utrustning för att tömma slambrunnar eller slamavskiljare.

Bajs och toalettpapper som dumpats i naturen har färgat en bäck brun
Bajs och toalettpapper som dumpats i naturen har färgat en bäck brun Bild: Yle/Kalle Mäkelä avföring,bäck,Suomusjärvi,Slam,miljöbrott

– Man gör ju en ekonomisk vinst då man dumpar slammet i skogar och bäckar, istället för att föra det dit det hör hemma.

En stugägare har framfört sina misstankar om vem det kunde vara, men Paranko efterlyser iakttagelser exempelvis om vilka bilar som rört sig där på tisdagen.

Troligen inte något enskilt fall

Slam från slamavskiljare ska i Salo föras till stadens centralreningsverk.

Paranko misstänker dessutom att miljöbrottet som upptäckts i Suomusjärvi inte är något enskilt fall.

Enligt henne får reningsverket inte sådana mängder slam som det borde få, med tanke på hur många hushåll i Salo som inte hör till stadens avloppsnät.

– Vi har ju det kända exemplet från Kimitoön: när kommunen övergick till att själv ordna slamtransport, så fördubblades mängden slam. Man kan alltså dra den slutsatsen att hälften tidigare hamnade i naturen, berättar Paranko.

Artikeln baserar sig på Kuutioittain ulostetta kaadettiin puroon Salossa – “Pohja on kuorrutettu vessapaperilla” skriven av Paula Koskinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland