Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingarna stannade inte i Västnyland - de flesta som kom år 2015 bor inte kvar

Säng med tecken, handdukar och ett par nallar på.
Röda Korset öppnade en flyktingförläggning i Mjölbolsta i september 2015. Den stängdes våren 2016 men har på nytt öppnats av ny aktör. Säng med tecken, handdukar och ett par nallar på. Bild: Yle/Malin Valtonen mjölbolsta flyktingförläggning

Flyktingsituationen har förändrats avsevärt under de två senaste åren. Så också i Västnyland.

Under hösten 2015 befann sig Finland plötsligt i en situation då asylsökande strömmade till i ett sällan skådat antal.

Flyktingförläggningar grundades i rask takt och också Västnyland fick en kontaktyta till kriserna i stora världen.

Lapp på luckan

I dag har världssituationen inte nämnvärt förändrats men det har däremot flyktingsituationen i Västnyland och i övriga landet. Finlands flyktingpolitik stramades åt och människoströmmarna avtog.

De flesta flyktingförläggningar har stängt och asylsökande har flyttat till andra förläggningar eller skickats tillbaka.

En del har också beviljats uppehållstillstånd och kommunplats. Också många av dem som fått stanna har flyttat till andra orter i landet.

En stor gammal stenbyggnad i flera våningar, grå. TIll vänster en grön skylt med två vita mänskofigurer i mitten och pilar runt omkring som visar att man vid nödfall ska samlas på den här platsen.
Hösten 2015 öppnades dörrarna på Mjölbolsta före detta sjukhus för folk från olika krisländer. En stor gammal stenbyggnad i flera våningar, grå. TIll vänster en grön skylt med två vita mänskofigurer i mitten och pilar runt omkring som visar att man vid nödfall ska samlas på den här platsen. Bild: Yle/Pia Santonen Västnyland,Raseborg,Karis,Mjölbolsta,Flyktingförläggning,asylsökande

Hur ser då situationen i Västnyland ut i dag jämfört med för två år sedan?

Mjölbolsta sjukhus var den första stora flyktingförläggningen som öppnades på kort varsel under hösten 2015, tätt följd av Raasepori Resort i Karis.

Raasepori resort efter att flyktingarna flyttat ut.
I snabb takt gjordes allt i ordning för de nyanlända. Bilden från Raasepori Resort. Raasepori resort efter att flyktingarna flyttat ut. Bild: Yle/Sofia Kajander Västnyland,Karis,raasepori resort

Under ett år fungerade Raasepori Resort i Karis som flyktingförläggning, men den stängde i september 2016.

Flyktingförläggningen i Mjölbolsta var verksam hösten 2015 till våren 2017.

Nystart för Mjölbolsta

För drygt två månader sedan öppnade Mjölbolsta igen som flyktingförläggning, denna gång i regi av företaget Medivida. Tidigare var det Finlands Röda Kors som drev verksamheten.

Då som nu kommer de flesta asylsökande från Afghanistan, Irak och Somalia.

Karin Ljung
Karin Ljung jobbar som invandrarkoordinator i Raseborg. Karin Ljung Bild: Yle/Minna Almark karin ljung

- Vi har i dag 95 flyktingar i Raseborg som fått uppehållstillstånd under de senaste åren, berättar invandrarkoordinator Karin Ljung på Raseborgs stad.

Deras uppehållstillstånd är i kraft olika längd beroende på vilken status de erhållit av de finländska myndigheterna. De har rätt till integrationstjänster och för dem betalar staten en ersättning till staden.

De papperslösas antal är oklart

Dessutom finns det också i Raseborg en del papperslösa som fått avslag på sin asylansökan, men som inte lämnat landet.

- Staden har en skyldighet att erbjuda dem akut socialskydd. Det gäller till exempel matpengar och akutvård, säger Ljung.

Papperslösa barn har rätt till skolgång och att få samma vård som alla andra barn i Finland.

Hon uppskattar de papperslösas antal till omkring 20 personer i Raseborg.

- Det finns säkert fler än vi känner till. En del är säkert rädda att ta kontakt eller så klarar de sig utan vår hjälp, funderar hon.

De flesta papperslösa söker asyl på nytt och blir då asylsökande igen. Också därför är det svårt att uppskatta antalet papperslösa.

Familjerna kom till Hangö

Flyktingförläggningen i Hangö skiljer sig från många andra förläggningar genom att den inte har något gemensamt boende.

Asylsökandena bor i lägenheter på olika håll i staden och i Lappvik.

De flesta är familjer som bor tillsammans i mer hemlika förhållanden än traditionella förläggningar.

Rum finns i Hangö

Arto Mansikkavuori ansvarar för enheten i Hangö.

- Vi har omkring hundra asylsökande, men har nog kapacitet för fler om det skulle behövas, säger han.

Av dem som fått uppehållstillstånd har de flesta flyttat bort från staden. De som bor kvar väntar på ett slutgiltigt asylbeslut.

En del har också flyttat från andra förläggningar till Hangö.

- Förutom att det påminner mer om ett vanligt liv så är det också ett kostnadseffektivt sätt att sköta verksamheten, berättar Mansikkavuori.

Arto Mansikkavuori, chef för flyktingförläggningen i Hangö
Arto Mansikkavuori är chef för asylboendet i Hangö. Arto Mansikkavuori, chef för flyktingförläggningen i Hangö Bild: Mirigli Långström Västnyland,arto mansikkavuori

Så vitt Mansikkavuori vet är verksamheten i Hangö inte hotad av stängning trots att den redan för ett år sedan fanns med på Migris lista över flyktingförläggningar som skulle stänga.

- Verksamheten fortsätter tillsvidare, säger Mansikkavuori.

Migri brukar meddela ett halvår i förväg om stängningsbeslut.

Minderåriga i Ingå och Sjundeå

I Ingå öppnade Röda Korset inkvartering för minderåriga barn och ungdomar strax före julen 2015.

På Ingahemmet placerades ungdomar i åldern 16-17 år medan de yngre barnen fick ett stödboende på Heimgård.

I dag har Heimgård stängt och verksamheten på Ingahemmet kraftigt decimerats.

tavla med text på finska, engelska och arabiska
Testund på finska och arabiska på Ingahemmet i Ingå. tavla med text på finska, engelska och arabiska Bild: Yle/Maria Wasström arabiska

Ingahemmet fungerar nu som ett kombinerat familjegrupphem för barn och några lite äldre ungdomar som bor kvar från tidigare.

- Några enstaka ungdomar som fyllt 18 har också valt att stanna i Ingå efter att de fått kommunplats, berättar bildningschef Merja Olkinuora i Ingå.

En ljus korridor i ett åldringshem.
Ingahemmet var tidigare ett åldringshem. Det stängdes 2012 på grund av omoderna och oändamålsenliga lokaliteter. En ljus korridor i ett åldringshem. Bild: YLE/Veronica Monten korridor

De asylsökande som placerades i Ingå var ensamkommande barn och ungdomar, varav de flesta var i 16-17-årsåldern och de har nu blivit myndiga.

Utbildning på annat håll

- De flesta har flyttat eftersom det varken finns högstadium eller utbildning på andra stadiet i Ingå, förklarar Olkinuora.

De minderåriga som bor på Ingahemmet går i skola i Lojo.

- Vi har avtal med Röda Korset till slutet på år 2018. Vad som händer med ungdomarna sedan vet vi inte, säger Olkinuora.

Verksamheten krympte också i Sjundeå

I Sjundeå är situationen motsvarande.

Verksamheten på Harjulinna flyktingförläggning för minderåriga asylsökande återuppstod i oktober 2015 och fortgår i dag, men i mindre skala.

Harjulinna flyktingcenter i Sjundeå
Endast tio asylsökande finns kvar på Harjulinna. Harjulinna flyktingcenter i Sjundeå Bild: Yle/Laura Törnroos flyktingcenter

Päivi Mäkinen som är ansvarig handledare på Harjulinna i Sjundeå berättar att det endast finns tio asylsökande kvar.

- De som fyllt 18 har flyttat bort och för tillfället kommer det väldigt få nya asylsökande till Finland, säger Mäkinen.

Unga behöver utbildning

De som bor på Harjulinna är mellan 15 och 17 år och går i skola antingen i Aleksis Kiven koulu i Sjundeå eller på folkhögskolan Kanneljärven opisto i Lojo.

I Sjundeå bor också en handfull ungdomar som tidigare bott på Harjulinna men som numera har kommunplats och bor i hyreslägenheter i kommunen.

Minderåriga också i Lojo

I Lojo finns inte någon egen flyktingförläggning utan de flyktingar som bor i Lojo har redan fått uppehållstillstånd.

Däremot finns det ett familjegrupphem för ensamkommande unga under 18 år i Virkby.

En del av dem har också redan fått uppehållstillstånd (åtminstone för en tid), men de bor på familjegrupphemmet tills de blir myndiga, berättar invandrarkoordinator Heikki Kerkkänen i Lojo.

Mer skydd för minderåriga

När de fyller 18 granskar myndigheterna deras situation på nytt och då riskerar de få kalla handen.

- Den här situationen är stressande för de unga, säger Kerkkänen och tillägger att osäkerheten märks också i hur de unga orkar koncentrera sig på skolgången.

Flyktingar är Lojobor

Han lyfter ändå på hatten för de flesta Lojobor som varit hjälpsamma och visat gott omdöme.

- De som fått uppehållstillstånd är Lojobor på samma sätt som alla andra Lojobor även om språket och kulturen är en annan, säger Kerkkänen och påminner om att goda kontakter mellan människorna leder till bättre språkkunskap och trivsel.

Lojos invandrarkoordinator Heikki Kerkkänen.
Heikki Kerkkänen tackar alla som på ett eller annat sätt bidragit till att flyktingarna kan känna sig hemma i Lojo. Lojos invandrarkoordinator Heikki Kerkkänen. Bild: Yle/Minna Almark inavdrarkoordinator

Då är det också lättare att klara sig i arbetslivet och samhället.

- Där är västnylänningarnas och föreningarnas uppgifter väldigt viktiga, säger Kerkkänen.

För tillfället är 99 flyktingar skrivna i Lojo. Av dem är en del kvotflyktingar och en del har självmant flyttat till Lojo efter att de beviljats asyl.

Läs mera:

Företag öppnade kostnadseffektiv flyktingförläggning i Mjölbolsta

När andra flyktingförläggningar stänger finns det plats på det gamla sjukhuset i Mjölbolsta i Karis. Det försäkrar den nya chefen Ari Seppälä på Medivida.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland