Hoppa till huvudinnehåll

Kyrkor, byar och Schumacher får ge vika när storbolag bryter brunkol – demonstranter i trädkojor har ockuperat en skog i protest

Tyskland kommer inte att kunna nå de klimatmål som landet har satt upp för år 2020. Det här trots att man under de senaste åren har satsat enormt på förnyelsebar energi. Att de tyska koldioxidutsläppen ändå inte minskar hänger bland annat på att över en tredjedel av det tyska elbehovet täcks av kolkraft.

Över femhundra människor vandrar genom skogen den här gråa och blåsiga januarisöndagen

De yngsta hänger med i bäranordningar på föräldrarnas ryggar – den äldsta på plats är 85. De flesta är här för första gången.

Men målet står klart. Att rädda det lilla som finns kvar av skogen Hambacher Forst strax väster om Köln.

– Jag har högst personliga skäl för att delta. Jag bor här i närheten och jag har älskat den här skogen allt sedan jag var barn, säger Mechtild Lohmanns som är en av de skogsvandrande demonstranterna.

– Dessutom kan man ju se förstörandet av skogen och grävandet efter brunkol, som en del av något större som förstör vår natur och skadar vårt klimat, fortsätter Lohmanns.

Protestvandringen i Hambacher Forts har lockat stora skaror med demonstranter.
Protestvandringen i Hambacher Forts har lockat stora skaror med demonstranter. Protestvandringen i Hambacher Forts har lockat stora skaror med demonstranter. Bild: Johnny Sjöblom Hambach,dagbrott,brunkol,Tyskland,protester,Hambacher Forst

De som vandrar i skogen idag riktar ändå den här gången sin protest främst mot själva råvaran och hur det går till när man utvinner brunkol.

Tusentals på skogsvandring

Skogen Hambacher Forst var en gång den största i regionen, men idag finns bara en tiondel av den ursprungliga skogen kvar.

Och orsaken till det här skymtar jag bakom träden. Där ligger nämligen Tagebau Hambach, Tysklands största dagbrott för brunkol.

Ett dagbrott som sedan slutet av 1970-talet har ätit upp mer och mer av skogen.

Dagbrottet Hambach sträcker sig så långt ögat kan nå. I förgrunden en skovelhjulsgrävmaskin.
Dagbrottet Hambach sträcker sig så långt ögat kan nå. I förgrunden en skovelhjulsgrävmaskin. Bild: Johnny Sjöblom dagbrott,Tyskland,Hambach

För att sätta stopp för det här startade man protestvandringarna och skogsguiden Michael Zobel har under de senaste träffarna räknat allt fler deltagare.

Än så länge har de skogen som skydd för buller och damm, men om några år kan de ha skovelhjulsgrävmaskinerna utanför köksfönstret

Sammanlagt är det hittills över 11 000 mänskor som har traskat genom skogen under de ledda vandringarna.

– Man ser igen mycket folk från de närliggande byarna. De vet förstås hur allvarligt läget är. Än så länge har de skogen som skydd för buller och damm, men om några år kan de ha skovelhjulsgrävmaskinerna utanför köksfönstret, säger Zobel.

Och alltid stannar maskinerna inte heller upp vid byarna.

Kyrkor rivs och byar töms

Omkring 25 kilometer från Hambacher Forst ligger byn Immerath, som står näst i tur.

En stor grushög är allt som finns kvar av byns 128 år gamla katolska kyrka

Där jag står i det som en gång var byns centrum kan jag se en stor grushög. Det är allt som finns kvar av St. Lambertus, byns 128 år gamla katolska kyrka.

När kyrkan revs i förra veckan väckte det stor uppståndelse i Tyskland. Aktivister från Greenpeace kedjade fast sig vid kyrkans väggar och en grävskopa.

Den här förmiddagen är det ändå spöklikt tyst i byn. De enda människorna jag ser är de två väktarna som har till uppdrag att se till att ingen går fram till grushögen.

En stenhög är allt som finns kvar av den gamla kyrkan i byn Immerath.
En stenhög är allt som finns kvar av den gamla kyrkan. En stenhög är allt som finns kvar av den gamla kyrkan i byn Immerath. Bild: Johnny Sjöblom kyrka,dagbrott,brunkol,Tyskland,Immerath

Då energibolaget RWE nu vill utvidga dagbrottet Garzweiler, så finns det inte längre plats för varken kyrka, by eller invånare.

Också här som jag nu står så kommer maskinerna att börja gräva ner sig i jorden i jakt på brunkol.

Invånarna i byn har under de senaste åren fått söka sig nya hem på annat håll. Med stöd från energibolaget har de flesta flyttat åtta kilometer bort till en by med namnet Immerath (neu).

De hem som en gång fanns i den gamla byn är redan borta eller så står de igenbommade och väntar på rivning.

Schumachers bana försvinner

Immerath, med sina en gång 1 800 invånare är ändå inte den sista by som kommer att försvinna om de nuvarande planerna för användning av brunkol står fast.

Samma öde håller också på att drabba byn Manheim, som ligger söder om skogen Hambacher Forst.

Här har diskussionen ändå inte kretsat kring kyrkan i byn utan kring den lokala kartingbanan.

Det är nämligen inte vilken bana som helst. Här har bröderna Michael och Ralf Schumacher kommit i kontakt med motorsporten och också för den fyrfaldige Formel 1-världmästaren Sebastian Vettel har det här varit hembanan.

Sedan en tid tillbaka är det nu helt klart att banan kommer att slukas upp av dagbrottet.

Vi har en förbundskansler som gärna vill se sig som en klimatkansler – det skulle vara så dags nu

Sedan kriget har omkring 40 000 mänskor varit tvungna att lämna sina hem på grund av utvinningen av brunkol i regionen.

– Att politikerna inte får ett slut på det här motiverar oss ännu mer. Vi måste pressa på ännu hårdare, protesten måste komma från gatan och skogen, säger Michael Zobel.

– Politikerna reagerar nog på protester, men det går tyvärr långsamt. Vi har en förbundskansler som gärna vill se sig som en klimatkansler – det skulle vara så dags nu.

Barrikader och diken

Att många inte längre orkar vänta på att politikerna ska reagera ser man också i Hambacher Forst.

Skogsvägarna är delvis söndergrävda och så gott som alla är spärrade med barrikader. Vid vissa barrikader ligger tomma glasflaskor och väntar.

Skogsvägarna är spärrade med barrikader.
Skogsvägarna är spärrade med barrikader. Bild: Johnny Sjöblom Hambacher Forst,protester,Tyskland,brunkol,Barrikad

Sedan ungefär fem år tillbaka är skogen ockuperad och flera gånger har det kommit till sammandrabbningar mellan aktivister, polis och personal från energibolaget.

– Polisen och folket från RWE vill gärna provocera fram våld, men vi är beredda att försvara oss själva och framför allt den här skogen. Vi tvekar inte, säger aktivisten Pat från Storbritannien.

Han är en av dem som bor i de många trädkojor, som ockupanterna har byggt uppe i skogens trädkronor.

Sedan fem år är Hambacher forts ockuperad. Demonstranterna bor i träkojor i skogen
Sedan fem år är Hambacher forts ockuperad. Demonstranterna bor i träkojor i skogen Bild: Johnny Sjöblom Hambacher Forst,dagbrott,Tyskland,protester,brunkol

– Jag accepterar absolut inte att det kommer till våld mot mänskor oberoende av vem som står bakom det här. Men jag känner samtidigt stor sympati för dem som kedjar sig fast vid grävskopor och skogsmaskiner och på så sätt bryter mot lagen, säger Michael Zobel.

– Ockupationen av skogen ger protesten synlighet och det är mycket viktigt.

Kolkraftens framtid oklar

Av den tyska energiförsörjningen står brun- och stenkol idag fortfarande för över en tredjedel.

Trots att man i Tyskland under de senaste åren har satsat stort på att bygga ut den förnyelsebara energin i form av vind- och solenergi har mängden kolkraft förblivit nästan konstant.

När det nu är socialdemokraternas tur att förhandla med Merkels kristdemokrater spelar en snabb nedkörning av kolkraften däremot inte någon större roll

I samband med avvecklingen av kärnkraften sedan år 2011, den så kallade Energiewende, har kolkraften i själva verket åtminstone tillfälligt upplevt en renässans.

Under de misslyckade regeringssonderingarna mellan kristdemokrater, liberaler och de gröna talades det offentligt om att stänga flera äldre kolkraftverk.

När det nu är socialdemokraternas tur att förhandla med Merkels kristdemokrater spelar en snabb nedkörning av kolkraften däremot inte någon större roll.

I sonderingspappretsom presenterades i förra veckan slås fast att Tyskland inte kommer att nå de uppställda klimatmålen för år 2020, i stället ska man försöka uppnå de så fort som möjligt så att man senast år 2030 är fatt tidtabellen.

Hur det ska gå med kolkraften vill man slå fast först i ett senare skede, något som nu kritiseras lika mycket av såväl industri som milkörörelse.

Avverkning stoppad

Vad gäller skogen Hambacher Forst så hänvisar energibolaget RWE till att man har rätt att utvinna kol i området fram till 2040-talet.

Som bäst hade byn Immerath 1 800 invånare. En gul förbudsskylt hänger på ett järnstängsel.
Som bäst hade byn Immerath 1 800 invånare. Nu har invånarna ersatts med förbudsskyltar och järnstängsel. Som bäst hade byn Immerath 1 800 invånare. En gul förbudsskylt hänger på ett järnstängsel. Bild: Johnny Sjöblom Immerath,Tyskland,brunkol

Samtidigt kommer man ändå under häftig kritik. Bråk med ockupanter, rivning av kyrkor och inte minst proteserna i samband med klimatmötet i Bonn i höstas kan få följder, tror Michael Zobel.

– Jag utgår från att man bakom kulisserna redan förbereder sig för en framtid utan brunkol. Men energibolaget vill förstås nu se till att man i så fall får ordentliga ersättningar.

Zobel vågar ändå inte säga om det här kan rädda Hambacher Forst eller inte.

Aktivisten Pat är i alla fall försiktigt optimistisk.

– Vi har nu ett domstolsbeslut som tillfälligt stoppar avverkningarna, så det är inte helt omöjligt att skogen en dag kan komma att skyddas.

– Vi kommer i vilket fall som helst att stanna i skogen så länge det krävs, säger Pat.

Grop blir berg och sjö

Om och när utvinningen av brunkol en dag tar slut, så har RWE förbundit sig till att återställa månlandskapet i något av ett naturligt tillstånd.

Om dagbrottet når den storlek som nu har planerats kommer sjön till sin volym att bli den näst största i Tyskland.

I de norra delarna av dagbrottet Hambach håller man redan på med det här. Av jordresterna från dagbrottet håller man på att skapa den skogsbeklädda höjden Sophienhöhe.

Själva dagbrottet kommer enligt planerna att fyllas med vatten. Om dagbrottet når den storlek som nu har planerats kommer sjön till sin volym att bli den näst största i Tyskland.

På sina djupaste ställen kommer den att vara 400 meter djup.

Det är ändå inte många av de nuvarande invånarna i regionen som kommer att se slutresultatet. Gropen väntas vara fylld med vatten först kring år 2100.

Kommentarer

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes