Hoppa till huvudinnehåll

Utebliven tjäle och dåligt utsäde hotar vårsådden

Åker i Västankvarn i Ingå i januari 2018.
Pudersnö på åkern skulle vara att föredra. Då skulle tjälen gå djupare, vilket är bra med tanke på vårbruket. Åker i Västankvarn i Ingå i januari 2018. Bild: YLE/Marit Lindqvist Åker,jordbruk,vinter,landskap,Västnyland,Ingå,västankvarn

Efter sju sorger och åtta bedrövelser väntar de östnyländska jordbrukarna nu på följande smäll. Vårbruket kan bli ett knepigare kapitel än normalt på grund av utebliven tjäle.

Den säd som skördades i höstas kanske inte heller duger som utsäde.

2017 var inget bra år för jordbrukaren. Våren stannade upp i april och under Valborg snöade det.

Maj månad var den kallaste sedan 1999 och såningsarbetet förskjöts på många håll med några veckor.

Sommaren var ostadig och mulen och hösten regnade bort. I södra Finland föll det under höstens lopp hela 400 millimeter regn.

Sädesfält under orolig himmel.
Sädesfält under orolig himmel. Bild: mycola korn (sädesslag),korn

Våt skörd, lång torkning och ingen höstsådd

Följden blev en katastrof för jordbrukarna. Man räknar med att tio procent av skörden i Östnyland blev kvar ute på åkrarna.

- Skörden kom igång väldigt sent och dessutom blev man tvungen att tröska skörden i fuktigare tillstånd än normalt eftersom de dagar då det var möjligt att tröska var väldigt få, säger Torbjörn Lönnfors, växtodlingsrådgivare på Nylands Svenska Lantbrukssällskap rf (NSL) och tidigare också jordbrukare i Gammelby i Pernå.

Att spannmålen skördades i fuktigare förhållanden än normalt, innebar också mera och längre torkning av säden, vilket naturligtvis medförde förhöjda kostnader.

Inte nog med det. På grund av regnet och därmed mjuka åkrar gick det inte heller för jordbrukarna att komma ut på åkrarna för att så höstspannmål.

- Det är väldigt små arealer som är sådda med höstspannmål. Jag har inga siffror på det, men det är betydligt mindre är under normala år, säger Lönnfors.

Torbjörn Lönnfors önskar regn på de torra åkrarna
Torbjörn Lönnfors, växtodlingsrådgivare på Nylands Svenska Lantbrukssällskap rf. Torbjörn Lönnfors önskar regn på de torra åkrarna Bild: YLE/Stefan Paavola torbjörn lönnfors

Varierande grobarhet i utsädet

Tyvärr var det inte slut här med motgångarna. Det spannmål som jordbrukarna trots allt kunde skörda och fick torkat kanske inte duger som utsäde.

- Det har visat sig att det utsäde som man sparat för våren är av väldigt olika kvalitet. Grobarheten kan variera, vilket betyder att om man sår med undermåligt utsäde i vår så påverkar det resultatet, det vill säga skörden nästa höst blir mindre, säger Lönnfors.

Torbjörn Lönnfors uppmanar alla jordbrukare att senast nu kolla kvaliteten och grobarheten på det utsäde man lagrat. Om det är av dålig kvalitet måste jordbrukarna skaffa nytt utsäde från annat håll.

- Ett eget utsäde är ju i princip gratis, men om det är av dålig kvalitet och man är tvungen att skaffa nytt utsäde, betyder det naturligtvis mera kostnader, säger Lönnfors.

Bunke med säd, hand blandar om i bunken.
Bunke med säd, hand blandar om i bunken. Bild: Eva Pursiainen / Yle spannmål,kvarnar,sädesslag,Vääksyn mylly

Regerignen och EU har insett fakta

Skördeskadorna som drabbat jordbruket beräknas uppgå till långt över hundra miljoner euro.

Både EU och Finlands regering har insett det finländska jordbrukets svåra ekonomiska situation på grund av den exceptionellt regniga hösten.

Finlands regering har beviljat ett stödpaket på 25 miljoner euro. Återbäringen kommer att basera sig på jordbrukens förbrukning av lätt brännolja förra året.

Eurosedlar på mylla.
Stöden till jordbruken är arealbaserade och baserade på förbrukningen av brännolja. Eurosedlar på mylla. Bild: Igor Stevanovic euro,jordbruk,Inkomst,ekonomi,affärsverksamhet,budget,pengar,sparande,jordbrukare,sedlar,EU-stöd,Eurosedlar,support,Jord,bidrag,Mylla,land,jordbruksstöd

Två stöd och skattekompensation

EU-kommissionen har beviljat ett stöd på 1,08 miljoner euro för att kompensera en del av jordbrukarnas förluster.

Det EU-stöd som betalas ut är arealbaserat och gäller höstsådda åkrar som förstördes eller inte alls kunde besås på grund av regn.

Ett tredje stöd för jordbruket är en sänkt försäkringspremieskatt för skördeskadeförsäkringarna. Finansministeriet ska under våren reda ut vilka möjligheterna är att sänka premieskatten.

Allt som rinner från näsan till munnen hjälper på traven ...― Torbjörn Lönnfors

Det handlar om stora pengar, men eftersom man räknar med att det finns cirka 50 000 jordbruk i Finland, blir det inte några stora summor per gård

Torbjörn Lönnfors välkomnar ändå utbetalningarna.

- Allt som rinner från näsan till munnen hjälper på traven, men nog är det otroligt lite, men för all del: Visst kompenserar det till en del det ekonomiska bortfall man haft under året, säger Lönnfors.

Ett litet problem är också utbetalningarna av regeringens kompensation. Ersättningen betalas ut senast den 30 september 2018, vilket kan vara problematiskt för svårt drabbade gårdar.

En granstockshög med tallar mot klar himmel i bakgrunden.
Kompenserande inkomst finns i skogen. En granstockshög med tallar mot klar himmel i bakgrunden. Bild: Pia Santonen / Yle Västnyland,Raseborg,Karis,skogsbruk,stockar,tall,Avverkning,skogar,Barrskog,Kolsänka,granar

Dåliga utsikter också inför våren

Många jordbrukare brukar också kompensera dåliga skördeår genom att avverka skog. Någon bra vinter för avverkning har det inte varit tillsvidare.

Marken är för mjuk för skogsmaskinerna eftersom vintern tillsvidare varit rätt så snöfattig och mild.

Den milda vintern kommer med stor sannolikhet också att påverka sådden i vår eftersom tjälen är obefintlig.

- Det såg illa ut först, men en liten tjäle hann det nog bli innan snön kom. Nu har vi 21 centimeter snö i Östnyland, vilket gör att marken inte längre kommer åt att frysa, säger Lönnfors.

Vinterlandskap.
Snön skyddar effektivt åkrarna från att frysa och bilda tjäle. Vinterlandskap. Bild: YLE/ Luzilla Backa vinterlandskap

Ingen bra start på 2018

Även om det skulle bli ordentligt kallt, isolerar tjugoen centimeter snö marken väldigt effektivt.

- Kölden går nog inte tillräckligt djupt ner i åkern, vilket betyder att åkern i vår kommer att vara väldigt tillslammad vilket hämmar såbruket. Det leder i sin tur till att skörden inte blir optimal.

För att 2018 ska bli ett bättre år för jordbrukaren, behöver det börja bra redan på vintern.

Marken behöver frysa sönder ordentligt. När i praktiken bara en kall månad återstår av vintern, kan det vara att tjälen inte hinner bli tillräckligt djup mera.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland