Hoppa till huvudinnehåll

Ifjol var det sämsta vinåret på över 50 år – torkan i Sydafrika höjer vinpriserna också i Finland

Vinproduktionen är viktig för sydafrikanerna – också för ekonomin. Bara hälften av det som produceras exporteras, resten sörplas upp i hemlandet.
Vinproduktionen är viktig för sydafrikanerna – också för ekonomin. Bara hälften av det som produceras exporteras, resten sörplas upp i hemlandet. Vinproduktionen är viktig för sydafrikanerna – också för ekonomin. Bara hälften av det som produceras exporteras, resten sörplas upp i hemlandet. Bild: Liselott Lindström vinodling,Sydafrika

Flera av de stora vinproducenterna har haft problem bland annat på grund av naturfenomen. Delar av Sydafrika lider av den värsta torkan på ett århundrade vilket drabbar vinindustrin hårt. Vi har besökt en vingård som eventuellt kan ha hittat ett innovativt sätt att bekämpa vattenbristen – klassisk musik.

- Kapstaden lider av den värsta torkan någonsin. Staden vill tacka alla som återanvänt smutsvatten, bara spolat då det varit verkligen nödvändigt, och stängt av duschen då de tvålat in sig. Men det räcker inte. Tillsammans kan vi undvika dag noll, säger kvinnan i reklamen med pling-plong-musik i bakgrunden.

I Kapstaden väntar man nu på dag noll. Det är dagen då det inte längre kommer att komma vatten ur kranen. Kapstaden är den första storstaden i världen att stå inför det hotet.

Vattenbristen är det största samtalsämnet i staden och syns överallt i gatubilden.

Dammnivåerna är fortfarande kritiska, duscha under två minuter, står det på en reklamskylt i centrala Kapstaden. Lyckas inte staden spara mer vatten sinar kranarna i april.
Dammnivåerna är fortfarande kritiska, duscha under två minuter, står det på en reklamskylt i centrala Kapstaden. Lyckas inte staden spara mer vatten sinar kranarna i april. Dammnivåerna är fortfarande kritiska, duscha under två minuter, står det på en reklamskylt i centrala Kapstaden. Lyckas inte staden spara mer vatten sinar kranarna i april. Bild: Liselott Lindström Sydafrika,reklam (marknadsföring),Kapstaden

Duscha under två minuter! Spara duschvattnet och spola toaletten med det! Tvätta inte oftare än du måste och se till att fylla maskinen ordentligt! skriker reklamer ut på många håll.

På en av huvudgatorna hänger julprydnaderna kvar. Men de önskar inte god jul och gott nytt åt, utan istället står det ”VATTENKRIS” med stort, omgivet av mindre ”Spara vatten!” på sidorna.

Insåg katastrofen för sent

Vinter i Finland betyder högsommar i Sydafrika, men många trädgårdar i Kapstaden frasar torra eftersom bevattning med det drickbara kranvattnet ger böter. Högst 50 liter vatten om dagen per person tillåter myndigheterna människorna att använda.

Det här är en helt ny situation. Kapstaden är en modern och på många sätt europeisk stad, och kranvatten har varit en självklarhet.

Högst 50 liter vatten om dagen per person tillåter myndigheterna människorna att använda

Myndigheterna vaknade för sent inför den stundande krisen.

Avsaltningsanläggningar som ska kunna göra Atlantens vatten drickbart började byggas sent och i rask takt, och borde stå färdiga i februari.

Vinproduktionen lider – skörden ner till hälften på vissa områden

En halvtimmes bilresa från Kapstaden ligger Stellenbosch.

Längs vägen växer vinrankor så långt ögat kan nå – och bakom varje krök ligger en ny vingård.

Vinlandet kallas området, och här tillverkas många av de viner som också finländare är vana at köpa och dricka.

På vissa områden väntar man sig en skörd på bara hälften av det normala

Sydafrika är världens sjundestörsta vinproducent, men i skördetiderna i februari och mars kommer mycket färre vindruvor än vanligt att plockas från rankorna.

På vissa områden väntar man sig en skörd på bara hälften av det normala. En del vingårdar har tvingats välja vilka rankor man vattnar och vilka man låter vissna bort.

Det tar omkring fyra år före en vinranka börjar ge ordentlig skörd för vinproduktion, så det är en stor förlust om man måste låta dem vissna.

Dammarna sinar

I horisonten i Stellenbosch tornar bergen upp sig - de berg som vid Kapstaden blir det mytomspunna Taffelberget.

Mitt bland vinrankorna ligger ett vackert vitt hus. Det är vingården DeMorgenzon.

Här i vinlandet fnyser man smått åt vattenhysterin i Kapstaden, säger Ruan van Schalkwyk, som jobbar som huvudassistent i vinkällaren på gården.

- Regeringen och staden förstod inte allvaret före det började drabba stadsborna.

Ruan van Schalkwyk har jobbat i tre år på vingården och visar här hur man kan lära sig känna igen syrah-druvans blad.
Ruan van Schalkwyk har jobbat i tre år på vingården och visar här hur man kan lära sig känna igen syrah-druvans blad. Ruan van Schalkwyk har jobbat i tre år på vingården och visar här hur man kan lära sig känna igen syrah-druvans blad. Bild: Liselott Lindström Sydafrika,vin,vinodling

Jordbrukarna och vinodlarna har varit akut medvetna om situationen i flera år, säger han.

- Det har varit torrt i fem år och vi har gjort allt för att spara på vatten och har till skillnad från stadsborna varit proaktiva, säger han.

Efter tre påföljande år av svår torka är dammarna i Västra Kapprovinsen där Kapstaden och Stellenbosch ligger bara fyllda till en tredjedel, då de förra året ännu var halvfulla. Det har gått stadigt neråt ända sedan år 2014 då dammarna var fyllda till 90 procent.

Vinerna blir dyrare – en del lådviner kan ta slut

Längre bort uppe på kullarna är det alldeles knastertorrt. Men vingårdarna i Stellenbosch hade tur – det regnade en del sent på våren, alltså tidig höst i Finland, vilket kan ha räddat mycket av skörden. Men, även om man själv tar tillvara vatten på till exempel sin vingård, så är vatten en nationell resurs.

- Vi måste anhålla om tillstånd att använda vatten, och nu har de skurit ner mängden vatten vi får använda med 40 procent, berättar Ruan van Schalkwyk.

Det betyder att bevattningen lider.

Fem år av torka och tre år av svår torka har satt sina spår i landskapet. Torkan är ett resultat av klimatförändringen och El Nino-fenomenet. Den förra orsakar varmare temperaturer, det senare mindre regn.
Fem år av torka och tre år av svår torka har satt sina spår i landskapet. Torkan är ett resultat av klimatförändringen och El Nino-fenomenet. Den förra orsakar varmare temperaturer, det senare mindre regn. Fem år av torka och tre år av svår torka har satt sina spår i landskapet. Torkan är ett resultat av klimatförändringen och El Nino-fenomenet. Den förra orsakar varmare temperaturer, det senare mindre regn. Bild: Liselott Lindström torka,vinodling,Sydafrika,Torka

I medeltal väntas vinproduktionen i Sydafrika vara tio procent lägre än vanligt. Det kommer att påverka tillgången på speciellt billigare viner som säljs i låda.

Dessutom kommer det oundvikligen att påverka priset på vinerna.

Industrin kommer att få sig en ordentlig käftsmäll, varnar industriorganisationen VinPro. De uppskattar att den Sydafrikanska skörden år 2018 blir den minsta på åtminstone tio år.

Traditionella vinproducenter har haft problem – Kina producerar allt mer

Det är inte bara Sydafrika som har haft problem under de senaste åren.

Vinproduktionen globalt sjönk med åtta procent ifjol, bland annat på grund av bränder i de kaliforniska vindistrikten och frost hos de europeiska storproducenterna.

Så här lite vin har inte producerats sedan 1961, larmar den Parisbaserade branschorganisationen The International Organisation of Vine & Wine.

Samtidigt kommer en ny storproducent in på marknaden. Kina gick nämligen nyligen om Frankrike och är nu det land i världen som har den näststörsta odlingsarealen av vinrankor. Bara Spanien ligger före.

Vilken druva det är frågan om ser man bäst på bladet – det här är en syrah-druva.
Vilken druva det är frågan om ser man bäst på bladet – det här är en syrah-druva. Vilken druva det är frågan om ser man bäst på bladet – det här är en syrah-druva. Bild: Liselott Lindström vindruva,Sydafrika,vinodling,Syrah,Vinproduktion

Klassisk musik – ett botemedel mot torkan?

Men att producera fina viner är inget Sydafrika kommer att sluta med trots torkan, lugnar van Schalkwyk alla vänner av sydafrikanskt vin.

På DeMorgenzon kan man också vara ett intressant råd på spåren.

- Vi spelar klassisk musik för syrah-druvorna under den ljusa tiden på dygnet. Rankorna behöver vila också, de kan inte lyssna dygnet runt utan behöver sova också, säger van Schalkwyk.

Det är den ena ägaren, Hylton Applebaum, som har fått idén. Efter att ha läst hur musik genom vissa vibrationer påverkar växter bestämde han sig för att försöka spela klassisk musik – sin stora passion – för druvorna. Han har också startat en radiokanal i Sydafrika som endast spelar klassiskt.

Det är främst barockmusik som spelas här, och hans favoritstycken av bland annat Mozart, Haydn och Bach strömmar ur åtta högtalare på vingården.

 Åtta högtalare spelar musik för syrah-druvorna på vingården DeMorgenzon i Stellenbosch under de ljusa timmarna på dygnet.
Åtta högtalare spelar musik för syrah-druvorna på vingården DeMorgenzon i Stellenbosch under de ljusa timmarna på dygnet. Åtta högtalare spelar musik för syrah-druvorna på vingården DeMorgenzon i Stellenbosch under de ljusa timmarna på dygnet. Bild: Liselott Lindström vinodling,Sydafrika

Vibrationerna från musiken får druvorna att växa långsammare.

- Det ger elegant och mjukt vin. Druvorna blir lite mindre, och det ger dem en intensivare smak. Det har en fantastisk effekt på våra viner, säger van Schalkwyk.

Omstritt ämne inom vetenskapen

Det har inte forskats särskilt mycket i hur musik påverkar växter. Den forskning som finns tyder på att en viss typs musik får växter att växa bättre. Det är ändå ett omstritt ämne inom vetenskapen.

Det ger elegant och mjukt vin. Druvorna blir lite mindre, och det ger dem en intensivare smak― Ruan van Schalkwyk

DeMorgenzons vingård gjorde försök och lät druvor växa i exakt samma förhållanden – utom att vissa fick höra klassisk musik, andra inte. Ruan van Schalkwyk visar mig bilder som bevis – och ska man tro dem så är skillnaden stor.

Vad är det då musiken gör åt vinrankorna? Förutom att de växer långsammare – så växer de också djupare ner, något som kan bli en fördel för vingården om torkan fortsätter.

- När rötterna växer djupare så når de vattenreserver de annars inte skulle nå. Vi har dragit upp en del rötter och de är till och med fyra meter långa. Det gör att de här rankorna tål torkan bättre.

Hårdrock fungerar inte…

Ifall någon nu började drömma om en vingård som spelar Led Zeppelin, ACDC eller Jimi Hendrix dagarna i ända, så har van Schalkwyk dåliga nyheter.

- Undersökningar jag har läst där de spelat rockmusik och heavy metal för växter har motsatt effekt. Det fungerar inte, växterna växer bort från högtalarna, de gillar inte vibrationerna, säger han.

Det är som sagt vibrationerna och inte ljudet som påstås påverka växterna, och de lågfrekventa vibrationerna från den klassiska musiken har enligt en del forskning positiv inverkan på celldelning och enzymers aktivitet.

De högfrekventa vibrationerna från rockmusik gör det motsatta.

Undersökningar jag har läst där de spelat rockmusik och heavy metal för växter har motsatt effekt

Att forskningsresultaten kritiserats på vissa håll är inget man bryr sig särskilt mycket om på DeMorgenzon.

De märker en tydlig skillnad, och så länge de gör det kommer Bach att fortsätta ljuda över sluttningarna i Stellenbosch.

Källor: Forbes, IOL News, News24, Africa Check, Reuters, Business Insider, Business Live, VinPro, The International Organisation of Vine & Wine

Läs mera:

En anställd på vingården Paradiso Di Frassina i Toscana, Italien.

Kan växter höra musik? Italiensk vinodlare spelar Mozart för sina vinrankor

Sedan Carlo Cignozzi började spela Mozart för vinrankorna på hans vingård har vinkvaliteten stigit, hävdar han själv och italienska forskare. I Finland förhåller man sig skeptisk till uppgifterna.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes