Hoppa till huvudinnehåll

Basinkomsten gav mod att ta emot jobb, men deltagarna visste inte vilken mediekarusell de skulle hamna i

Perustulokokeiluun osallistuva Juha Järvinen pihamaallaan Jurvassa, yhdessä lapsen ja koiransa kanssa.
Sexbarnspappan Juha Järvinen har aktiverat sitt företag och beviljat internationella mediebolag otaliga intervjuer med anledning av experimentet. Perustulokokeiluun osallistuva Juha Järvinen pihamaallaan Jurvassa, yhdessä lapsen ja koiransa kanssa. Bild: Janne Lindroos / Yle Jurva,Medborgarlön,Experiment med medbörgarlön

De har blivit internationella kändisar - deltagarna i experimentet med basinkomst i Finland. Mediebolag runtom i världen har under året ringt upp dem och bett om intervjuer med anledning av försöket.

- Aldrig anade jag vilken karusell det skulle bli. När kuvertet med beskedet droppade in genom postluckan uppsköt jag öppnandet, säger Sini Marttinen i Helsingfors, en av de 2 000 finländare som deltar i experimentet med basinkomst eller medborgarlön.

- Jag trodde det var nåt mer om min röriga ekonomi det handlade om.

När hon sedermera öppnade kuvertet kändes beskedet för henne otroligt - först.

- Det kändes otroligt att basinkomsten betalas ut oberoende av andra inkomster. Jag hade redan snuttjobbat länge och plågats av all byråkrati med FPA när det gällde stöd.

- För varje förtjänade 300 euro förlorade jag 50. Det var psykologiskt jobbigt att pussla med pengarna.

Känslan av att inte behöva anmäla om basinkomsten till myndigheterna kändes lyxig.

Nu - ett år senare - har synen på livet, arbete, arbetslöshet och företagande ändrats mycket.

- Visst känns det fortfarande bra med basinkomsten men aldrig hade jag drömt om att så många internationella mediebolag skulle be om intervjuer, säger hon.

Väljer noga bland intervjuförfrågningarna

Ett år har gått sedan försöket inleddes, och numera sållar deltagarna hårt i intervjuförfrågningarna.

Intervjuer kräver tid och förberedelser, särskilt om de går på engelska.

Juha har intervjuats i brittiska Guardian, och Sini i Sky News för att nämna några exempel.

Folk har kommenterat mina uttalanden på alla tänkbara sätt― Sini Marttinen, en av de 2 000 personer som får basinkomst

Deltagarna i projektet har blivit kända också i Finland – på gott och ont.

Intervjuerna i alla stora medier har föranlett mängder av kommentarer, också personliga sådana.

Till och med potentiella arbetsgivare har hört av sig: Hur vågar ni uttala er på det där sättet om arbetslösheten i Finland i dag, säger de.

Det som först kändes som en lottovinst för Sini Marttinen i Helsingfors har också fått en avigsida.

Både kända och okända tar sig rätten att kommentera hennes uttalanden – och inte alltid i positiva ordalag.

Kvinnohänder på bordet med ringar.
Alla deltagarna i experimentet med basinkomst har fått allehanda kommentarer om de intervjuer de beviljat. Kvinnohänder på bordet med ringar. Bild: Yle/Anna Savonius Hand,Händer,ringar,anonymitet,anonym

Ändå valdes de 2 000 deltagarna i försöket med basinkomst slumpmässigt bland dem som fick det minsta utkomststödet.

Deltagarna är sinsemellan mycket olika – allt från sexbarnspappan Juha Järvinen i Kurikka i mellersta Finland till unga kvinnor i Kajanaland – eller helsingforsaren Sini Marttinen, som vi intervjuar här.

Basinkomsten gav andrum

Gemensamt för dem är att de tycker att basinkomsten givit dem andrum och tilläggstid att fundera över sin situation och ta emot ströjobb utan att fundera över om de går ut över stödpengarna de får.

Basinkomsten kopplas inte till något annat. Den kräver ingen motprestation, den beskattas inte och den ger möjlighet att lyfta andra stöd också.

Rår basinkomsten på flitfällorna?

De som får många stödbidrag i dag anser att tröskeln att ta emot kortare jobb eller jobb överhuvudtaget har blivit hög.

Orsaken är att byråkratin kring hur det ena påverkar det andra är så omfattande.

Det här är välfärdssamhällets avigsidor som vi i debatten kallar för flitfällor.

Avsikten med basinkomsten är att utreda om den ger fler incitament att ta emot jobb, och om den sänker tröskeln för mottagandet av jobb.

Två händer på varann med handflatorna uppåt.
I dag är basinkomsten skattefri och kräver ingen motprestation. Två händer på varann med handflatorna uppåt. Bild: Yle/Anna Savonius Händer,Hand,öppna händer

I många länder pågår experiment med basinkomst som ett led att testa olika sätt att tackla de enorma förändringarna i arbetslivet i och med digitalisering, automatisering och robotar.

Hur hitta meningsfull sysselsättning om jobben inte räcker till åt alla?

Experiment med basinkomst pågår i många europeiska länder bland annat i Skottland – men också i Kanada och Kenya för att nämna några exempel

Regeringen har inte tålamod att vänta på vetenskapligt pålitliga resultat― professor Olli Kangas

För en av arkitekterna bakom basinkomsten, professor Olli Kangas, direktör för samhällsrelationer vid Folkpensionsanstalten, är det en besvikelse att pilotprojektet ser ut att ta slut i år.

- Två år är en alltför kort tid att dra längre slutsatser av ett så omfattande experiment, säger han. Vi borde ha fått tilläggstid och mera pengar för att få fram pålitliga resultat.

- Jag vill ändå tillägga att jag är nöjd över att vi fick lov att prova på basinkomst i det här landet. Särskilt nöjd är jag över att deltagandet i försöket är obligatoriskt för de slumpmässigt utvalda testpersonerna.

Kangas hoppades på ett längre experiment med fler deltagare. Enligt honom är 2 000 ganska lite i dylika sammanhang.

På två år vågar deltagarna inte heller fatta de större beslut som kanske hade varit möjliga ifall försöket hade varat i fyra års tid.

Jag sysslar inte med lobbning― professor Olli Kangas

Kangas vill inte direkt kommentera om det handlar om bristande politisk vilja att inte få mera tid för basinkomsten och tillägger:

- Regeringen testar nog gärna nytt – men har inte tålamod att vänta på resultaten utan startar upp nytt, i motsatt riktning. Aktiveringsmodellen för arbetslösa och delaktigt socialbidrag är ett exempel.

- Vi är alltså tillbaka i det mönster där man måste prestera något för att ha rätt att få stöd; villkorlig socialpolitik med andra ord, konstaterar professor Kangas.

- Sedan handlar det självfallet om att regeringen inte är villig att satsa mera pengar på det här. Om regeringen vill göra det måste beslutet komma snabbt. Om några månader är det för sent.

På frågan om det lobbas för en fortsättning svarar Kangas att han åtminstone inte sysslar med sådant. Det är politikernas sak att fatta politiska beslut.

Olli Kangas: Genom att intervjua deltagarna i förtid kan man förstöra resultaten

På frågan om hurudana resultat försöket med basinkomst man fått hittills förklarar Kangas:

- Vi baserar våra undersökningar mestadels på registerdata och de släpar efter. Data för 2017 ska vara färdiga det här året med ett års eftersläpning. I slutet av det här året vet vi redan någonting.

Just nu vet man inte så mycket om hur försöket förlöper.

- Tanken är att vi inte ska göra det heller för att inte kontaminera själva experimentet. Först i slutet av experimentet går vi möjligen till fältet för att genomföra enkätundersökningar.

Olli Kangas: Själva experimenterandet är viktigt

Å andra sidan, säger Kangas, behövs det progressiva länder i världen som testar saker, och Finland har blivit berömt för sitt experimenterande.

- Det här får den nuvarande regeringen tack för men ministrarna borde också förstå att pålitliga resultat tar sin tid.

Kangas ska föreläsa i bland annat London, Paris, Berlin, Qatar och Jerusalem inom kort, och intresset för basinkomsten är enormt.

Professor Olli Kangas
Besviken - men nöjd över att vara föregångare i experimenterandet kring basinkomst. Professor Olli Kangas. Professor Olli Kangas Bild: Yle/Anna Savonius FPA,Medborgarlön,Olli Kangas
Man med händerna på varann framför sig.
Vi hade fått pålitligare resultat om vi fått utvidga experimentet med basinkomst, säger Olli Kangas. Man med händerna på varann framför sig. Bild: Yle/Anna Savonius Händer

- Ett mångårigt projekt pågår i Kenya, och i Ontario funderar man på en lite annorlunda modell. Även i Holland experimenterar man med basinkomst.

Kangas ser det här som intressant eftersom alla länder för med sig olika synvinklar på temat.

Det stora temat handlar självfallet om hur arbetets karaktär förändras.

- Vi måste tänka om i socialpolitiken så att den hänger med i utvecklingen.

Året har gått som på vingar― Sini Marttinen, en av de 2 000 personer som får basinkomst

Men vi återvänder ännu till Sini Marttinen som under det gångna året tagit emot olika jobb.

Det började nappa på den fronten redan i april i fjol, några månader efter att försöket sparkade igång.

- Året har gått väldigt snabbt och jag återvände till att vara företagare, berättar hon. Nu gör jag många olika saker: Jag jobbar i en stiftelse, i restaurangbranschen och med annat smått. Det är en stor sillsallad.

I det stora hela säger hon sig må bra fast osäkerheten finns kvar. Hon har sitt företag men ingen fast anställning. Basinkomsten passar bra in här för den hjälper henne att leva med osäkerheten.

- Det är viktigt att komma ihåg att vi som deltar i försöket får det lägsta utkomststödet, så det handlar faktiskt inte om stora pengar för vår del, betonar Sini.

Det är fråga om 560 euro i basinkomst, bostadsstöd och de extra inkomster snuttjobben ger.

- För min del handlar det om ungefär 1 500 euro i månaden, säger hon. Av den summan sparar man nog ingenting om man bor som jag, i Helsingfors.

Viftande händer.
Deltagarna i pilotprojektet med basinkomst har blivit internationella kändisar, på gott och ont. Viftande händer. Bild: Yle/Anna Savonius Händer,Hand,be om hjälp
Tänk att omvärlden vet så litet om hurudant socialskydd vi har i Norden― Sini Marttinen, en av de 2 000 personer som får basinkomst

Sini Marttinen säger att det var en överraskning för henne hur lite man ändå internationellt känner till den nordiska välfärden och socialskyddet här.

- Jag hade ju ett visst skydd redan före basinkomsten. Utländska medier vill snabbt ha svar på frågan hur jag hade det tidigare - och hur basinkomsten ändrade min situation. Då är vi redan inne på hur stort problem byråkratin är i vårt samhälle.

Sini tycker att försöket ändå känns som positiv pr för Finland.

- Vi har det bra i det här landet. Vi har råd att göra saker bättre. Vi har också resurser att testa olika saker.

- De frågor som inställer sig handlar om hurudant samhälle vi vill vara med om att bygga upp då vi är med i arbetslivet.

Hon har stött på många som säger att hon lever på andras skattepengar.

- Jag lever nog på helt egna skattepengar. Jag har betalat för mitt socialskydd.

Enligt Sini är det här något som dyker upp när man diskuterar med internationella medier. Alla länder är inte i samma situation.

- Min situation har fört med sig att jag inte längre anser att något är självklart.

Pengar är inte allt― Sini Marttinen, en av de 2 000 personer som får basinkomst

Sini berättar att hon också gör mycket frivilligarbete.

- Pengar avgör inte allt, säger hon med eftertryck. Hur mycket pengar man än ger åt en viss grupp i samhället så behöver de människorna sociala tjänsterna mer än pengar, de behöver "hålla handen" och hjälp med att återvända till samhället.

Hand med smuts under naglgarna håller i en cigarettstump.
Hjälp handlar om mycket mer än pengar. Hand med smuts under naglgarna håller i en cigarettstump. Bild: Yle bostadslöshet,ensamhet,cigarrett

Sini säger att i takt med att hennes inkomster ökar så ökar också känslan av att hon snart inte behöver basinkomsten mer.

- Enligt den modell för basinkomst i dag - när beskattningen inte naggar på den - så känns den som en lottovinst. Men som företagare tänker jag nog hela tiden på att jag måste lägga undan pengar inför den dag då basinkomsten upphör.

Hon försöker också skapa sig ett skyddsnät för framtiden. Samtidigt utreder hon vilken rätt man har till olika stödpengar som företagare.

- Det gäller att navigera rätt i den djungeln också, säger hon.

Inga dåliga sidor med basinkomst

Sini ser inga dåliga sidor med försöket med basinkomst - bara goda.

- Jag får 560 euro mer i månaden men det påverkar inte det jag ändå tvingas göra.

- Jag måste söka jobb, fylla i ansökningar och får ett ja eller ett nej. Likväl måste jag söka ny riktning och överväga att skola om mig.

- Basinkomsten ger inga svar på de här frågorna. Dem tampas jag med ändå. Men basinkomsten gör det lättare för mig att tacka ja till jobb och jag får lite bättre inkomster under de här två åren.

- Försöket gagnar dem som är aktiva. De som inte är aktiva och som fortsätter i registret för långtidsarbetslösa får inte hjälp av basinkomsten.

- Jag har utbildat mig och är motiverad att hitta jobb. Basinkomsten underlättar mycket för mig just nu.

Bostadslös man i Helsingfors
Alla kan inte råda bot på sin situation med hjälp av basinkomsten Bostadslös man i Helsingfors Bild: Mikael Crawford/Yle Marginalisering,fattigdom,utslagen,bostadslöshet

Företagsamhet är något som samhället uppmuntrar till för tillfället.

- Om man inte förstår vad det innebär och är rädd att ta steget kan basinkomsten underlätta situationen tills det hela stabiliserar sig och man förstår vad man givit sig in på.

Tvåårigt försök ger inte tillräcklig info

Även Sini Marttinen har läst om att försöket med basinkomst kanske förblir tvåårigt, utan fortsättning efter 2018.

- Jag behöver inte stödet mera efter det här året. Jag har jobb och klarar mig.

Hon tvivlar ändå på att resultaten är tillräckligt goda, i och med att beskattningen inte tagits med i försöket.

- Jag tror också på att kräva delaktighet - för att få stöd. Alla är vi individer, med olika behov. Många har svårt att komma vidare i livet på egen hand i den här paragrafdjungeln.

Det finns ett osynligt samhälle som vi aldrig behöver se― Sini Marttinen, en av de 2 000 personer som får basinkomst

Sini anser också att det är viktigt att faktiskt SE dem som är svagast i samhället. Det sägs att alla har samma möjligheter i vårt samhälle men det stämmer inte.

- Alla har olika utgångspunkter och olika förutsättningar att klara sig. Om vi inte bygger vårt samhälle utgående från de svagaste så kommer det att synas förr eller senare.

- Vi har ett osynligt samhälle - ett slags dubbelsamhälle i det här landet - där socialtjänsten sköter de fattiga, de brottsliga, dem med mentala problem, hemlösa, papperslösa.

Det går att leva i det här landet utan att veta vad som pågår "i det andra, osynliga samhället", funderar hon vidare.

Om vi inte åtgärdar det andra samhället så blir problemen småningom allt tydligare för alla. De som har det bättre ställt borde fundera över vilket samhälle de vill leva i.

Arbetslöshet kan drabba vem som helst

Sini Marttinen summerar med att säga att arbetslöshet kan drabba vem som helt i dag.

Arbetslöshet berör inte bara de outbildade, de svåra typerna, de lata typerna.

- Ifall arbetslösheten inte ännu har berört dig, din familj eller någon av dina bekanta - så kommer den att göra det, säkert. Då klarnar det för dig att ingen av oss står utanför problematiken.

- Senast då tänker vi på hurudan modell för arbetslösa vi önskar i samhället - när det drabbar oss själva.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa