Hoppa till huvudinnehåll

Feministisk utrikespolitik? Frivillig skolsvenska? Stopp för vapenhandeln? Här är frågorna som diskuterades i Yle Fems valdebatt!

På måndag möttes presidentkandidaterna i en tvåspråkig valdebatt i Yle Fem. Vi sammanfattar debatten i fem punkter.

1. Finland, Sverige och Nato

Vad gör Finland om Sverige bestämmer sig för att gå med i Nato?

Frågan har seglat upp på den politiska dagordningen efter svenska moderatledaren Ulf Kristoffersons uttalande om att Sverige kommer att vara med i Nato om tio år.

I Yle Fems valdebatt tonade kandidaterna ned diskussionen om ett eventuellt svenskt medlemskap.

Pekka Haavisto och Sauli Niinistö.
Pekka Haavisto och Sauli Niinistö Pekka Haavisto och Sauli Niinistö. Bild: Lehtikuva Presidentvalet i Finland 2018,Svenska Yle,politik,presidentval,omröstningar,Pekka Haavisto,Sauli Niinistö

Enligt Sauli Niinistö (valmansförening) finns det ingen automatik som säger att Finland måste gå med i Nato om Sverige gör det.

Vidare säger Niinistö att han litar på att Sverige håller Finland underrättat om ett eventuellt Natobeslut.

- Jag har inget tvivel om att Sverige gör något sådant utan att vi är medvetna om det.

Samtidigt medger Niinistö att ett svenskt beslut om att gå med i Nato skulle påverka Finland. Det här gäller bland annat det fördjupade partnerskapet med Nato som Sverige och Finland idag ingår i.

- Om Sverige blir medlem, och jag har också många tvivel över det, så ändrar förstås Finlands situation. Vi måste tänka noggrant hur vi kan fortsätta vårt samarbete med Sverige.

Nils Torvalds.
Nils Torvalds. Nils Torvalds. Bild: Lehtikuva Presidentvalet i Finland 2018,Svenska Yle,politik,presidentval,omröstningar,Nils Torvalds,SFP

SFP:s Nils Torvalds påpekar att det är för sent att ta upp frågan om Nato i ett läge där Sverige redan fattat ett beslut i frågan.

- Om Sverige går före och vi inte har fört den här diskussionen så är vi ett ganska besvärligt läge. Då blir vi som Runebergs Trosskusken på efterkälken. Det borde vi inte vara.

Hur skulle du som president agera om Sverige går med, Nils Torvalds?

- Jag skulle ha agerat redan tidigare och fört diskussionen så att vi är klara att ansluta oss.

2. Till vem kan Finland sälja vapen?

Frågan om Finlands vapenexport har blivit ett hett diskussionsämne efter den norska tidningens Verdens Gangs avslöjanden om att finsktillverkade transportfordon används i kriget i Jemen.

- Det är inte rätt att finländska krigsfordon används i krigsområden som Jemen. Samtidigt tror jag att det vore viktigt att följa utrikesministeriets åsikt i frågan, därför att regeringen gjort dessa beslut även mot utrikesministeriets synpunkter, säger Pekka Haavisto (Gröna).

Matti Vanhanen skrattar.
Matti Vanhanen Matti Vanhanen skrattar. Bild: Lehtikuva Presidentvalet i Finland 2018,Svenska Yle,politik,presidentval,omröstningar,Matti Vanhanen

Centerns Matti Vanhanen vidkänns inte kritiken mot regeringen. Han ställer sig ändå skeptisk till att utfärda nya exporttillstånd till Arabemiraten som är en del av konflikten i Jemen.

- Men det är också viktigt att se skillnaden mellan vapen och övrig utrustning, tillägger Vanhanen.

Enligt Vänsterförbundets kandidat Merja Kyllönen är skillnaden ändå inte fullt så uppenbar.

- Vi måste alltid vara speciellt noggranna då det gäller länder som har kopplingar till områden som befinner sig i krig.

3. Kan flyktingkrisen upprepa sig?

Många minns 2015 som året då mer en 30 000 asylsökande sökte sig till Finland. Kandidaterna fick frågan om hur de som president skulle agera om motsvarande situation upprepade sig.

- Jag skulle framhäva vårt internationella ansvar. Vi har förbundit oss vid internationella avtal och i den situationen skulle det vara nödvändigt att samarbeta inom EU, säger Matti Vanhanen (C)

Merja Kyllönen betonar presidentens roll som värdeledare. Om känslorna går heta ska presidenten vara den som manar till besinning, anser hon.

- Presidenten måste kunna föra diskussionen i en mänsklig riktning. Det handlar om levande människor, inte om redskap av något slag, som det ibland framstår som.

Laura Huhtasaari (Sannf) efterlyser också värdeledarskap, men av ett annat slag.

- Jag hoppas att presidenten tar ställning för den inre solidariteten, finländare emellan.

Merja Kyllönen
Merja Kyllönen. Merja Kyllönen Bild: Derrick Frilund / Yle Merja Kyllönen

Sauli Niinistö tror inte att motsvarande situation som den år 2015 kommer att upprepa sig. Han anser att Europa har tagit lärdom av det som hände.

- Nu har EU tagit saken i sina händer. Det är det viktigaste här. Det ska inte hända på nytt att det finns några länder som säger ”inte här, inte här”.

- Jag är inte enig med Sauli om att sådan saker inte kunde hända igen. Vi är nära till Ryssland och många saker kan hända, till exempel miljökriser. Förstås måste man säga att sådana saker har hänt och kan hända, kontrar Pekka Haavisto (Gröna).

4. Slopa den obligatoriska skolsvenskan?

Presidentkandidaterna var så gott om eniga om att svenskan borde vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Laura Huhtasaari (Sannf) var ensam om att kräva att obligatoriet slopas.

Laura Huhtasaari sitter i en stol.
Laura Huhtasaari Laura Huhtasaari sitter i en stol. Bild: Lehtikuva Presidentvalet i Finland 2018,Svenska Yle,politik,presidentval,omröstningar,Laura Huhtasaari

- Jag förespråkar fritt språkval. Svenska ska fortsättningsvis ingå i undervisningen, men som ett frivilligt språk.

Av kandidaterna var Huhtasaari den enda som genomgående talade finska i den tvåspråkiga valdebatten.

Hon fick en bredsida av Paavo Väyrynen som lyfte fram svenskans betydelse för Finlands internationella ställning och utrikespolitik.

- Finland är ett nordiskt land och det är ytterst viktigt att vi betonar den här delen av vår ställning. Steg för steg har Finland blivit ett baltiskt land delvis därför att Sannfinländarna varit emot svenskans starka ställning.

Paavo Väyrynen.
Paavo Väyrynen Paavo Väyrynen. Bild: Lehtikuva Presidentvalet i Finland 2018,Svenska Yle,politik,presidentval,omröstningar,Paavo Väyrynen

I Yles valkompass är Nils Torvalds den enda av kandidaterna som valt att inte ta ställning till frågan om den obligatoriska skolsvenskan.

Tidigare har Torvalds skrivit att han är beredd att diskutera den obligatoriska skolsvenskan.

- Jag skrev en spalt 2010 där jag lyfte upp frågan om att man kunde diskutera den obligatoriska skolsvenskan. Därtill ställde jag ett antal krav på under vilka omständigheter man eventuellt kunde diskutera det här. Men alla de här kraven glömdes bort, förklarar Torvalds.

- Som det ibland går i journalistiken tog man bara en liten bit av det hela och så lever den lilla biten kvar.

5. Ska Finland föra en feministisk utrikespolitik?

I Sverige har regeringen gått in för att föra en uttalat feministisk utrikespolitik. Presidentkandidaterna fick frågan om Finland också borde för en feministisk utrikespolitik.

- Presidenten är en värdeledare och presidenten kan ta upp ärenden som handlar om sexuella trakasserier eller kvinnors position i världen. Därför talar jag om feministisk utrikespolitik, säger Tuula Haatainen (SDP).

Vad är det som skiljer en feministisk utrikespolitik från nuläget?

- Jag tycker att vi borde lyfta fram frågan starkare. Vi talar om jämlikhet men frågan borde också lyftas upp i all politisk beredning av lagar och åtgärder.

- Det kan handla om att erbjuda flickor möjlighet att gå i skola och att ge kvinnor möjlighet att vara med i fredprocesser.

Matti Vanhanen och Tuula Haatainen sitter bredvid varandra och ler.
Matti Vanhanen och Tuula Haatainen Matti Vanhanen och Tuula Haatainen sitter bredvid varandra och ler. Bild: Lehtikuva Presidentvalet i Finland 2018,Svenska Yle,politik,presidentval,omröstningar,Matti Vanhanen,Tuula Haatainen

Matti Vanhanen (C) kontrade med att man kan verkar för jämställdhet även utan att kalla sig feminist.

- I min andra regering satt tolv kvinnor och åtta män. Och exempelvis i Förenta nationerna är det viktigare att säga vad vi har gjort än att endast säga att vi är feministiska.

Nils Torvalds ser för sin del ingen större dramatik i att föra utrikespolitik med feministiska förtecken.

- När man går in på vad uttrycket feministisk utrikespolitik betyder, så betyder det att vi i vårt internationella samarbete ska hjälpa de grupper som är mest utsatta. Och det är ofta kvinnor och barn. När man öppnar begreppet blir det lättare att acceptera.

Läs mera:

Statsvetare om valdebatten: Intressant och intensivt - men ingen klarhet i Natofrågan

En intressant och intensiv debatt där åsiktsskillnaderna framkom tydligt, sammanfattar statsvetaren Åsa von Schoultz. Kollegan Kimmo Grönlund hade hoppats på klarare besked om Nato i Yle Fems tvåspråkiga valdebatt.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val