Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomiska experter varnar regeringen för alltför stora skattelättnader

Skatteverkets fasad
Skatteverkets fasad Bild: Markku Ulander/ Lehtikuva Skatteverket,skatt

Ekonomin i Finland kommer inte att nå balans eftersom regeringen sänker skatterna alltför mycket, anser utvärderingsrådet för den ekonomiska politiken.

Den goda ekonomiska tillväxten överraskade både prognosmakare och ekonomiska ledare. Att prognoser i allmänhet är osäkra borde bättre tas i beaktande då den ekonomiska politiken görs upp, säger utvärderingsrådet i sin rapport.

Då ekonomin nu förstärks i en takt med ungefär tre procent per år är skattepolitiken alltför lätt, säger utvärderingsrådet, som leds av professor Roope Uusitalo.

Man har hållit fast vid att stabilisera utgifterna, men samtidigt har skatterna märkbart sänkts och det minskar inkomsterna.

- I bakgrunden ligger konkurrenskraftsavtalet, där löntagarnas försäkringsavgifter höjdes, vilket kompenserades genom skattelättnader, säger Uusitalo.

Underskottet i den offentliga ekonomin blir enligt prognoserna 1,5 procent av bruttonationalprodukten fastän målet för år 2019 var en halvt procent. I pengar blir det över två miljarder euro.

Rådet avråder från stimulans

Rådet betonar att det just nu inte föreligger skäl för någon kraftig stimulanspolitik, som ökar efterfrågan. Ekonomin växer så det knakar och sysselsättningsläget förbättras.

Regeringen borde nu koncentrera sig på att förbättra och stabilisera den offentliga ekonomin.

Bland annat borde man beakta att utgifterna på grund av den åldrande befolkningen kommer att öka under de kommande årtiondena. Utgifterna för pensionerna blir en större börda för den offentliga sektorn än skulderna, sägs det i utvärderingsrådets rapport.

Social- och hälsovårdsreformen borde föra med sig inbesparingar men valfrihetsreformen riskerar öka utgifterna. Faran är till exempel att vissa befolkningsgrupper erbjuds ett överutbud av service.

Utbildningsnivån stiger inte mer

En detalj som rådet lagt märke till är att utbildningsnivån inte längre stiger i Finland. Antalet unga som saknar utbildning efter grundskolan är också oroväckande stort.

Rådet vill bland annat öka utbildningsutbudet, speciellt vid universiteten.

En förlängning av läroplikten till 18 år föreslås. Detta skulle enligt rådet också kunna förbättra sysselsättningen.

Tillägg klockan 15:30: stycket om utbildningsnivån.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes