Hoppa till huvudinnehåll

Poäng i stället för kurser, gymnasieelever vid högskolorna och studier över ämnesgränserna – gymnasiet förändras igen

Gymnasiets matsal i Jakobstad
Gymnasiets matsal i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman Jakobstad,Österbotten,gymnasiet,Matsal

Gymnasieutbildningen i Finland ska genomgå förändringar igen. Undervisningsministeriet har skickat det nya förslaget till gymnasielag på remissrunda i dag.

- Vi vill stärka gymnasiets allmänbildande funktion, det är det viktigaste. Vi satsar också på gymnasisternas välbefinnande och minskar på deras känsla av utmattning genom att förstärka studiehandledningen och ta in specialundervisning i gymnasierna, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).

Vi satsar på gymnasisternas välbefinnande och minskar på deras känsla av utmattning

Riksdagen ska behandla förslaget till ny gymnasielag redan denna vår så att lagen ska kunna träda i kraft i augusti 2019.

Sanni Grahn-Laasonen.
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen. Sanni Grahn-Laasonen. Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Sanni Grahn-Laasonen,sanni grahn-laasonen

Det nya sättet att studera ska dock gälla först dem som inleder gymnasiet hösten 2021.

Förändringen är en del av reformen gällande högskolornas urvalsprocesser som går ut på att merparten av nya studerande från och med 2020 väljs in på basis av vitsorden på gymnasiebetyget.

Tre år, 150 studiepoäng

Målsättningen är att andra stadiets gymnasiestudier även i fortsättningen ska avklaras på tre år, men i övrigt vill man göra studierna mer individuella.

En elev ska kunna avklara studier vid andra läroinrättningar och även vid högskolor

Kurserna förvandlas till studiepoäng så att en examen förutsätter 150 studiepoäng i stället för nuvarande minst 75 kurser. Två poäng ska därmed motsvara en kurs.

En kurs pågår nu i ungefär 38 timmar. En studieperiod skulle i genomsnitt pågå 14 timmar och 15 minuter per studiepoäng.

De 18 ämnen som för närvarande är obligatoriska ska kvarstå som sådana - däremot ska en elev i högre grad än i dag kunna avklara studier vid andra läroinrättningar och även vid högskolor.

Vad innebär den nya gymnasielagen?

  • Alla gymnasielever gör i början av studierna upp en individuell studieplan med målsättning kring studiehelheter, studentexamen samt fortsatta studier. Planen uppdateras kontinuerligt.
  • Som en del av planen kartläggs kunskap som eleven införskaffat annanstans. Alla studier som avlagts vid andra gymnasier fås till godo som sådana.
  • De enskilda läroämnena och deras inbördes förhållande förblir oförändrade. De ämnen som nu är obligatoriska ska så förbli.
  • Omfattningen på den undervisning som ges förändras inte.
  • Lagförslaget stipulerar att studier i följande ämnen bör ingå: modersmål och litteratur, andra inhemska språket och främmande språk, matematiskt-naturvetenskapliga ämnen, humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, religion eller livsåskådning, färdighets- och konstämnen samt studiehandledning.
  • Hälsokunskape skulle i fortsättningen ingå i de humanistisk-samhälleliga studierna.
  • Gymnasiestudierna bedöms per studieperiod.
  • Studentexamensprov kan tas om obegränsat antal gånger.
    • Elever med inlärningssvårigheter erbjuds specialundervisning eller annat stöd för inlärning.
    • Elever kan förutom grupphandledning även få mer regelbunden och individuell studiehandledning. Handledning erbjuds även elever som tänker avsluta sina studier samt studenter som inte fått studieplats på högskola.

    Av de nuvarande minst 75 kurserna ska två tredjedelar vara obligatoriska, och förhållandet ska vara lika framöver.

    - Den nya strukturen ger framför allt möjligheter. Den styr läroämnena mot starkare samarbete och öppnar otaliga möjligheter att bygga helheter som lämpar sig för de enskilda gymnasiernas behov och profilering, säger Grahn-Laasonen.

    Högskolorna öppnas för gymnasieelever

    En del av studierna måste de facto anordnas tillsammans med högskolor.

    Omfattningen eller förverkligandet av dylika studier stipuleras inte exakt i lagen, det kan vara fråga om närstudier vid en högskola eller nätkurser.

    Även nu kan man få studier vid andra läroinrättningar till godo, men framöver förpliktigas gymnasier att ordna en del av sin undervisning i samarbete med en eller flera högskolor.

    Skolböcker.
    Skolböcker. Bild: Yle/Tiina Grönroos Gymnasium,gymnasieböcker

    Idén med studiepoäng även i gymnasiet hänger just ihop med att få högskolestudier enklare att smälta in i gymnasiestudierna.

    Studiehelheterna ska enligt Grahn-Laasonen göras omfattande och ämnesöverskridande för att minska på splittringen. Studiearrangören bestämmer i huvudsak hur omfattande studieperioderna blir.

    Mer handledning utlovas

    Elever ska enligt lagförslaget också ha rätt till specialundervisning och studiehandledning.

    Mycket av handledningen ska ske i grupp, men den som så önskar kan också få individuell handledning.

    Läroninrättningarna förpliktigas att erbjuda handledning också för studenter som inte lyckats komma igång med fortsatta studier, vilket är nytt.

    De enskilda studentproven får skrivas hur många gånger som helst i den nya modellen. För närvarande får ett godkänt prov tas om en gång och ett underkänt två gånger.

    Läs också

    Nyligen publicerat - Inrikes