Hoppa till huvudinnehåll

Försäkringsbolag satsar på vårdbranschen - nya kunder ska helst få vård på distans

Vård på distans.
Vård på distans. hälsovård,läkare

Drygt en miljon finländare har privat sjukförsäkring. Samtidigt satsar flera försäkringsbolag på att vara aktiva i hälsobranschen - de hävdar att det är smidigare för kunderna och håller kostnaderna inom hälsovården rimliga. Aktiviteten har både fördelar och nackdelar.

Skadehandläggare tar emot samtal vid försäkringsbolaget Lokaltapiolas kontor i Esbo och kan skicka dem vidare till sjukskötare och läkare, som sitter alldeles i närheten - i samma lokaler. De jobbar i sin tur för samarbetspartnern Mehiläinen.

– Den traditionella hälsovården behöver förändras. Vi hoppas att vi kan bidra till att folk inte behöver vända sig till många olika ställen utan kan få all hjälp på ett ställe, säger Harri Aho som är utvecklingsdirektör på Lokaltapiola.

Harri Aho
Utvecklingsdirektör Harri Aho. Harri Aho porträtt

Upp till 70 procent av dem som behöver bashälsovård kan få den på distans, menar försäkringsbolaget. Men i vissa fall är det omöjligt.

– De flesta fall vi inte kan hjälpa med handlar om att patienten måste granskas fysiskt. Man måste till exempel se hur leden rör på sig, säger läkaren Pia Luukkonen.

Hon tillägger att också personer med många olika sjukdomar kan vara svåra att diagnostisera på distans.

Ingen videolänk

Den aktuella tjänsten fungerar via textchatt och telefon. Läkarhjälp via videolänk har testats tidigare i Finland men finländarna har varit skeptiskt inställda till det, så därför saknas en videofunktion tills vidare hos Lokaltapiola.

Tjänstens gränssnitt lanseras på svenska nästa vecka. En del av vårdpersonalen svarar ändå på svenska redan nu vid behov.

Försäkringsbolaget kräver mer eller mindre att deras nya kunder först vänder sig till distansvården, när de vill ha bashälsovård. För kunder med äldre sjukförsäkringar är det frivilligt.

– I samband med nya försäkringar ska man i första hand välja distansvård, och sen kan vi tillsammans med kunden komma fram till om det finns behov för ytterligare vård, till exempel på läkarmottagning eller sjukhus, eller inte, säger Aho.

En ny försäkringstyp som Lokaltapiola för fram kallas för hälsoförsäkring och kan fås av vem som helst - oberoende vilka långvariga sjukdomar man än har.

Den ersätter däremot inte löpande vårdkostnader, utan bara själva diagnostiseringen och till exempel vissa undersökningar.

Daniela Lindholm.
Daniela Lindholm jobbar med skadeärenden på Lokaltapiola och svarar på kundsamtal. Daniela Lindholm. porträtt,daniela lindholm

Man styr kunderna

För två år sedan försökte Lokaltapiola begränsa existerande försäkringskunders vårdval till endast vissa företag, men backade efter ett beslut i försäkringsnämnden.

Nu säger Aho att man hänvisar de nya vårdkunderna till antingen Mehiläinen eller Pihlajalinna - vårdföretag som försäkringsbolaget har valt att samarbeta med, och som man också är delägare i.

– Då kan vi försäkra oss om att kunden får de undersökningar som är nödvändiga i kundens fall. Det prutar vi inte på. Men vi försöker ändå se till att inte göra onödiga undersökningar eller ingrepp.

Här menar Aho alltså att andra privata aktörer kan kolla patienten alltför noggrant, vilket blir dyrt för försäkringsbolaget.

Men vad som sist och slutligen är en onödig undersökning - det kan kunden och försäkringsbolaget säkert ha olika uppfattningar om.

Lokaltapiola räknar med att antalet sjuk- och hälsoförsäkringar kommer att stiga kraftigt i framtiden, bland annat i och med att det fortfarande finns många frågetecken kring vårdreformen.

Den konkurrerande OP-gruppen satsar också starkt på vårdbranschen, till exempel via de privata Pohjola-sjukhusen som verkar i Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg och Kuopio.