Hoppa till huvudinnehåll

Nedläggningshotade Esboskolor ännu inte i fara: Det finns varken hot eller tidtabell just nu

Klocka på vägg, under den skylt med texten Bemböle skola.
Bemböle skola inte nedläggningshotat för tillfället. Klocka på vägg, under den skylt med texten Bemböle skola. Bild: Yle/Jonas Blomqvist bemböle skola

De tre nedläggningshotade svenska skolorna i Esbo –Rödskog, Bemböle och Smedsby – är ännu utom fara. För tillfället existerar varken nedläggningshot eller tidtabell.

Då nämnden Svenska rum sammanträdde i Esbo under torsdagskvällen var de allmänna principerna för bildningssektorns servicenät för åren 2020-2030 uppe för behandling.

I principerna kan skönjas en vilja att centralisera skolorna i Esbo – något som kan påverka de nedläggningshotade skolorna i Rödskog, Bemböle och Smedsby.

Men som det konstaterades under sommaren 2017 har planerna lagts på is för en längre tid.

Skolorna är strategiskt viktiga

Bo Lönnqvist (SFP), ordförande för nämnden Svenska rum i Esbo, säger att de svenska skolorna är små enheter men glest belägna, vilket gör dem svåra att stänga.

I Norra Esbo är Rödskogs skola den enda skolan i området.

– Om den stängs så betyder det att barnens skolväg förlängs med 20 kilometer, vilket kan betraktas som oskäligt, säger han.

Smedsby skola i Esbo.
Åtminstone under våren får Smedsbyeleverna cykla till sin skola. Smedsby skola i Esbo. Bild: Yle Victoria Wirén Esbo,smedsby skola

För Smebsbyeleverna finns det, enligt Lönnqvist, ingen annan skola på ett behändigt avstånd för eleverna.

– Om Smedsby skola stängs så blir det en total vit fläck på kartan. Lågstadieeleverna får i praktiken väldigt krångliga skolvägar.

Den närmaste skolan, i Grankulla, har varken kapacitet eller ens skyldighet att ta emot Smedsbyeleverna.

Trots att Bemböle skola ligger rätt så nära Lagstad skola, måste eleverna börja ta sig med buss till skolan i stället för att som nu gå och cykla.

Därför ser Lönnqvist att det är olyckliga beslut på alla sätt och vis som det tål att vrida och vända på.

Det finns varken nedläggningshot eller tidtabell för de här skolorna ännu― Bo Lönnqvist, ordförande för nämnden Svenska rum i Esbo

Lönnqvist påtalar också osäkerheten som elevprognoserna för med sig.

– Våra elever kommer i allt större utsträckning från tvåspråkiga familjer och andelen finskspråkiga växer hela tiden.

Lönnqvist berättar att många har en finskspråkig mamma och familjen har inte ändrat barnets registrering efter födseln. Barnen hamnar då utanför de officiella prognoserna, eftersom de betraktas som finskspråkiga, vilket innebär ett stort svinn i elevantalet.

– Det är i själva verket inte alls sagt att vi kapacitetsmässig har något stort behov att lägga ner en enhet. Det här tittar vi noga på just nu.

"Varken beslut eller tidtabell"

Diskussionen blåstes alltså av förra sommaren eftersom en ny utredning skulle göras. Utredningen är nu gjord och diskussionen kommer att blossa upp på nytt.

– Det finns varken nedläggningshot eller tidtabell för dom här skolorna ännu. Det har egentligen varit mera skyndsamt på den finska sidan, som har haft problem med inomhusluften.

Lönnqvist uppskattar att ärendet kommer att behandlas tidigast i mars eller april 2018.

Dessutom växer elevantalet i proportion tio gånger så mycket som på den svenska sidan, säger Lönnqvist.

– Då vi får 80-100 nya elever per år får den finska sidan 800-1 000 nya elever, vilket motsvarar två av våra skolor.

Rödskogs skola
Byaskolan i Rödskog får stå kvar – åtminstone ännu. Rödskogs skola Bild: YLE/Maja Ottelin skolsal

De åtta principerna

De allmänna principerna godkändes med vissa tillägg.

– Det handlar främst om att vi ville mjuka upp punkter där centralicering poängterades kraftigt.

De åtta principerna enligt föredragningslistan

1. Ett ändamålsenligt servicenät och kvalitativa tjänster främjar
Esbobornas välmående och inlärning i en trygg och sund
verksamhetsmiljö. Ett heltäckande servicenät och livskraftiga tjänster
skapar ett jämlikt tjänsteurval och minskar välmående- och
välfärdsklyftor. Tjänsterna stöder Esbobornas egen aktivitet och
integrering samt ökar kundernas valfrihet.

2. Servicenätet sporrar Esboborna till möten, gemensamma aktiviteter
och social gemenskap samt till inlärning och personlig utveckling. I nya
områden skapas tjänster som främjar välmående och inlärning. Med
hjälp av verksamhetslokaler som stöder vardagen befrämjas att
invånarna rotfäster sig, lokala samfund bildas och socialt umgänge.

3. Tillgängligheten till kvalitativa och effektiva tjänster förverkligas med
hjälp av mångsidiga anskaffningsmetoder. Kompanjonskap,
självbetjäning och elektroniska tjänster stärker bildningssektorns
mångsidiga och kostnadseffektiva tjänsteutbud. Med hjälp av god
planering, förverkligande och upprätthållande säkras
trygga och trivsamma verksamhetsmiljöer.

4. Servicenätet består av närservice och lokal service samt centraliserade
tjänster och regionala tjänster. Servicenätet och tjänsterna svarar på
kundernas individuella verksamhetsbehov och stärker den kulturella
och språkliga identiteten.

5. Kultur och konst är närvarande i invånarnas vardag och fysiska
stadsmiljö.

6. Tjänster är tillgängliga primärt intill spårbunden trafik och centrala
kollektivtrafiksleder. I planeringen av lokalernas och parkernas
placering beaktas trafiksäkerheten. Trafiklösningarna uppmuntrar till
gång och cykling för att stöda Esbobornas välfärd.

7. Flexibelt och mångsidigt bruk av offentliga lokaler är kostnadseffektivt
samt ökar tillgängligheten till lokaler och växelverkan mellan
Esboborna. Invånarna deltar och påverkar innehållet i och
användningen av de offentliga lokalerna.

8. En fortsatt utvärdering av verksamhetsmiljön främjar ändamålsenlig,
trygg och kostnadseffektiv verksamhet. Tjänster optimeras enligt
servicebehovet. Tjänster centraliseras, enheter förstoras och
oändamålsenliga enheter avyttras med eftertanke.

– Vi förstår förvisso tanken bakom, eftersom elevantalet ökar. Men det gäller hela Esbo och framför allt den finska sidan. Men det kan inte vara den ensamrådande drivkraften.

– Sen skiljer sig det svenska dagis- och skolnätet i struktur från det finska och en del av principerna var tagna ur den finska verkligheten.

Det svenska skolnätet i Esbo är mycket glesare och enheterna är mindre, säger Lönnqvist.

Ärendet är återremitterat från fullmäktige i december 2017 och ska nu på nytt tas upp för behandling i fullmäktige.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen