Hoppa till huvudinnehåll

Långa bron var gränsen mellan borgarna och arbetarna: "Det är fortfarande skillnad på folk som bor i Berghäll och i centrum"

Långa bron i Hagnäs.
Långa bron är redan 106 år gammal. Långa bron i Hagnäs. Bild: Lukas Rusk Långa bron,Helsingfors,Finska inbördeskriget 1918,Hagnäs,Kronohagen,klasskillnader,Broholmen

Långa bron i Hagnäs har traditionellt varit en gräns mellan arbetarnas och borgarnas Helsingfors. Under inbördeskriget utspelade sig en häftig strid mellan tyska trupper och rödgardister på bron. Markerar bron gränsen mellan samhällsklasserna ännu i dag?

– Före den så kallade Långa bron byggdes fanns här en längre bro mellan Kronohagen och Broholmen. År 1912 blev granitbron klar, säger Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet.

Startskottet till inbördeskriget var då en röd lanterna lyftes upp i tornet i Folkets hus på Broholmen natten mellan den 27 och den 28 januari 1918.

– Cirkeln slöts i april samma år. Tyska trupper hade tågat in i Helsingfors den 12 april. Samma kväll mötte de tyska trupperna från södra sidan av bron rödgardisterna från norra sidan av bron. Det blev en häftig strid. De tyska trupperna var betydligt starkare så de röda tvingades retirera.

Striderna fortgick i Hermanstad och Sörnas ännu följande dag. På det sättet kom brons symboliska funktion som gränsen för det borgerliga Helsingfors och arbetarklassens Helsingfors att förstärkas på ett tragiskt sätt, säger Meinander.

Skador efter strider på Långa bron i Hagnäs 14 april 1918.
Förbipasserande inspekterar skadorna på Långa bron dagen efter striden mellan tyska trupper och rödgardister den 14 april 1918. Skador efter strider på Långa bron i Hagnäs 14 april 1918. Bild: Helsingfors stadsmuseum/ Gunnar Lönnqvist Långa bron,Helsingfors,Finska inbördeskriget 1918,klasskillnader,Hagnäs,Kronohagen,Broholmen

När industrialiseringen kom i gång i Helsingfors grundades fabriker på norra sidan av bron. Arbetarna bosatte sig i närheten av fabrikerna.

– På södra sidan av bron bodde inte endast borgaskap. Borgarna behövde tjänstefolk och över huvud taget behövdes arbetare också där. I samma hus kunde det bo folk från olika samhällsklasser. Arbetarna bodde på översta våningen medan de stora bostäderna lägre ner var för fint folk.

"Vi ska inte göra historien till dagens problem"

Vi frågade fotgängare på Långa bron om de tycker att bron fortfarande är en gräns mellan samhällsklasserna.

– Man kan kanske inte säga att det finns en "arbetarstämning" i Berghäll men samtidigt är atmosfären ganska olika om man jämför till exempel Berghäll med Eira eller Rödbergen. Det finns nog en skillnad i hur folk röstar på olika sidor om bron. Men det är inte någon gräns längre på det sättet, vi står ju inte och slåss här på bron, säger Salla Laaksonen.

Porträtt på Salla Laaksonen som blev voxpoppad vid Långa bron i Hagnäs.
Salla Laaksonen vill omfamna bägge sidorna. Porträtt på Salla Laaksonen som blev voxpoppad vid Långa bron i Hagnäs. Bild: Lukas Rusk Hagnäs,Långa bron,Kaisaniemi,porträtt,Kronohagen

– Skillnaden finns i våra tankar på grund av historien. I verkligheten finns det ingen skillnad, säger Pekka Ikonen.

Porträtt på Pekka Ikonen som blev voxpoppad på Långa bron i Hagnäs.
Pekka Ikonen flyttade till Helsingfors för tre år sedan. Han har läst flera böcker som utspelat sig på tiden då det fanns en klar skillnad mellan de olika sidorna av Långa bron. Porträtt på Pekka Ikonen som blev voxpoppad på Långa bron i Hagnäs. Bild: Lukas Rusk Hagnäs,Långa bron,Kaisaniemi,porträtt,Kronohagen

– Historien finns men vi behöver inte göra den till dagens problem, säger Mikko Siitonen.

Porträtt på Mikko Siitonen som blev voxpoppad vid Långa Bron i Hagnäs.
Mikko Siitonen tycker att vi ska lämna inbördeskrigets konflikter bakom oss. Porträtt på Mikko Siitonen som blev voxpoppad vid Långa Bron i Hagnäs. Bild: Lukas Rusk Hagnäs,Långa bron,Kaisaniemi,porträtt

– Det är annorlunda människor som bor i Berghäll jämfört med de i till exempel centrum, säger Hilla Pándy.

Porträtt på Hilla Pándy som blev voxpoppad på Långa Bron i Hagnäs.
Hilla Pándy har flyttat till Helsingfors från Pemar. Hon tycker det är konstigt hur olika stadsdelar har så olika profiler, till skillnad från landsbygden där inga sådana skillnader finns. Porträtt på Hilla Pándy som blev voxpoppad på Långa Bron i Hagnäs. Bild: Lukas Rusk Hagnäs,Långa bron

– Det finns flera fina hus byggda av de rika på Kajsaniemisidan – och på andra sidan bron är Hagnäs. Själv tycker jag bättre om Hagnäs, jag gillar stämningen där, säger Kimmo, som vill figurera endast med sitt förnamn.

Bostädernas storlek bibehåller skillnaderna

Historieprofessor Henrik Meinander säger att det fortfarande finns en klasskillnad mellan brons sidor.

– Broholmen är ju här närmast på norra sidan. Där äger arbetarrörelsens fonder många bostäder, men jag har svårt att tro att många som bor där går till en fabrik på morgonen.

– Men ju längre norrut man går, desto mer finns det nog folk med lägre inkomster, säger Meinander och nämner Sörnäskurvan, alltså Helsingegatans och Tavastvägens hörn som ett exempel. Bostäderna är mindre och hyrorna är billigare där.

Trafik på Långa bron i Hagnäs år 1953.
Trafik på Långa bron i 1953. Trafik på Långa bron i Hagnäs år 1953. Bild: Helsingfors stadsmuseum/ Bertel Okkola Långa bron,Helsingfors,klasskillnader,Hagnäs,Kronohagen,Broholmen

Meinander säger att klasskillnaderna i Helsingfors ändrats i takt med att nya stadsdelar och förorter byggts och folk flyttat till dem.

– Men två saker bibehåller de gamla klasstrukturerna: bostädernas storlek och stadsdelarnas status. Ett internationellt fenomen är att gamla arbetarstadsdelar "förborgarligas" och det har också skett i viss mån i Berghäll. Men bostäderna där är också väldigt små vilket har bromsat upp fenomenet.

Meinander förundrar sig över prat om att Helsingfors håller på att bli socialt segregerat.

– Det har länge funnits vissa stadsdelar där de med högre inkomster bor och andra stadsdelar där låginkomsttagare bor.

Porträtt på Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, på Långa bron i Hagnäs i Helsingfors.
– Bron i granit byggdes 1912, säger Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet. Porträtt på Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, på Långa bron i Hagnäs i Helsingfors. Bild: Lukas Rusk Långa bron,Helsingfors,Finska inbördeskriget 1918,klasskillnader,Hagnäs,Kronohagen,Broholmen,Henrik Meinander,historia,historiker (forskare),Helsingfors universitet

Få arbetare och sjömän kvar i Rödbergen

Meinander säger att han inte kan säga ifall segregationen ökat eller minskat under de senaste årtiondena utan att först bekanta sig med statistiken.

– Min fingertoppskänsla är att Helsingfors, tack vare en aktiv bostadspolitik som förebygger segregering, lyckats undvika den utveckligen som skett i andra europeiska huvudstäder, till exempel i Stockholm.

Arbetare bygger spårväg på Fabriksgatan 1920.
Arbetare bygger spårväg på Fabriksgatan 1920. Arbetare bygger spårväg på Fabriksgatan 1920. Bild: Helsingfors stadsmuseum/ Okänd fotograf Fabriksgatan,Rödbergen,Eira,arbetare,Helsingfors

En annan geografisk skiljelinje mellan samhällsklasserna i Helsingfors var Fabriksgatan, som skilde åt Eira och Rödbergen.

– I gatans västra ända fanns mycket industri, bland annat skeppsvarven. Rödbergen uppfattades länge som arbetarklassens och sjömännens stadsdel.

– I dag har den så kallade "kreativa klassen" tagit över Rödbergen, dels för att det är en inspirerande miljö men också på grund av närheten till centrum, säger Meinander.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen