Hoppa till huvudinnehåll

Omringad av människor men ändå ensam – ensamhet orsakar smärta som i värsta fall kan leda till radikalisering

Illustration av en person som rör sig bland folk men alla är suddiga.
Illustration av en person som rör sig bland folk men alla är suddiga. Bild: Harri Vähäkangas / Yle ensamhet,ångest,depression,ensam

Var tionde finländare upplever långvarig ensamhet. Ensamheten har egentligen inte ökat särskilt mycket under de senaste åren – men den har ändrat form.

Ensamhet är inte endast att man bor långt från andra och sällan träffar andra människor. Ensamhet är att man är omringad av möjligheter till nätverkande och social interaktivitet, men har ingen att kontakta.

Det här anser Niina Junttila, biträdande professor vid Åbo Universitet, som forskat om ensamhet och också skrivit en bok om ämnet.

Enligt henne är ensamheten som uppstår då man är omringad av andra människor men inte får kontakt med dem en betydligt värre typ av ensamhet. Den väcker skamkänslor och får en att känna sig misslyckad.

– Då drar man sig tillbaka ännu mer och blir i andras ögon ännu mera konstig och annorlunda och en sådan som man inte vill ta kontakt med.

Osynlighet syns i hjärnan

Förutom att man kan känna sig utanför, att man inte passar in eller inte ens befinner sig på samma våglängd som alla andra, kan man också uppleva att man är helt osynlig.

Människor lämnas för det mesta utanför, medvetet eller omedvetet, helt utan ord eller gärningar. Den här typen av avvisande händer enlig Junttila nästan överallt: i lekparken, hemmet, skolan, arbetsplatsen och parförhållandet.

På arbetsplatsen glöms någon i tysthet bort när de andra går på lunch. Då du pratar med en kollega plockar hen plötsligt upp telefonen och svarar på ett meddelande. Hemma lyssnar inte din partner på vad du har att säga.

Docenten Niina Junttila har forskat i barns ensamhet,
Niina Junttila. Docenten Niina Junttila har forskat i barns ensamhet, kavereita nolla

Den här typen av negligering kan enligt Junttila jämföras med mobbning och misshandel. Det vållar social skada och väcker impulser i hjärnan på precis samma område som vid fysisk smärta.

– Det svåra med den här sociala smärtan inne i huvudet är att man inte själv kan kontrollera den. Det är smärta som man inte kan göra något åt, säger Junttila.

Om inte godhet fungerar testar vi ondska

Social smärta skapar en fly eller fäkta-reaktion i hjärnan. Det skapar ett behov av att göra sig själv sedd, med vilka medel som helst. Först försöker vi med att göra gott, om det inte fungerar testar vi med ondska.

De kan tänka att om andra har rätt att skada mig så har också jag rätt att skada andra― Niina Junttila

Ensamhet kan orsaka så stor ångest att vi inte ser andras lidande eller inte tål andras glädje, konstaterar Junttila.

I värsta fall kan det till och med leda till radikalisering. Enligt Junttila kan ensamma, ångestfyllda unga män som känner att de inte duger till något lockas med i radikal verksamhet, som till exempel IS.

– Även om det skulle vara helt emot ens egen moral och etik, kan faktumet att man duger till något alls vara ett så stort bete att man lätt hakar på. Då existerar du, då du hör till en grupp och duger.

Pojke sitter ensam och tittar på en soluppgång.
Pojke sitter ensam och tittar på en soluppgång. Bild: Mostphotos/chalabala.cz ensamhet,soluppgång,ungdomar,Utsikt,Pojke

Även om det är en mycket liten del av alla ensamma som vill göra andra illa, anser Junttila att det ändå innebär en ganska stor risk.

– En del är alltid redo att kämpa. De kan tänka att om andra har rätt att skada mig så har också jag rätt att skada andra, säger hon.

När det kommer till ensamhet är det alltid fråga om jag och andra, aldrig vi. Enligt Junttila finns det i det finländska samhället allt för mycket polarisering.

– Invandrare och infödda finländare, män och kvinnor, gamla och unga. Vi hittar alltid på olika kategorier som skiljer oss från varandra.

Ensamhet påverkar allt

Enligt forskning har ensamhet numera allvarligare konsekvenser än tidigare. I dag är inte en ensam person bara en ”udda personlighet” utan är i värsta fall deprimerad och självdestruktiv.

En ensam person kan falla utanför välfärdssamhället på grund av att hen inte klarar av att ta sig fram i ett informations- och statussamhälle som bygger allt mer på sociala relationer.

En ensam människa är inte konstig – men ensamheten kan få personen att göra saker som andra uppfattar som konstiga― Niina Junttila

Ensamhet påverkar inte bara det psykiska välmåendet utan också andra plan i livet. Bland kvinnor ökar ensamhet till exempel på tröstätandet, bland män ökar alkoholkonsumtionen.

Ensamhet kan också leda till ekonomiska svårigheter och arbetslöshet.

Ensamhet är dessutom en svår känsla att bli av med. Om man har upplevt ensamhet som barn, hänger känslan ofta med till ungdomen och ända in i vuxen ålder.

– Om du hamnar utanför, blir du ofta där, säger Junttila.

Ett vänligt leende kan rädda dagen

Junttila har simpla förslag på hur man kunde minska på ensamheten och den sociala smärtan.

Att förändra på attityderna och förhållandesättet till ensamhet är steg ett.

Om någon är ensam borde man inte tänka att personen vill vara utanför eller att hen är konstig på något vis. En ensam människa är inte konstig – men ensamheten kan få personen att göra saker som andra uppfattar som konstiga, påminner Junttila.

När någon är vänlig och ger oss uppmärksamhet, då mår vi bra― Niina Junttila

Man ska inte heller förminska andras känslor. Ensamhet är en subjektiv upplevelse. Man kan inte gå fram till någon och säga: du kan inte vara ensam, du har ju en familj och ett förhållande, betonar Junttila.

I situationer där ignorering orsakar social smärta, kan uppmärksamhet få till stånd en helt motsatt reaktion.

- Om någon bryr sig och rör dig produceras oxytocin i hjärnan som i sin tur minskar på ensamhetskänslan och den sociala smärtan.

Det viktigaste skulle vara att möta människor i vår omgivning, se dem i ögonen, hälsa och le. I hissen måste vi inte stirra mot hörnet utan istället kan vi till exempel kommentera hur trevligt väder vi har.

– När någon är vänlig och ger oss uppmärksamhet, då mår vi bra.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Yksinäisyyttä koetaan yhä enemmän ihmisten ympäröimänä – "Näkymätön Ninni" voi pahimmillaan jopa radikalisoitua skriven av Hanna Terävä.

Läs mera:

Nainen järven rannalla.

"Det känns i kroppen, i bröstet, i huvudet" - berättelser om ensamhet

Så beskriver en av er ensamheten. Det har kommit in många berättelser om ensamhet. Håll utkik efter fler, vi publicerar nya texter med jämna mellanrum.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes